wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Rikspolisstyrelsen"

Från wpu.nu

 
(50 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 
{{Person
 
{{Person
|AndraNamn=RPS
+
|AndraNamn=RPS; RKP; RK; RIKSPOLISSTYRELSEN; Rikspolischef
 
|Roller=Polis; Rättsväsendet
 
|Roller=Polis; Rättsväsendet
 
|Känner=Ulf Karlsson
 
|Känner=Ulf Karlsson
Rad 16: Rad 16:
 
Vid tiden för mordet på Sveriges statsminister [[Olof Palme]] 1986 sorterade Rikspolisstyrelsen under Justitiedepartementet.
 
Vid tiden för mordet på Sveriges statsminister [[Olof Palme]] 1986 sorterade Rikspolisstyrelsen under Justitiedepartementet.
  
Till RPS hörde<br>
+
RPS kunde också på uppdrag av regeringen leda polisens verksamhet för att förebygga brott och avslöja brott mot rikets säkerhet.  
* [[Säkerhetspolisen]]
 
* Rikskriminalpolisen
 
* Polishögskolan.
 
* RPS var chefsmyndighet för Statens kriminaltekniska laboratorium.
 
  
RPS kunde också på uppdrag av regeringen leda polisens verksamhet för att förebygga brott och avslöja brott mot rikets säkerhet.  
+
{|| style="background:white;"
 +
|+ RPS ÖVERSIKT 1986
 +
|-
 +
| '''Organisatorisk indelning''':<br>RPS Styrelse / C RPS / Avdelning / Byrå / Sektion / Rotel
 +
|-
 +
| RPS STYRELSE (C RPS, C RPS/Säk och sex riksdagsledamöter)
 +
|-
 +
| C RPS Rikspolischefen (tillika styrelsens ordförande)
 +
|-
 +
| RPS Militärassistenten
 +
|-
 +
| VERKSKANSLI (Informationsenheten)
 +
|-
 +
| '''AVDELNINGAR FÖR''':
 +
|-
 +
| AVD A - POLISFRÅGOR: (Polisbyrå I & II och Registerbyrå)
 +
|-
 +
| AVD B - TEKNIK- OCH DATAFRÅGOR: (Databyrå och Teknikbyrå)
 +
|-
 +
| AVD C - ADMINISTRATIVA FRÅGOR: (Ekonomibyrå och Personalbyrå)
 +
|-
 +
| AVD D - SÄKERHETSFRÅGOR: (Sekretariat, Byrå E och Byrå F)
 +
|-
 +
| '''DÄRAV NATIONELLA  (landsomfattande) VERKSAMHETER''':
 +
|-
 +
| RKP Rikskriminalpolisen
 +
|-
 +
| RPS/Säk [[Säkerhetsavdelningen]] (från 1989 benämnd Säpo Säkerhetspolisen)
 +
|-
 +
| PHS Polishögskolan
 +
|-
 +
| SKL Statens Kriminaltekniska Laboratorium
 +
|-
 +
| Polismuseet
 +
|-
 +
|}
 +
 
 +
 
 +
'''Organisation och uppgifter''':<br>
 +
 
 +
För detaljerad lista över befattningshavare.<br>
 +
Se [[RPS_enligt_Sveriges_statskalender_1986|RPS enligt Sveriges statskalender 1986]]
  
Rikspolisstyrelsen fördelade också de statligt anslagna medlen för polisen mellan de olika polismyndigheterna.
+
<u>'''RPS Rikspolisstyrelse'''</u><br>
  
 +
Rikspolisens styrelse tillsattes av regeringen. Den bestod av högst åtta ledamöter inklusive rikspolischefen som var ordförande.
  
<u>Styrelse</u>:<br>
+
Styrelsens uppgift var att:<br>
Rikspolisstyrelsens styrelse tillsattes av regeringen. Den bestod av högst åtta ledamöter inklusive rikspolischefen som var ordförande.
 
  
Styrelsens uppgift var att:
 
 
: pröva att verksamheten bedrivs effektivt och att den överensstämmer med syftet
 
: pröva att verksamheten bedrivs effektivt och att den överensstämmer med syftet
: biträda rikspolischefen och föreslå åtgärder som den finner motiverade
 
: besluta om ekonomiska rapporter, såsom årsredovisning och
 
: budgetunderlag med mera
 
: besluta om åtgärder, redovisning och planer med anledning av olika revisionsrapporter
 
: besluta om föreskrifter som riktar sig till enskilda, kommuner eller landsting.
 
  
Styrelsen bevakade dessutom verksamheten vid Säkerhetspolisen, för att se att de riktlinjer regeringen meddelar följdes. 
+
: biträda rikspolischefen och föreslå åtgärder som den finner motiverade<br>
  
En gång om året, eller när det behövs, lämnade styrelsen synpunkter och förslag till regeringen.<br>
+
Styrelsen bevakade dessutom verksamheten vid Säkerhetspolisen, för att se att de riktlinjer regeringen meddelar följdes.<br><br>
 
 
 
 
<u>Ledamöter</u>:<br>
+
<u>Styrelsens ledamöter</u>:<br>
 +
 
 
Rikspolischef (tillika ordförande för styrelsen)<br>
 
Rikspolischef (tillika ordförande för styrelsen)<br>
 +
Chef för Säkerhetspolisen (vice ordförande)<br>
 +
Sex riksdagsledamöter<br>
  
Rikspolischefer:<br>
+
När styrelsen handlade ärenden inom Säkerhetspolisens eller Rikskriminalpolisens område ingick även säkerhetspolischefen respektive rikskriminalchefen.
 +
 
 +
 
 +
<u>'''C RPS Rikspolischefer'''</u><br>
 
1964 – 1978: [[Carl Persson]]<br>
 
1964 – 1978: [[Carl Persson]]<br>
1978 – 1987: [[Holger Romander]]<br>
+
1978 – 1987: '''[[Holger Romander]]'''<br>
 
1988 – 1988: [[Nils Erik Åhmansson]]<br>
 
1988 – 1988: [[Nils Erik Åhmansson]]<br>
 
1988 – 1996: [[Björn Eriksson]]<br>
 
1988 – 1996: [[Björn Eriksson]]<br>
 +
1996 - 2004  Sten Heckscher
  
Chef för Säkerhetspolisen (vice ordförande)<br>
+
<u>'''RPS Militärassistenten'''</u><br>
Sex riksdagsledamöter<br>
+
Officer från Försvarsstaben direkt underställd chefen för rikspolisstyrelsen och betraktad såsom en styrelsens tjänsteman.
  
När styrelsen handlade ärenden inom Säkerhetspolisens eller Rikskriminalpolisens område ingick även säkerhetspolischefen respektive rikskriminalchefen.
+
Militärassistent 1986: Överstelöjtnant [[Thomas Elmlund]]<br>
  
'''Organisation''': Rikspolisstyrelsen:<br>
+
<u>Uppgifter</u>:
  
Inom Styrelsen fanns fyra avdelningar för<br>
+
: Huvuduppgift att tjäna som kontaktman mellan krigs­makten och den centrala polismyndigheten och att tillgodose myndighetens omedelbara och kontinuerliga behov av militär sakkunskap.
: - Administrationsfrågor | RPS Administrativ avdelning
 
: - Säkerhetsfrågor | Säkerhetsavdelningen (RPS/Säk)
 
: - Polisfrågor | Rikskriminalpolisen (RKP, Rikskrim)
 
: - Teknik- och datafrågor | RPS Konsult
 
  
 +
: Hans funktion inom rikspolisstyrelsen bör alltså begränsas till främst samverkansuppgifter och i regel inte avse ansvar för styrelsens krigsförberedelsearbete.
  
<u>Nationella verksamheter</u>:<br>
+
: Rådgivare vid planläggning och vid genomförande av övningar m. m. avseende krigsförhållanden samt i övrigt utföra sådant arbete, för vilket hans militära utbildning gör honom lämpad.
* Polishögskolan
 
* Polismuseet
 
* Rikskriminalpolisen
 
* Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL)
 
* [[Säkerhetsavdelningen]] (RPS/Säk)
 
  
 +
: Delta i plena och andra sammanträden, där för totalför­svaret viktiga frågor behandlas.
  
 
<u>'''RPS Säkerhetsavdelning'''</u><br>
 
<u>'''RPS Säkerhetsavdelning'''</u><br>
Rad 94: Rad 125:
 
Sekretariatet var ett stabsorgan som svarade för den övergripande planeringen och samordningen inom avdelningen. Sekretariatet svarade vidare för analys och kontaktverksamhet samt för försvarsplanläggningar.
 
Sekretariatet var ett stabsorgan som svarade för den övergripande planeringen och samordningen inom avdelningen. Sekretariatet svarade vidare för analys och kontaktverksamhet samt för försvarsplanläggningar.
  
* Byrå A: (operativ  verksamhet) (även kallad byrå E)<br>
+
* Byrå E: (operativ  verksamhet) (före 1985-10-01 benämd byrå B)<br>
  
 
: - Byråchef 1986: [[Christer Ekberg]]
 
: - Byråchef 1986: [[Christer Ekberg]]
Rad 101: Rad 132:
 
: Tyngdpunkten i arbetet gäller sådan verksamhet som berör rikets yttre säkerhet. Vid byrån handläggs även terroristärenden.
 
: Tyngdpunkten i arbetet gäller sådan verksamhet som berör rikets yttre säkerhet. Vid byrån handläggs även terroristärenden.
  
: Sektioner / Rotlar (organisation  var hemlig 1986)
+
* Byrå F: (Stödjande verksamhet för avdelningens övriga verksamheter.) (före 1985-10-01 benämnd byrå A)<br>
 
 
* Byrå B: (Stödjande verksamhet för avdelningens övriga verksamheter.) (även kallad byrå F)<br>
 
  
 
: - Byråchef: [[Sture Höglund]]<br>
 
: - Byråchef: [[Sture Höglund]]<br>
Rad 109: Rad 138:
 
: Säkerhetsskyddsverksamhet & livvaktsverksamheten.
 
: Säkerhetsskyddsverksamhet & livvaktsverksamheten.
 
: - Andre man: [[Bjarne Törner]] med ansvar för:
 
: - Andre man: [[Bjarne Törner]] med ansvar för:
Personskydd (livvaktsverksamhet), råd i särskilda fall av säkerhetsskydd, kontroll av säkerhetsskydd hos myndigheter, infiltrationsskydd (personalkontroll) samt avdelningens tekniska verksamhet  (det fysiska säkerhetsskyddet, tekniska säkerhetsskyddsundersökningar m.m. samt tekniska undersökningar.
+
: Personskydd (livvaktsgrupp), råd i särskilda fall av säkerhetsskydd, kontroll av säkerhetsskydd hos myndigheter, infiltrationsskydd (personalkontroll) samt avdelningens tekniska verksamhet  (det fysiska säkerhetsskyddet, tekniska säkerhetsskyddsundersökningar m.m. samt tekniska undersökningar.
 +
 
 
: Personal- och ekonomiadministration samt data.
 
: Personal- och ekonomiadministration samt data.
  
: Sektioner / Rotlar (organisation var hemlig 1986)
+
Sektioner / Rotlar / Enheter (organisation var hemlig 1986)
 +
 
 +
: Personskyddsgruppen (Livvakter 8 st)
 +
: Industriskyddsgruppen
 +
: Personalkontroll
 +
: Teknisk rotel
  
Personskyddsgruppen (Livvakter 8 st)
 
Industriskyddsgruppen
 
Personalkontroll
 
Teknisk rotel
 
  
 
* RPS Konsult:<br>
 
* RPS Konsult:<br>

Nuvarande version från 28 november 2024 kl. 15.28


Foto

Plats för foto

Andra kända namn

RPS
RKP
RK
RIKSPOLISSTYRELSEN
Rikspolischef

Relevans
Avsnitt
Har inget eget avsnitt alt. ej angivet
Eget signalement
Ej angivet


Allmänt

Rikspolisstyrelsen (RPS)

Avsnitt:A

Inledning/introduktion:
(från öppna tillgängliga källor)

RPS var central förvaltningsmyndighet för polisväsendet från 1964-07-01 till 2014-12-31. Den verkade för planmässighet, samordning och rationalisering inom polisväsendet.

Vid tiden för mordet på Sveriges statsminister Olof Palme 1986 sorterade Rikspolisstyrelsen under Justitiedepartementet.

RPS kunde också på uppdrag av regeringen leda polisens verksamhet för att förebygga brott och avslöja brott mot rikets säkerhet.

RPS ÖVERSIKT 1986
Organisatorisk indelning:
RPS Styrelse / C RPS / Avdelning / Byrå / Sektion / Rotel
RPS STYRELSE (C RPS, C RPS/Säk och sex riksdagsledamöter)
C RPS Rikspolischefen (tillika styrelsens ordförande)
RPS Militärassistenten
VERKSKANSLI (Informationsenheten)
AVDELNINGAR FÖR:
AVD A - POLISFRÅGOR: (Polisbyrå I & II och Registerbyrå)
AVD B - TEKNIK- OCH DATAFRÅGOR: (Databyrå och Teknikbyrå)
AVD C - ADMINISTRATIVA FRÅGOR: (Ekonomibyrå och Personalbyrå)
AVD D - SÄKERHETSFRÅGOR: (Sekretariat, Byrå E och Byrå F)
DÄRAV NATIONELLA (landsomfattande) VERKSAMHETER:
RKP Rikskriminalpolisen
RPS/Säk Säkerhetsavdelningen (från 1989 benämnd Säpo Säkerhetspolisen)
PHS Polishögskolan
SKL Statens Kriminaltekniska Laboratorium
Polismuseet


Organisation och uppgifter:

För detaljerad lista över befattningshavare.
Se RPS enligt Sveriges statskalender 1986

RPS Rikspolisstyrelse

Rikspolisens styrelse tillsattes av regeringen. Den bestod av högst åtta ledamöter inklusive rikspolischefen som var ordförande.

Styrelsens uppgift var att:

pröva att verksamheten bedrivs effektivt och att den överensstämmer med syftet
biträda rikspolischefen och föreslå åtgärder som den finner motiverade

Styrelsen bevakade dessutom verksamheten vid Säkerhetspolisen, för att se att de riktlinjer regeringen meddelar följdes.

  Styrelsens ledamöter:

Rikspolischef (tillika ordförande för styrelsen)
Chef för Säkerhetspolisen (vice ordförande)
Sex riksdagsledamöter

När styrelsen handlade ärenden inom Säkerhetspolisens eller Rikskriminalpolisens område ingick även säkerhetspolischefen respektive rikskriminalchefen.


C RPS Rikspolischefer
1964 – 1978: Carl Persson
1978 – 1987: Holger Romander
1988 – 1988: Nils Erik Åhmansson
1988 – 1996: Björn Eriksson
1996 - 2004 Sten Heckscher

RPS Militärassistenten
Officer från Försvarsstaben direkt underställd chefen för rikspolisstyrelsen och betraktad såsom en styrelsens tjänsteman.

Militärassistent 1986: Överstelöjtnant Thomas Elmlund

Uppgifter:

Huvuduppgift att tjäna som kontaktman mellan krigs­makten och den centrala polismyndigheten och att tillgodose myndighetens omedelbara och kontinuerliga behov av militär sakkunskap.
Hans funktion inom rikspolisstyrelsen bör alltså begränsas till främst samverkansuppgifter och i regel inte avse ansvar för styrelsens krigsförberedelsearbete.
Rådgivare vid planläggning och vid genomförande av övningar m. m. avseende krigsförhållanden samt i övrigt utföra sådant arbete, för vilket hans militära utbildning gör honom lämpad.
Delta i plena och andra sammanträden, där för totalför­svaret viktiga frågor behandlas.

RPS Säkerhetsavdelning
Säkerhetsavdelningen lyder direkt under rikspolischefen.

När rikspolischefen har förhinder utövas hans tjänst i frågor som rör polisverksamhet rörande brott mot rikets säkerhet av chefen för säkerhetsavdelningen.

Har även denne förhinder utövas tjänsten av den byråchef som rikspolischefen bestämmer.

Chefer för Säkerhetsavdelningen 1964-1989


Organisation: (och chefer 1986)

  • RPS/Säk Sekretariat:
- Byråchef: Per-Göran Näss

Sekretariatet var ett stabsorgan som svarade för den övergripande planeringen och samordningen inom avdelningen. Sekretariatet svarade vidare för analys och kontaktverksamhet samt för försvarsplanläggningar.

  • Byrå E: (operativ verksamhet) (före 1985-10-01 benämd byrå B)
- Byråchef 1986: Christer Ekberg
Säkerhetsunderrättelsetjänst
Tyngdpunkten i arbetet gäller sådan verksamhet som berör rikets yttre säkerhet. Vid byrån handläggs även terroristärenden.
  • Byrå F: (Stödjande verksamhet för avdelningens övriga verksamheter.) (före 1985-10-01 benämnd byrå A)
- Byråchef: Sture Höglund
Säkerhetsskyddsverksamhet & livvaktsverksamheten.
- Andre man: Bjarne Törner med ansvar för:
Personskydd (livvaktsgrupp), råd i särskilda fall av säkerhetsskydd, kontroll av säkerhetsskydd hos myndigheter, infiltrationsskydd (personalkontroll) samt avdelningens tekniska verksamhet (det fysiska säkerhetsskyddet, tekniska säkerhetsskyddsundersökningar m.m. samt tekniska undersökningar.
Personal- och ekonomiadministration samt data.

Sektioner / Rotlar / Enheter (organisation var hemlig 1986)

Personskyddsgruppen (Livvakter 8 st)
Industriskyddsgruppen
Personalkontroll
Teknisk rotel


  • RPS Konsult:
- Byråchef: ???

RPS Konsult bedriver uppdragsverksamhet inom försäljning av programvara för automatisk databehandling, konsultverksamhet i fråga om användning av automatisk databehandling med särskild inriktning på datasäkerhet samt konsultverksamhet i fråga om säkerhetsskydd i övrigt.

  • Regioner: Fältorganisation

Fältorganisationen är indelad i regioner och lokala sektioner och är förlagd till olika orter ute i landet. Fältorganisationen lyder direkt under säkerhetsavdelningen och är alltså inte underställd den regionala eller lokala polischefen. Fältorganisationen är en spegel av den centrala organisationen och bedriver säkerhetsunderrättelsetjänst och säkerhetsskyddstjänst.

- Lokala sektioner

I utredningen