wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/377"

Från wpu.nu

(Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
 
Sidans statusSidans status
-
Ej korrekturläst
+
Ej korrekturläst
Sidinnehåll (som ska inkluderas):Sidinnehåll (som ska inkluderas):
Rad 1: Rad 1:
tidigare bl.a. arbetat som informationssekreterare vid Justitiedeparte-
+
tidigare bl.a. arbetat som informationssekreterare vid Justitiedepartementet och hade ett intresse för säkerhetspolisens verksamhet.
  
mentet och hade ett intresse för säkerhetspolisens verksamhet. Han
+
Han hade tillsammans med den dåvarande chefen för säkerhetspolisen Hans Holmér utfört uppdrag som anknöt till sådant som säkerhetspolisen sysslar med (det gällde affären 1975 med den s.k. sjukhusspionen, som misstänktes ha ägnat sig åt åsiktsregistrering för säkerhetspolisens räkning).
  
hade tillsammans med den dåvarande chefen för säkerhetspolisen Hans
+
Ebbe Carlsson hade på olika sätt varit engagerad i händelserna kring mordet, bl.a. hade han hjälpt Hans Holmér med kontakter av olika slag i utredningens inledande skede.
  
Holmér utfört uppdrag som anknöt till sådant som säkerhetspolisen
+
Genom sin vänskap med Hans Holmér synes han vidare ha fått inblickar i hur utredningsarbetet framskred.
  
sysslar med (det gällde affären 1975 med den s.k. sjukhusspionen, som
+
Under {{Tid|1987-1988}}engagerade han sig djupt i utredandet av PKK-spåret.
  
misstänktes ha ägnat sig åt åsiktsregistrering för säkerhetspolisens
+
Ebbe Carlsson fördes samman med de utredningsmän vid säkerhetspolisen som arbetade med PKK-spåret.
  
räkning). Ebbe Carlsson hade på olika sätt varit engagerad i händel-
+
Han fick tillgång till utredningsmaterial.
  
serna kring mordet, bl.a. hade han hjälpt Hans Holmér med kontakter
+
Han försågs med rekommendationshandlingar av skilda slag, bl.a. från justitieministern.
  
av olika slag i utredningens inledande skede. Genom sin vänskap med
+
Han fick tillgång till polismän, som i tjänsten bistod honom.
  
Hans Holmér synes han vidare ha fått inblickar i hur utredningsarbetet
+
Han kom att utföra en del egna utredningsuppdrag, bl.a. inhämtade han uppgifter från den iranske exil-politikern Banisadr.
  
framskred. Under 1987 – 1988 engagerade han sig djupt i utredandet av
+
Under våren 1988 förberedde Ebbe Carlsson och kretsen kring honom en egen utredningsorganisation (lokaler anskaffades, privat finansiering ordnades m.m.).
  
PKK-spåret.
+
Verksamheten avbröts när den polisman som avdelats för att bistå Ebbe Carlsson natten mellan den 1 och 2 juni 1988 stoppades av tullen i Helsingborg sedan denna upptäckt att polismannen medförde ”buggningsutrustning”.  
  
Ebbe Carlsson fördes samman med de utredningsmän vid säker-
+
Dagen innan hade verksamhetens förekomst uppmärksammats i massmedia.
  
hetspolisen som arbetade med PKK-spåret. Han fick tillgång till
+
Utvecklingen av detta händelseförlopp finns utförligt skildrad i de granskningar av olika slag, som följde på avslöjandet.
  
utredningsmaterial. Han försågs med rekommendationshandlingar av
+
I detta sammanhang synes det lämpligt att återge den bakgrundsbeskrivning som Stockholms tingsrätt (lagmannen Carl-Anton Spaak och rådmannen Clas Ullrich med nämnd) gav i domen i det brottmål, som följde på tullbeslaget i Helsingborg. (30)
  
skilda slag, bl.a. från justitieministern. Han fick tillgång till polismän,
+
Beträffande de personer som förekom redovisade tingsrätten följande.
  
som i tjänsten bistod honom. Han kom att utföra en del egna utred-
+
(30) Domen meddelades den 6 juni 1991 och beskrivningen av händelseförloppet synes därmed vara den som gjorts senast (hovrättsdomen innehöll ingen motsvarande beskrivning).
 
 
ningsuppdrag, bl.a. inhämtade han uppgifter från den iranske exil-
 
 
 
politikern Banisadr. Under våren 1988 förberedde Ebbe Carlsson och
 
 
 
kretsen kring honom en egen utredningsorganisation (lokaler anskaffa-
 
 
 
des, privat finansiering ordnades m.m.). Verksamheten avbröts när den
 
 
 
polisman som avdelats för att bistå Ebbe Carlsson natten mellan den 1
 
 
 
och 2 juni 1988 stoppades av tullen i Helsingborg sedan denna upptäckt
 
 
 
att polismannen medförde ”buggningsutrustning”. Dagen innan hade
 
 
 
verksamhetens förekomst uppmärksammats i massmedia.
 
 
 
Utvecklingen av detta händelseförlopp finns utförligt skildrad i de
 
 
 
granskningar av olika slag, som följde på avslöjandet. I detta samman-
 
 
 
hang synes det lämpligt att återge den bakgrundsbeskrivning som
 
 
 
Stockholms tingsrätt (lagmannen Carl-Anton Spaak och rådmannen
 
 
 
Clas Ullrich med nämnd) gav i domen i det brottmål, som följde på
 
 
 
tullbeslaget i Helsingborg.30
 
 
 
Beträffande de personer som förekom redovisade tingsrätten följan-
 
 
 
de.
 
 
 
30 Domen meddelades den 6 juni 1991 och beskrivningen av händelseförloppet
 
 
 
synes därmed vara den som gjorts senast (hovrättsdomen innehöll ingen mot-
 
 
 
svarande beskrivning). Se i övrigt bl.a. JK-beslut 1988 s. 112 (granskning av
 
 
 
myndigheternas agerande i anledning av Ebbe Carlssons verksamhet), s. 143
 
 
 
(beslut i fråga om brott mot tystnadsplikt) och s. 153 (fortsatt granskning av
 
 
 
myndigheternas agerande i anledning av Ebbe Carlssons verksamhet), rege-
 
 
 
ringens s.k. vitbok från den 1 juli 1988 och riksdagens konstitutionsutskotts
 
  
 +
Se i övrigt bl.a. JK-beslut 1988 s. 112 (granskning av myndigheternas agerande i anledning av Ebbe Carlssons verksamhet), s. 143 (beslut i fråga om brott mot tystnadsplikt) och s. 153 (fortsatt granskning av myndigheternas agerande i anledning av Ebbe Carlssons verksamhet), regeringens s.k. vitbok från den 1 juli 1988 och riksdagens konstitutionsutskotts
 
granskningsbetänkande, 1988/89:KU 30.
 
granskningsbetänkande, 1988/89:KU 30.

Versionen från 10 september 2021 kl. 11.50

Den här sidan har inte korrekturlästs


tidigare bl.a. arbetat som informationssekreterare vid Justitiedepartementet och hade ett intresse för säkerhetspolisens verksamhet.

Han hade tillsammans med den dåvarande chefen för säkerhetspolisen Hans Holmér utfört uppdrag som anknöt till sådant som säkerhetspolisen sysslar med (det gällde affären 1975 med den s.k. sjukhusspionen, som misstänktes ha ägnat sig åt åsiktsregistrering för säkerhetspolisens räkning).

Ebbe Carlsson hade på olika sätt varit engagerad i händelserna kring mordet, bl.a. hade han hjälpt Hans Holmér med kontakter av olika slag i utredningens inledande skede.

Genom sin vänskap med Hans Holmér synes han vidare ha fått inblickar i hur utredningsarbetet framskred.

Under 1987-1988 engagerade han sig djupt i utredandet av PKK-spåret.

Ebbe Carlsson fördes samman med de utredningsmän vid säkerhetspolisen som arbetade med PKK-spåret.

Han fick tillgång till utredningsmaterial.

Han försågs med rekommendationshandlingar av skilda slag, bl.a. från justitieministern.

Han fick tillgång till polismän, som i tjänsten bistod honom.

Han kom att utföra en del egna utredningsuppdrag, bl.a. inhämtade han uppgifter från den iranske exil-politikern Banisadr.

Under våren 1988 förberedde Ebbe Carlsson och kretsen kring honom en egen utredningsorganisation (lokaler anskaffades, privat finansiering ordnades m.m.).

Verksamheten avbröts när den polisman som avdelats för att bistå Ebbe Carlsson natten mellan den 1 och 2 juni 1988 stoppades av tullen i Helsingborg sedan denna upptäckt att polismannen medförde ”buggningsutrustning”.

Dagen innan hade verksamhetens förekomst uppmärksammats i massmedia.

Utvecklingen av detta händelseförlopp finns utförligt skildrad i de granskningar av olika slag, som följde på avslöjandet.

I detta sammanhang synes det lämpligt att återge den bakgrundsbeskrivning som Stockholms tingsrätt (lagmannen Carl-Anton Spaak och rådmannen Clas Ullrich med nämnd) gav i domen i det brottmål, som följde på tullbeslaget i Helsingborg. (30)

Beträffande de personer som förekom redovisade tingsrätten följande.

(30) Domen meddelades den 6 juni 1991 och beskrivningen av händelseförloppet synes därmed vara den som gjorts senast (hovrättsdomen innehöll ingen motsvarande beskrivning).

Se i övrigt bl.a. JK-beslut 1988 s. 112 (granskning av myndigheternas agerande i anledning av Ebbe Carlssons verksamhet), s. 143 (beslut i fråga om brott mot tystnadsplikt) och s. 153 (fortsatt granskning av myndigheternas agerande i anledning av Ebbe Carlssons verksamhet), regeringens s.k. vitbok från den 1 juli 1988 och riksdagens konstitutionsutskotts granskningsbetänkande, 1988/89:KU 30.