wpu.nu

Sida:Pol-1988-12-08 0939-1040 L854-00-B Anja Landgré om biobesök utförligt.pdf/3

Från wpu.nu

Version från den 19 september 2021 kl. 15.23 av Botten Anna (diskussion | bidrag) (Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Den här sidan har inte korrekturlästs


själva filmen så händer ingenting som

Anja Landgré kommer ihåg.

filmen är slut så ser hon Lisbeth och Olof Palme gå ut från salongen. Det ungefär samtidigt ut därifrån och vidare ut till foajén. Anja Landgré säger hon känner Palme lite grand och därför tänkte att hon skulle gå fram och med honom. I foajén ser hon dock ett antal människor som verkar vara av att prata med Olof Palme och bland annat då en kille och tjej. säger att dessa båda är ganska unga människor och hon bestämmer sig då för inte prata med Olof och Lisbeth Palme. Paret Palme lämnar biografen och ut på gatan. Anja Landgré går efter och tänker att hon kanske skall gå fram prata med Olof Palme men ser att det hela tiden kommer fram andra människor vill tala med honom varför hon bestämmer sig för att gå vidare hemmåt. När kommer ut på Sveavägen viker hon av till höger och går denna gata i riktning .

och Inga Ahlenius promenerar alltså Sveavägen söderut, och var makarna Palme tog vägen är hon inte riktigt säker på men säger att hon fick en känsla att de båda gick över Sveavägen i höjd med Tegnérgatan. Hon säger att hon aldrig detta utan det var en känsla som hon fick.

sista hon såg av makarna Palme det var att de stod utanför biografentrén Sveavägen.

och Inga Ahlenius fortsätter promenaden Sveavägen ner till Tunnelgatan där korsar Sveavägen och går över på den motsatta sidan. De stannar upp vid i hörnet Sveavägen/Tunnelgatan och på Sveavägens östra sida. står en stund på platsen och funderar över ifall de skall gå igenom tunneln leder från Sveavägen och vidare ut mot Birger Jarlsgatan. Hon minns också det var något bygge på platsen och att det hängde skynken ner från fastig. Eftersom det var fredag kväll och mörkt ute så tycke dom att det var otäckt att gå genom tunneln varför man beslutade sig för att promenera vidare söderut för att sedan gå ner på Kungsgatan och vidare hem.