wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Sida:Pol-YYYY-MM-DD OKÄND UPPSLAGSKOD PM 17 Per Kjellsson S PO.pdf/14"

Från wpu.nu

(Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
 
Sidans statusSidans status
-
Ej korrekturläst
+
Ej korrekturläst
Sidinnehåll (som ska inkluderas):Sidinnehåll (som ska inkluderas):
Rad 1: Rad 1:
kompletterande utredningsåtgärder eller formerna för sådana åtgärder. Huruvida så skett i den löpande dialog som förekom mellan Hans Holmer och P G Näss i samband med redovisningen av ärendena ger utredningen ingen klar bila av. Å andra sidan ger även uppgifter som Hans Holmér lämnat kommissionen (14/5-96), stöd för P G Näss uppfattning att utredningsuppdraget beträffande polisärenden varit ganska inskränkt. Oavsett om ingångsinformationen bestod i uppgifter om extremism, vapeninnehav eller annat, utgick utredningen enligt Hans Holmér alltid från ett försök att kartlägga eventuellt alibi. Och enligt Hans Holmér nådde inget polisärende sådan nivå, att någon grad av misstanke i juridisk mening kunde riktas mot polismän. Några skiljaktiga meningar i detta hänseende uppkom aldrig mellan Hans Holmér, PG Näss och åklagare.
+
kompletterande utredningsåtgärder eller formerna för sådana åtgärder.
  
Det informationsproblem som påpekats av P G Näss, och kanske i än högre utsträckning av Jan Sundström, synes i första hand böra sökas i Säpo:s sätt att förmedla informationen vidare från ledningsgruppen till berörda inom den egna organisationen. Den omständigheten att Jan Sundström med det direkta utredningsansvaret i varje enskilt ärende - sagt sig ha fått sin information främst genom massmedier ger en oroväckande syn på bristerna i informationsflödet.
+
Huruvida så skett i den löpande dialog som förekom mellan Hans Holmer och P G Näss i samband med redovisningen av ärendena ger utredningen ingen klar bila av.  
  
En aspekt som knyter an till frågan om omfattningen av Säpo:s uppdrag och som väckt viss förvåning är uppgifterna, om att man inom Säpo inte i större utsträckning kontrollerat vad som kan ha funnits registrerat eller antecknat beträffande påståenden om extremism bland utpekade polismän. Flera av ingångstipsen upptar som dominerande inslag just påståenden om extremism hos vissa polismän, ibland i förening med påståenden om uttalat vapenintresse, eller groteska och hatiska uttalanden om inte minst Olof Palme. Jan Sundström har uppenbarligen inte alls gjort någon sådana
+
Å andra sidan ger även uppgifter som Hans Holmér lämnat kommissionen (14/5-96), stöd för P G Näss uppfattning att utredningsuppdraget beträffande polisärenden varit ganska inskränkt.
 +
 
 +
Oavsett om ingångsinformationen bestod i uppgifter om extremism, vapeninnehav eller annat, utgick utredningen enligt [[Hans Holmér]] alltid från ett försök att kartlägga eventuellt alibi.
 +
 
 +
Och enligt [[Hans Holmér]] nådde inget polisärende sådan nivå, att någon grad av misstanke i juridisk mening kunde riktas mot polismän.
 +
 
 +
Några skiljaktiga meningar i detta hänseende uppkom aldrig mellan [[Hans Holmér]], PG Näss och åklagare.
 +
 
 +
Det informationsproblem som påpekats av P G Näss, och kanske i än högre utsträckning av [[Jan Sundström]], synes i första hand böra sökas i Säpo:s sätt att förmedla informationen vidare från ledningsgruppen till berörda inom den egna organisationen.
 +
 
 +
Den omständigheten att [[Jan Sundström]] med det direkta utredningsansvaret i varje enskilt ärende - sagt sig ha fått sin information främst genom massmedier ger en oroväckande syn på bristerna i informationsflödet.
 +
 
 +
En aspekt som knyter an till frågan om omfattningen av Säpo:s uppdrag och som väckt viss förvåning är uppgifterna, om att man inom Säpo inte i större utsträckning kontrollerat vad som kan ha funnits registrerat eller antecknat beträffande påståenden om extremism bland utpekade polismän.
 +
 
 +
Flera av ingångstipsen upptar som dominerande inslag just påståenden om extremism hos vissa polismän, ibland i förening med påståenden om uttalat vapenintresse, eller groteska och hatiska uttalanden om inte minst [[Olof Palme]].
 +
 
 +
[[Jan Sundström]] har uppenbarligen inte alls gjort någon sådana

Versionen från 21 maj 2022 kl. 16.20

Den här sidan har inte korrekturlästs


kompletterande utredningsåtgärder eller formerna för sådana åtgärder.

Huruvida så skett i den löpande dialog som förekom mellan Hans Holmer och P G Näss i samband med redovisningen av ärendena ger utredningen ingen klar bila av.

Å andra sidan ger även uppgifter som Hans Holmér lämnat kommissionen (14/5-96), stöd för P G Näss uppfattning att utredningsuppdraget beträffande polisärenden varit ganska inskränkt.

Oavsett om ingångsinformationen bestod i uppgifter om extremism, vapeninnehav eller annat, utgick utredningen enligt Hans Holmér alltid från ett försök att kartlägga eventuellt alibi.

Och enligt Hans Holmér nådde inget polisärende sådan nivå, att någon grad av misstanke i juridisk mening kunde riktas mot polismän.

Några skiljaktiga meningar i detta hänseende uppkom aldrig mellan Hans Holmér, PG Näss och åklagare.

Det informationsproblem som påpekats av P G Näss, och kanske i än högre utsträckning av Jan Sundström, synes i första hand böra sökas i Säpo:s sätt att förmedla informationen vidare från ledningsgruppen till berörda inom den egna organisationen.

Den omständigheten att Jan Sundström med det direkta utredningsansvaret i varje enskilt ärende - sagt sig ha fått sin information främst genom massmedier ger en oroväckande syn på bristerna i informationsflödet.

En aspekt som knyter an till frågan om omfattningen av Säpo:s uppdrag och som väckt viss förvåning är uppgifterna, om att man inom Säpo inte i större utsträckning kontrollerat vad som kan ha funnits registrerat eller antecknat beträffande påståenden om extremism bland utpekade polismän.

Flera av ingångstipsen upptar som dominerande inslag just påståenden om extremism hos vissa polismän, ibland i förening med påståenden om uttalat vapenintresse, eller groteska och hatiska uttalanden om inte minst Olof Palme.

Jan Sundström har uppenbarligen inte alls gjort någon sådana