wpu.nu

Uppslag:EA9982-02

Från wpu.nu

Avsnitt
Löpande nr
9982-02
Registrerat
2017/11/29
Ad acta
Ej Ad acta-lagt
Uppslagsanteckningar (PU)
Uppslagsanteckningar (wpu)





Uppslag i samma avsnitt:



Förhör
Kort sammanfattning
Uppgiftslämnare
Uppgiftsmottagare
Förhöret påbörjat
1986-06-12 08:55
Avslutat
1986-06-12 09:35


Protokoll fört över vittnesförhör med Henry Olofsson född - ,

Boende , c/o Skinnstad, ej telefon.

Anställd Securitas, Skandiahuset Stockholm, tel: 08/7881373. eller 7882630.

Förhöret hållet torsdagen 1986-06-12 08:55 .

Förhörsledare krinsp Tor Petrell.

Henry Olofsson hörs upplysningsvis då om fredagen 1986-02-28 då han tjänstgjorde på Skandia.


F = Förhörsledare
0 = Olofsson


F: Kan du då för mig berätta Henry, minns du den här dagen, det är en fredag 1986-02-28 .

O: Ja, jag minns den ganska väl. Men vad jag kommer ihåg är liksom från 23:40 ungefär.


F: Ja, på natten då. När började du din tjänstgöring på Skandia?

O: Jag börjar egentligen 20:45 men jag hade ringt och bett en flicka som heter Anette Kohut som jobbade på eftermiddagen att ta ett par timmar åt mig så jag kunde spela bridge då på kvällen. Och det gjorde hon. Och jag kom vid 23:00 -tiden ungefär.


F: Vid 23:00 -tiden kommer du dit då.

O: Ja, jag kom ..... 23:00 .


F: Den här flickan Anette Kohut hon skulle alltså då sluta 20:45 .

O: Ja, just det.


F: När började hon sitt pass vet du det?

O: Hon började 16:45 i så fall.


F: Ja, och normalt är att hon slutar 20:45 .Men du tog kontakt med henne för att du ville ha några timmar ledigt och hon gick med på det.

O: Ja, hon gick med..


F: Så ditt första besök på Skandia den dagen det var alltså vid 23:00 -tiden när du kom dit då.

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

Protokoll fört över vittnesförhör med Henry Olofsson född - ,

Boende , c/o Skinnstad, ej telefon.

Anställd Securitas, Skandiahuset Stockholm, tel: 08/7881373. eller 7882630.

Förhöret hållet torsdagen 1986-06-12 08:55 .

Förhörsledare krinsp Tor Petrell.

Henry Olofsson hörs upplysningsvis då om fredagen 1986-02-28 då han tjänstgjorde på Skandia.


F = Förhörsledare
0 = Olofsson


F: Kan du då för mig berätta Henry, minns du den här dagen, det är en fredag 1986-02-28 .

O: Ja, jag minns den ganska väl. Men vad jag kommer ihåg är liksom från 23:40 ungefär.


F: Ja, på natten då. När började du din tjänstgöring på Skandia?

O: Jag börjar egentligen 20:45 men jag hade ringt och bett en flicka som heter Anette Kohut som jobbade på eftermiddagen att ta ett par timmar åt mig så jag kunde spela bridge då på kvällen. Och det gjorde hon. Och jag kom vid 23:00 -tiden ungefär.


F: Vid 23:00 -tiden kommer du dit då.

O: Ja, jag kom ..... 23:00 .


F: Den här flickan Anette Kohut hon skulle alltså då sluta 20:45 .

O: Ja, just det.


F: När började hon sitt pass vet du det?

O: Hon började 16:45 i så fall.


F: Ja, och normalt är att hon slutar 20:45 .Men du tog kontakt med henne för att du ville ha några timmar ledigt och hon gick med på det.

O: Ja, hon gick med..


F: Så ditt första besök på Skandia den dagen det var alltså vid 23:00 -tiden när du kom dit då.

O: Men det är ganska normalt på fredagar eftersom affären La Carterie har ett lager där nere. Så att dom har egen nyckel som går från lagret, öppnar dörren och går upp i affären då.


F: Mm, så de kan gå genom den gröna dörren?

O: Ja, just det, det är bara det att vi måste släppa ner dom i garaget först. Den vägen kan dom inte komma ner själva.


F: Nej. Gjorde ni någonting åt den där dörren sedan, har du något minne av det, den gröna dörren.

O: Ja, jag antar att Anna-Lisa Gahn när hon gick sin rondering då, i slutet av den ett par minuter innan hon slutar gick igenom den gröna dörren så att säga och stängde den ifall den var öppen.


F: Ja, och det måste hon ha gjort innan hon kom i receptionen då till dig?

O: Ja, just det, efter halv tolv,ja ,just det.


F: Ja, innan hon avslutade sin rondering.

O: Ja, det är riktigt.


F: Och hon, Anna-Lisa Gahn har inte berättat då om att hon kanske skulle fått något anrop från personen i receptionen om att hon skulle åtgärda någonting, exempelvis någon dörr som larmad?

O: Nej, det har hon inte gjort.


F: Det har hon inte gjort.

O: Nej, för det brukar väl vara så att är det någon av dörrarna inom, speciellt den där gröna dörren, om den går upp så brukar man väl reagera på om man inte vet att de här människorna från La Carterie är nere i garaget. Då brukar man väl göra något åt det.


F: Mm. Det här La Carterie du sade tidigare att dom hjälps ner garaget, kan vi gå in på dom detaljerna lite grann.

O: Ja, de åker fram till den här garage..... på baksidan, på Luntmakargatan.

Och trycker på en signal som ger en indikering på larmpanelen och vi trycker upp den och kan prata med dom. Fråga vem det är. Brukar för det mesta säga att det är Lennart från La Carterie för det är han som äger affären, ja, så släpper vi ner honom då.

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

O: Men det är ganska normalt på fredagar eftersom affären La Carterie har ett lager där nere. Så att dom har egen nyckel som går från lagret, öppnar dörren och går upp i affären då.


F: Mm, så de kan gå genom den gröna dörren?

O: Ja, just det, det är bara det att vi måste släppa ner dom i garaget först. Den vägen kan dom inte komma ner själva.


F: Nej. Gjorde ni någonting åt den där dörren sedan, har du något minne av det, den gröna dörren.

O: Ja, jag antar att Anna-Lisa Gahn när hon gick sin rondering då, i slutet av den ett par minuter innan hon slutar gick igenom den gröna dörren så att säga och stängde den ifall den var öppen.


F: Ja, och det måste hon ha gjort innan hon kom i receptionen då till dig?

O: Ja, just det, efter halv tolv,ja ,just det.


F: Ja, innan hon avslutade sin rondering.

O: Ja, det är riktigt.


F: Och hon, Anna-Lisa Gahn har inte berättat då om att hon kanske skulle fått något anrop från personen i receptionen om att hon skulle åtgärda någonting, exempelvis någon dörr som larmad?

O: Nej, det har hon inte gjort.


F: Det har hon inte gjort.

O: Nej, för det brukar väl vara så att är det någon av dörrarna inom, speciellt den där gröna dörren, om den går upp så brukar man väl reagera på om man inte vet att de här människorna från La Carterie är nere i garaget. Då brukar man väl göra något åt det.


F: Mm. Det här La Carterie du sade tidigare att dom hjälps ner garaget, kan vi gå in på dom detaljerna lite grann.

O: Ja, de åker fram till den här garage..... på baksidan, på Luntmakargatan.

Och trycker på en signal som ger en indikering på larmpanelen och vi trycker upp den och kan prata med dom. Fråga vem det är. Brukar för det mesta säga att det är Lennart från La Carterie för det är han som äger affären, ja, så släpper vi ner honom då.

F: Sedan åker dom ner i garaget.

O: Ja, just det.


F: Vad händer där nere sedan, då ställer dom bilen naturligtvis men sedan tar dom sig vidare någonstans?

O: Ja, de brukar för det mesta gå in i lagret, eller genom gröna dörren upp i affären.


F: Ja. För att komma till affären så måste man passera den gröna dörren.

O: Ja, just det.


F: Och då kommer man in, då är man inne i Skandias lokaler kan man säga.

O: Ja.


F: Och sedan upp till affären då?

O: Ja, jag vet inte exakt hur de gör men jag antar att de har något slags lager som är inne i Skandias lokaler då, i bottenplan.. eller övre källaren som det heter. Att dom har någon lokal som de använder som lager som är i förbindelse med affären då.


F: Mm. När de ska ta sig ut därifrån hur gör dom då? När de kommer ner i garaget alltså då har de passerat den gröna dörren.

O: Ja, då brukar dom bara sätta sig i sin bil och sedan åka ut. För garageport och garagegrind öppnas automatiskt.


F: Det gör dom.

O: Ja.


F: När man kommer innefrån och ska ut.

O: Ja, och de brukar väl för det mesta inte meddela när de åker ut utan de brukar bara åka ut.


F: Vad finns det för ingångar till Skandia förutom receptionen och garaget?

O: Det finns två ingångar från Sveavägen. Sveavägen 42 och en Sveavägen 48. Och sedan finns det på baksidan också, tre stycken dörrar. Luntmakargatan 19, 25 och 29.


F: Mm. På Sveavägen, receptionen är den belägen på 42:an?

O: Det är Sveavägen 44. Det är ungefär mitt på Skandiahuset.


F: De här andra ingångarna kan man komma in i huset kvällstid?

O: Det ska man inte efter, Sveavägen 48 kan man väl komma in till halv tio ungefär. Då ska den låsas. Men de andra dörrarna ska vara låsta vid ,ja, vid sextiden ungefär. Med ett sjutill-

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

F: Sedan åker dom ner i garaget.

O: Ja, just det.


F: Vad händer där nere sedan, då ställer dom bilen naturligtvis men sedan tar dom sig vidare någonstans?

O: Ja, de brukar för det mesta gå in i lagret, eller genom gröna dörren upp i affären.


F: Ja. För att komma till affären så måste man passera den gröna dörren.

O: Ja, just det.


F: Och då kommer man in, då är man inne i Skandias lokaler kan man säga.

O: Ja.


F: Och sedan upp till affären då?

O: Ja, jag vet inte exakt hur de gör men jag antar att de har något slags lager som är inne i Skandias lokaler då, i bottenplan.. eller övre källaren som det heter. Att dom har någon lokal som de använder som lager som är i förbindelse med affären då.


F: Mm. När de ska ta sig ut därifrån hur gör dom då? När de kommer ner i garaget alltså då har de passerat den gröna dörren.

O: Ja, då brukar dom bara sätta sig i sin bil och sedan åka ut. För garageport och garagegrind öppnas automatiskt.


F: Det gör dom.

O: Ja.


F: När man kommer innefrån och ska ut.

O: Ja, och de brukar väl för det mesta inte meddela när de åker ut utan de brukar bara åka ut.


F: Vad finns det för ingångar till Skandia förutom receptionen och garaget?

O: Det finns två ingångar från Sveavägen. Sveavägen 42 och en Sveavägen 48. Och sedan finns det på baksidan också, tre stycken dörrar. Luntmakargatan 19, 25 och 29.


F: Mm. På Sveavägen, receptionen är den belägen på 42:an?

O: Det är Sveavägen 44. Det är ungefär mitt på Skandiahuset.


F: De här andra ingångarna kan man komma in i huset kvällstid?

O: Det ska man inte efter, Sveavägen 48 kan man väl komma in till halv tio ungefär. Då ska den låsas. Men de andra dörrarna ska vara låsta vid ,ja, vid sextiden ungefär. Med ett sjutill-

O: hållarlås som gör att man måste ha både sjutillhållarlås och den vanliga nyckeln för att komma in då. Eller sjutillhållarnyckel och passerkort.


F: Mm. Är det personal som har den kombinationen?

O: Ja, det finns nog en del som har sjutillhållarnyckeln i alla fall. Men den är nyligen bytt så jag tror inte att det är så många som har den. Jag antar att det är Eriksson som är chef för fastighetsavdelningen då och så några till som kan ha den.


F: Mm. Kan Stig Engström ha nyckeln?

O: Nja, han har troligtvis inte sjutillhållarnyckeln men han kan ha den andra nyckeln så att säga.


F: Vad är det för nyckel?

O: Ja, jag tror att det är en Assa nyckel. För han, den nyckeln som vi använder som huvudnyckel när vi går rondering går till de flesta lås i huset och den är väl den nyckeln han har i sin dörr då på en trappa.


F: Mm. Jag har hört en uppgift om något cykelgarage där personalen ställer sina cyklar. Och det ska finnas någon dörr man kan ta sig igenom där då och komma ut på gatan.

O: Ja, just det.


F: Var ligger den någonstans?

O: Cykelgaraget ligger i nedfarten mellan garagegrinden och garageporten.


F: Ja, mellan där?

O: Ja.


F: Hur tar man sig in i cykelgaraget?

O: Då måste man ha sitt passerkort och kod då för att kunna ta sig in.


F: Det är ett kodlås?

O: Ja.


F: Registreras passeringen på något sätt?

O: Nej, det gör den inte. Jo, det gör den väl så att den kommer upp på någon indikering hos själva passerkortssystemet men vi får ingen indikering på att det är någon som går in eller ut genom cykelgaraget.


F: Nej. Sedan kommer man in i cykelgaraget då, vart tar man sig

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

O: hållarlås som gör att man måste ha både sjutillhållarlås och den vanliga nyckeln för att komma in då. Eller sjutillhållarnyckel och passerkort.


F: Mm. Är det personal som har den kombinationen?

O: Ja, det finns nog en del som har sjutillhållarnyckeln i alla fall. Men den är nyligen bytt så jag tror inte att det är så många som har den. Jag antar att det är Eriksson som är chef för fastighetsavdelningen då och så några till som kan ha den.


F: Mm. Kan Stig Engström ha nyckeln?

O: Nja, han har troligtvis inte sjutillhållarnyckeln men han kan ha den andra nyckeln så att säga.


F: Vad är det för nyckel?

O: Ja, jag tror att det är en Assa nyckel. För han, den nyckeln som vi använder som huvudnyckel när vi går rondering går till de flesta lås i huset och den är väl den nyckeln han har i sin dörr då på en trappa.


F: Mm. Jag har hört en uppgift om något cykelgarage där personalen ställer sina cyklar. Och det ska finnas någon dörr man kan ta sig igenom där då och komma ut på gatan.

O: Ja, just det.


F: Var ligger den någonstans?

O: Cykelgaraget ligger i nedfarten mellan garagegrinden och garageporten.


F: Ja, mellan där?

O: Ja.


F: Hur tar man sig in i cykelgaraget?

O: Då måste man ha sitt passerkort och kod då för att kunna ta sig in.


F: Det är ett kodlås?

O: Ja.


F: Registreras passeringen på något sätt?

O: Nej, det gör den inte. Jo, det gör den väl så att den kommer upp på någon indikering hos själva passerkortssystemet men vi får ingen indikering på att det är någon som går in eller ut genom cykelgaraget.


F: Nej. Sedan kommer man in i cykelgaraget då, vart tar man sig

F: vidare sedan? Är det någon larmad dörr?

O: Nej, det är det inte utan sedan är det väl bara i stort sett ..... tillgång till hela Skandiahuset i stort sett.


F: Mm. Hur länge kan en dörr vara öppen då, en larmad dörr vara öppen innan larmet går?

O: Det är lite olika beroende på vilken tid de har satt på larmet.

Men den här gröna dörren som jag pratade om, var det i alla fall fem minuters larmfördröjning på den. Den kan stå öppen fem minuter innan man får en indikering om att den är öppen.

Men som sagt i cykelgaragets dörr, den är inte larmad på något sätt.


F: Har ni någon bevakning visuellt eller med tv-kamera på just cykeldörren om man säger så?

O: Nej, .

Så har dom väl kommit in innanför garagegrindarna så kan dom om de har nyckel ta sig in eller så kan dom, det händer emellanåt att garage .... eller cykelgaragedörren då inte slår igen riktigt utan det är en sådan dörr som man är tvungen att stänga när man går sin rondering första ronden.

Så den kan vara öppen ett par timmar då på kvällen kanske.


F: Du menar dörren mot gatan nej..?

O: Nej, utan dörren från cykelgaraget ner i garagenedfarten och mellan garagegrinden .....


F: Så om någan person öppnar dörren från cykelkällaren ut på gatan eller viseverse från gatan och går in i cykelkällaren så ni som sitter i receptionen ni har då inga möjligheter att se att någon gör det då. Det är inget som indikerar att dörren öppnas?

O: Nu är det så att garagegrinden indikerar när de går igenom den eller när dom öppnar den, men då i februari så fanns det ingenting sådant.

Utan hade man en nyckel som passade till garagegrinden så kunde man gå in osedd om inte vi såg i kameran då och så kunde dom, ja, troligtvis använda samma nyckel till garaget då. Det är samma huvudnyckel vad jag kommer ihåg.


F: Ja. och ingen indikering på vare sig garage eller cykeldörren i februari, den 28:e ?

O: Nej, inte om de använde nyckel.


F: Hur menar du då? Om de använder nyckel, hur ska dom annars..?

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

F: vidare sedan? Är det någon larmad dörr?

O: Nej, det är det inte utan sedan är det väl bara i stort sett ..... tillgång till hela Skandiahuset i stort sett.


F: Mm. Hur länge kan en dörr vara öppen då, en larmad dörr vara öppen innan larmet går?

O: Det är lite olika beroende på vilken tid de har satt på larmet.

Men den här gröna dörren som jag pratade om, var det i alla fall fem minuters larmfördröjning på den. Den kan stå öppen fem minuter innan man får en indikering om att den är öppen.

Men som sagt i cykelgaragets dörr, den är inte larmad på något sätt.


F: Har ni någon bevakning visuellt eller med tv-kamera på just cykeldörren om man säger så?

O: Nej, .

Så har dom väl kommit in innanför garagegrindarna så kan dom om de har nyckel ta sig in eller så kan dom, det händer emellanåt att garage .... eller cykelgaragedörren då inte slår igen riktigt utan det är en sådan dörr som man är tvungen att stänga när man går sin rondering första ronden.

Så den kan vara öppen ett par timmar då på kvällen kanske.


F: Du menar dörren mot gatan nej..?

O: Nej, utan dörren från cykelgaraget ner i garagenedfarten och mellan garagegrinden .....


F: Så om någan person öppnar dörren från cykelkällaren ut på gatan eller viseverse från gatan och går in i cykelkällaren så ni som sitter i receptionen ni har då inga möjligheter att se att någon gör det då. Det är inget som indikerar att dörren öppnas?

O: Nu är det så att garagegrinden indikerar när de går igenom den eller när dom öppnar den, men då i februari så fanns det ingenting sådant.

Utan hade man en nyckel som passade till garagegrinden så kunde man gå in osedd om inte vi såg i kameran då och så kunde dom, ja, troligtvis använda samma nyckel till garaget då. Det är samma huvudnyckel vad jag kommer ihåg.


F: Ja. och ingen indikering på vare sig garage eller cykeldörren i februari, den 28:e ?

O: Nej, inte om de använde nyckel.


F: Hur menar du då? Om de använder nyckel, hur ska dom annars..?

O: Dom kan använda passerkortet då för att ta sig in i cykelgaraget och då blir det indikering på själva passerkortssystemet.

F: Jaha, men det är inget som ni ser receptionen?

O: Nej, inget som vi ser. Inget sådant.


F: Nehe. En avslutande fråga bara. Du säger att du hade tittat på klockan under de här olika episoderna du har berättat om.

Vet du om den här klockan gick rätt och vad var det för slags klocka?

Är det en klocka som sitter i receptionen då?

O: Ja, för det mesta brukar man titta på den klockan som hänger på väggen då, och den är väl inte såvidare exakt, den kan nog vara en-två minuter både för sen och för tidig.

Men så har vi på larmpanelen då en klocka som är mer exakt då. Som i alla fall håller sig inom en minuts differans från riktiga tiden då.

Och vilken klocka man tittar på, vilken tid som det är man tittar på det vet jag inte men jag antar att man tittar på den på väggen. Den sitter ju bäst till där.


F: Mm. Jag tänkte fråga en sak till, de här passerkorten du har pratat om, det fordras alltså att man ska kunna ta sig in genom en dörr?

O: Ja, just det.


F: Då får man alltså sticka in passerkortet i någon mottagar-... då?

O: Ja, kortläsare. Och på vanlig arbetstid från sju eller halv åtta på morgonen till kl halv sex på kvällen då kan man ta sig in genom baksidan, Luntmakargatan 25 då.

Och även vid receptionen med kort och kod. Eller med enbart kort så att säga och sedan efter halv sex så måste man använda kort plus kod för att ta sig in.


F: Om vi nu håller oss på kvällstid från klockan 18:00 och framåt då och man ska passera genom receptionen ...


vänt kassetten,

Sidan två av förhör med Henry Olofsson.

F: Frågan ställdes då när man ska gå genom receptionen och ut från fastigheten efter klockan 18:00 behöver man då använda sitt passerkort?

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

O: Dom kan använda passerkortet då för att ta sig in i cykelgaraget och då blir det indikering på själva passerkortssystemet.

F: Jaha, men det är inget som ni ser receptionen?

O: Nej, inget som vi ser. Inget sådant.


F: Nehe. En avslutande fråga bara. Du säger att du hade tittat på klockan under de här olika episoderna du har berättat om.

Vet du om den här klockan gick rätt och vad var det för slags klocka?

Är det en klocka som sitter i receptionen då?

O: Ja, för det mesta brukar man titta på den klockan som hänger på väggen då, och den är väl inte såvidare exakt, den kan nog vara en-två minuter både för sen och för tidig.

Men så har vi på larmpanelen då en klocka som är mer exakt då. Som i alla fall håller sig inom en minuts differans från riktiga tiden då.

Och vilken klocka man tittar på, vilken tid som det är man tittar på det vet jag inte men jag antar att man tittar på den på väggen. Den sitter ju bäst till där.


F: Mm. Jag tänkte fråga en sak till, de här passerkorten du har pratat om, det fordras alltså att man ska kunna ta sig in genom en dörr?

O: Ja, just det.


F: Då får man alltså sticka in passerkortet i någon mottagar-... då?

O: Ja, kortläsare. Och på vanlig arbetstid från sju eller halv åtta på morgonen till kl halv sex på kvällen då kan man ta sig in genom baksidan, Luntmakargatan 25 då.

Och även vid receptionen med kort och kod. Eller med enbart kort så att säga och sedan efter halv sex så måste man använda kort plus kod för att ta sig in.


F: Om vi nu håller oss på kvällstid från klockan 18:00 och framåt då och man ska passera genom receptionen ...


vänt kassetten,

Sidan två av förhör med Henry Olofsson.

F: Frågan ställdes då när man ska gå genom receptionen och ut från fastigheten efter klockan 18:00 behöver man då använda sitt passerkort?

O: För att gå ut så behöver man inte använda passerkort. Då kan man gå rakt ut så att säga.

De inre dörrarna är ju, har rörelsedeckare som, om man går in i dess område så öppnas dörrarna och sedan är dom ute i receptionen. Sedan är det bara att gå ut genom ytterdörren. Med hjälp av låsvredet.


F: Sedan när man kommer tillbaka och kliver in då från gatan på Skandia kvällstid hur tar man sig in då, använder man passerkortet då?

O: Ja, normalt sätt så ska man använda passerkortet, och slå in sin kod och ta sig in då.

Men det blir väl så mycket, ofta att är det någon person som man känner igen så brukar man öppna dörren åt den personen och för det mesta brukar man väl inte göra någon anteckning om man vet att de varit inne förut och gått ut en stund och ätit eller någonting och så kommer tillbaka.

Det brukar man inte göra någon markering i den här liggaren som vi har utan då brukar man ja, för det mesta låta dom gå in utan ...


F: Det är ganska vanligt det du berättar nu då, att göra så?

O: Ja, kan vi säga att det blir hälften av fallen ungefär. Men då är det för det mesta en person som man känner ganska väl.

Jag kan ju inte säga hur de gjorde dom som hade eftermiddagspasset men man brukar väl göra så när man har jobbat ett par år så brukar man känna igen dom här som brukar jobba.


F: Ja, krinsp E Skoglund har anslutit, har du några frågor?

S: Ja, jag skulle vilja fråga lite grann beträffande det här larmet som går 22:35 . Kan det vara så att Annette Kohut som har sin bil i garaget har utlöst det larmet, det är min fråga.

O: Ja, möjligheten finns, jag är inte där som sagt, och hon kan ha lämnat receptionen för att gå ner till sin bil och hämtat någonting och då när hon går tillbaka och inte stänger dörren riktigt ordentligt så att den här fördröjningen på fem minuter ger ett larm. Det är fullt möjligt.


S: Så när du kommer till arbetsplatsen finns Kohut där då?

O: Ja, det gör hon, hon sitter i receptionen.


S: Vem är hon tillsammans med?

O: Hon sitter helt ensam där i receptionen.

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

O: För att gå ut så behöver man inte använda passerkort. Då kan man gå rakt ut så att säga.

De inre dörrarna är ju, har rörelsedeckare som, om man går in i dess område så öppnas dörrarna och sedan är dom ute i receptionen. Sedan är det bara att gå ut genom ytterdörren. Med hjälp av låsvredet.


F: Sedan när man kommer tillbaka och kliver in då från gatan på Skandia kvällstid hur tar man sig in då, använder man passerkortet då?

O: Ja, normalt sätt så ska man använda passerkortet, och slå in sin kod och ta sig in då.

Men det blir väl så mycket, ofta att är det någon person som man känner igen så brukar man öppna dörren åt den personen och för det mesta brukar man väl inte göra någon anteckning om man vet att de varit inne förut och gått ut en stund och ätit eller någonting och så kommer tillbaka.

Det brukar man inte göra någon markering i den här liggaren som vi har utan då brukar man ja, för det mesta låta dom gå in utan ...


F: Det är ganska vanligt det du berättar nu då, att göra så?

O: Ja, kan vi säga att det blir hälften av fallen ungefär. Men då är det för det mesta en person som man känner ganska väl.

Jag kan ju inte säga hur de gjorde dom som hade eftermiddagspasset men man brukar väl göra så när man har jobbat ett par år så brukar man känna igen dom här som brukar jobba.


F: Ja, krinsp E Skoglund har anslutit, har du några frågor?

S: Ja, jag skulle vilja fråga lite grann beträffande det här larmet som går 22:35 . Kan det vara så att Annette Kohut som har sin bil i garaget har utlöst det larmet, det är min fråga.

O: Ja, möjligheten finns, jag är inte där som sagt, och hon kan ha lämnat receptionen för att gå ner till sin bil och hämtat någonting och då när hon går tillbaka och inte stänger dörren riktigt ordentligt så att den här fördröjningen på fem minuter ger ett larm. Det är fullt möjligt.


S: Så när du kommer till arbetsplatsen finns Kohut där då?

O: Ja, det gör hon, hon sitter i receptionen.


S: Vem är hon tillsammans med?

O: Hon sitter helt ensam där i receptionen.

S: Har hon haft något sällskap under kvällen utav arbetskamrater eller annan person?

O: Ja, hon har haft sällskap av den personen som hon jobbar tillsammans med Anna-Lisa Gahn.


S: Ingen annan?

O: Inte vad jag vet, nej.


S: Hon har inte sagt någonting?

O: Nej, det har hon inte gjort.


S: Normalt är det alltså du som ska stå som kvittens på det här larmet, återställandet av larmet?

O: Ja, just det. Jag skulle börja kvart i nio då men jag kom inte förrän klockan 23:00 ungefär.

Så normalt sätt skulle det varit jag som stått för kvittensen men eftersom det är hon som jobbar istället för mig så står hon för kvittensen.


S: En annan sak när jag satt och lyssnade här är att när vi pratade om den gröna dörren, och du säger att ni brukar hjälpa dom ner i garaget, firman som har....

O: Ja.


S: Och då kommer en följdfråga från mig nämligen , hände någonting sådant där den här kvällen?

O: Det vet jag faktiskt inte för jag fick ingen uppgift om att de från La  Carterie  var nere i garaget.

Men eftersom de inte åtgärdade larmet från den gröna dörren så antar jag att de visste om eller trodde att La  Carterie  var där nere och arbetade.

För är det inte La  Carterie  som är där nere och larmet går då går man ner och tittar vad det är för någonting.


S: ........... svar på det huruvida de den här kvällen begärt att komma ner i garaget med er hjälp.

O: Ja, någon av dom personerna som satt då från kvart i fem på eftermiddagen till kvart i nio eller Annette Kohut då från den tiden kvart i nio tills jag kom.

Eller Anna-Lisa Gahn under den tiden, kvart i nio till jag kom. Det måste någon av dom veta om de släppt ner dom från La  Carterie  eller inte för det har inte jag någon aning om.

Och det var ingen som sade någonting att dom var nere i garaget när jag kom.


S: Tack jag har inga fler frågor.

F: Inte jag heller.

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

S: Har hon haft något sällskap under kvällen utav arbetskamrater eller annan person?

O: Ja, hon har haft sällskap av den personen som hon jobbar tillsammans med Anna-Lisa Gahn.


S: Ingen annan?

O: Inte vad jag vet, nej.


S: Hon har inte sagt någonting?

O: Nej, det har hon inte gjort.


S: Normalt är det alltså du som ska stå som kvittens på det här larmet, återställandet av larmet?

O: Ja, just det. Jag skulle börja kvart i nio då men jag kom inte förrän klockan 23:00 ungefär.

Så normalt sätt skulle det varit jag som stått för kvittensen men eftersom det är hon som jobbar istället för mig så står hon för kvittensen.


S: En annan sak när jag satt och lyssnade här är att när vi pratade om den gröna dörren, och du säger att ni brukar hjälpa dom ner i garaget, firman som har....

O: Ja.


S: Och då kommer en följdfråga från mig nämligen , hände någonting sådant där den här kvällen?

O: Det vet jag faktiskt inte för jag fick ingen uppgift om att de från La  Carterie  var nere i garaget.

Men eftersom de inte åtgärdade larmet från den gröna dörren så antar jag att de visste om eller trodde att La  Carterie  var där nere och arbetade.

För är det inte La  Carterie  som är där nere och larmet går då går man ner och tittar vad det är för någonting.


S: ........... svar på det huruvida de den här kvällen begärt att komma ner i garaget med er hjälp.

O: Ja, någon av dom personerna som satt då från kvart i fem på eftermiddagen till kvart i nio eller Annette Kohut då från den tiden kvart i nio tills jag kom.

Eller Anna-Lisa Gahn under den tiden, kvart i nio till jag kom. Det måste någon av dom veta om de släppt ner dom från La  Carterie  eller inte för det har inte jag någon aning om.

Och det var ingen som sade någonting att dom var nere i garaget när jag kom.


S: Tack jag har inga fler frågor.

F: Inte jag heller.

Förhöret avslutas då klockan 09:35


Stockholm som ovan


(Namnteckning)
Tor Petrell
krinsp


I hörbara delar rätt avskrivet intygas:

(Namnteckning)

Ann-Mari Sjöblom

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

Förhöret avslutas då klockan 09:35


Stockholm som ovan


(Namnteckning)
Tor Petrell
krinsp


I hörbara delar rätt avskrivet intygas:

(Namnteckning)

Ann-Mari Sjöblom

O: Stämmer.


F: Vem satt i receptionen då?

O: Det var Anette Kohut som satt där.


F: Fanns det någon mer där?

O: Inte just då när jag kom. Det var bara hon där.


F: Ja. En annan fråga, du kanske inte vet, vem tjänstgjorde ihop med Anette Kohut på hennes ordinarie pass då? Fram till 20:45 .

O: Ja, det vet jag faktiskt inte.


F: Det vet du inte.

O: Jag skulle, nej, jag vet inte alls.


F: I alla fall när du kom klockan 23:00 då ungefär då var Anette Kohut ensam i receptionen.

O: Ja, det stämmer.


F: Vem jobbade hon ihop med eller vem skulle du jobba ihop med den kvällen?

O: Jag skulle jobba ihop med Anna-Lisa Gahn.


F: Ja, var någonstans var hon vet du det?

O: Hon var ute på rondering och hon var troligtvis någonstans på våning ett eller på bottenplanet.


F: Ja. Varför tror du det?

O: Ja, dels för att ronderingen ska avslutas halv tolv 23:30 då och att jag har ett minne av att hon kom ner vid 23:15 , efter att jag hade bytt om och skulle avlösa Anette Kohut då. Så kom hon ner i receptionen någon vidare och så gick hon vidare. Det är ungefär normal rutin när det gäller tid och allting.


F: Så ni turas om då efter vad jag förstår att rondera?

O: Ja, just det.


F: Någon ska sitta i receptionen och en går och ronderar?

O: Ja, just det.


F: Och ni är två som tjänstgör.

O: Ja.


F: När du kom till jobbet så gick du alltså och bytte om och sedan var klockan 23:15 då gick du upp för att avlösa Anette.

O: Ja, jag gick bakom receptionen och bytte om då, Sedan gick jag in till, jag gick på toaletten, hämtade en kopp kaffe och så gick jag till receptionen och då var hon 23:15 ungefär.

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

O: Stämmer.


F: Vem satt i receptionen då?

O: Det var Anette Kohut som satt där.


F: Fanns det någon mer där?

O: Inte just då när jag kom. Det var bara hon där.


F: Ja. En annan fråga, du kanske inte vet, vem tjänstgjorde ihop med Anette Kohut på hennes ordinarie pass då? Fram till 20:45 .

O: Ja, det vet jag faktiskt inte.


F: Det vet du inte.

O: Jag skulle, nej, jag vet inte alls.


F: I alla fall när du kom klockan 23:00 då ungefär då var Anette Kohut ensam i receptionen.

O: Ja, det stämmer.


F: Vem jobbade hon ihop med eller vem skulle du jobba ihop med den kvällen?

O: Jag skulle jobba ihop med Anna-Lisa Gahn.


F: Ja, var någonstans var hon vet du det?

O: Hon var ute på rondering och hon var troligtvis någonstans på våning ett eller på bottenplanet.


F: Ja. Varför tror du det?

O: Ja, dels för att ronderingen ska avslutas halv tolv 23:30 då och att jag har ett minne av att hon kom ner vid 23:15 , efter att jag hade bytt om och skulle avlösa Anette Kohut då. Så kom hon ner i receptionen någon vidare och så gick hon vidare. Det är ungefär normal rutin när det gäller tid och allting.


F: Så ni turas om då efter vad jag förstår att rondera?

O: Ja, just det.


F: Någon ska sitta i receptionen och en går och ronderar?

O: Ja, just det.


F: Och ni är två som tjänstgör.

O: Ja.


F: När du kom till jobbet så gick du alltså och bytte om och sedan var klockan 23:15 då gick du upp för att avlösa Anette.

O: Ja, jag gick bakom receptionen och bytte om då, Sedan gick jag in till, jag gick på toaletten, hämtade en kopp kaffe och så gick jag till receptionen och då var hon 23:15 ungefär.

FHL Tor Petrell: Ja, kan du berätta vad som hände därefter när Annette Kohut lämnade och..

Henry Olofsson: Ja, när jag kom dit då så bytte vi, gick hon och bytte om tror jag, hon brukar vara ganska snabb på det.

Sedan när hon gick ut igen i receptionen så pratade vi en liten stund. För hon skulle jobba på morgonen igen. Ja, frågade om hun ville komma lite senare eller någonting.

Och medan vi höll på prata där så kom Stig Engström.


FHL Tor Petrell: Mm, varifrån då?

Henry Olofsson: Innefrån huset, troligtvis från sitt rum då på en trappa.

Och, ja, jag har pratat med honom ganska mycket, frågade om han haft mycket att göra och då sade han att han hade slutfört ett jobb som var tvungen vara klart för han skulle på semester nästa vecka.

Sedan stod vi och pratade i ett par minuter. Och sedan ungefär 23:20 så skulle han gå iväg hem då för att ta sista T-banan hem.

Han bor tydligen utåt Mörby eller Danderyd någonting. Och tåget kommer på Centralen kvart i tolv.


FHL Tor Petrell: Ja, hur gjorde han när han kom ut, har ni några rutiner att de ska stämpla eller att de måste ha nyckel och låsa upp dörren eller någonting sådant?

Henry Olofsson: Nej, om han har stämplat ut så gjorde han det innan man kom ut till receptionen så att säga, så det är en sådan sak som vi inte såg om han gjorde eller inte.


FHL Tor Petrell: Det syns inte från receptionen?

Henry Olofsson: Nej, men troligtvis gjorde han det eftersom han skulle på semester.


FHL Tor Petrell: Ja, och efter det här lilla samtalet med honom så gick han därifrån.

Henry Olofsson: Ja, så önskade jag honom trevlig semester som man brukar göra.


FHL Tor Petrell: Och då var fortfarande Annette Kohut kvar?

Henry Olofsson: Det var hon.


FHL Tor Petrell: Hur kommer man ut där, är dörren låst från receptionen?

Henry Olofsson: Dörren är låst, ja, antingen så kan man öppna dörren åt dem när de går ut eller också har dom ett låsvred på dörren som de kan öppna själva.


FHL Tor Petrell: Ja. Efter att Stig Engström hade lämnat lokalen och huset vad hände sedan? Åkte Annette Kohut hem eller stannade hon kvar?

Henry Olofsson: Ja, hon stannade väl kvar en stund till och så pratade vi, omkring halvtolv ungefär skulle hon gå ner till garaget och

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

FHL Tor Petrell: Ja, kan du berätta vad som hände därefter när Annette Kohut lämnade och..

Henry Olofsson: Ja, när jag kom dit då så bytte vi, gick hon och bytte om tror jag, hon brukar vara ganska snabb på det.

Sedan när hon gick ut igen i receptionen så pratade vi en liten stund. För hon skulle jobba på morgonen igen. Ja, frågade om hun ville komma lite senare eller någonting.

Och medan vi höll på prata där så kom Stig Engström.


FHL Tor Petrell: Mm, varifrån då?

Henry Olofsson: Innefrån huset, troligtvis från sitt rum då på en trappa.

Och, ja, jag har pratat med honom ganska mycket, frågade om han haft mycket att göra och då sade han att han hade slutfört ett jobb som var tvungen vara klart för han skulle på semester nästa vecka.

Sedan stod vi och pratade i ett par minuter. Och sedan ungefär 23:20 så skulle han gå iväg hem då för att ta sista T-banan hem.

Han bor tydligen utåt Mörby eller Danderyd någonting. Och tåget kommer på Centralen kvart i tolv.


FHL Tor Petrell: Ja, hur gjorde han när han kom ut, har ni några rutiner att de ska stämpla eller att de måste ha nyckel och låsa upp dörren eller någonting sådant?

Henry Olofsson: Nej, om han har stämplat ut så gjorde han det innan man kom ut till receptionen så att säga, så det är en sådan sak som vi inte såg om han gjorde eller inte.


FHL Tor Petrell: Det syns inte från receptionen?

Henry Olofsson: Nej, men troligtvis gjorde han det eftersom han skulle på semester.


FHL Tor Petrell: Ja, och efter det här lilla samtalet med honom så gick han därifrån.

Henry Olofsson: Ja, så önskade jag honom trevlig semester som man brukar göra.


FHL Tor Petrell: Och då var fortfarande Annette Kohut kvar?

Henry Olofsson: Det var hon.


FHL Tor Petrell: Hur kommer man ut där, är dörren låst från receptionen?

Henry Olofsson: Dörren är låst, ja, antingen så kan man öppna dörren åt dem när de går ut eller också har dom ett låsvred på dörren som de kan öppna själva.


FHL Tor Petrell: Ja. Efter att Stig Engström hade lämnat lokalen och huset vad hände sedan? Åkte Annette Kohut hem eller stannade hon kvar?

Henry Olofsson: Ja, hon stannade väl kvar en stund till och så pratade vi, omkring halvtolv ungefär skulle hon gå ner till garaget och

O: hämta sin bil och köra hem.


F: Mm. Hur kommer man till garaget från receptionen?

O: Det får man gå in i, ja, genom inre dörrarna till hisshallen och ta hissen en trappa ner och så gå en gång bort till, till yttre garaget som vi kallar det och där hade hon sin bil parkerad.


F: Och det var vad hon gjorde då.

O: Ja,..


F: Sedan såg du inte henne något mer då?

O: Nej, jag såg när hon körde ut då, det brukar man titta..


F: Det ser du alltså från din plats i receptionen?

O: Ja, just det, det finns kamera.


F: Vad har hon för bil?

O: Ja, jag är dålig på bilmärken, hon har en liten jag har för mig att hon sagt att hon har en liten Audi eller någonting, en blåfärgad sak.


F: Blåfärgad.

O: Jag vet inte vad det kan för modell på den.


F: Är det en modern eller gammal bil?

O: Jag tippar 3-4 år gammal. Kännetecken är väl, jag vet inte om det finns sollucka på den...


F: Mm. Du observerade alltså när hon åkte ut från garaget då.

O: Ja.


F: Och dom här garagedörrarna dom stängs automatiskt.

O:Ja.


F: Åkte hon direkt då efter hon kom ut på gatan, åkte därifrån eller stannade hon på något sätt?

O: Det såg jag faktiskt inte. Man har mest kameran riktad mot grindarna så man ser när de kör ut och sedan när de kommit ut på gatan så ser man dom inte.


F: Jaha du ser i kamera, du ser i en monitor.

O: Ja, just det en liten monitor.


F: Du har alltså ingen visuell kontakt med henne, så du ser bilen själv genom något fönster?

O: Nej, det har jag inte, utan det är på baksidan på Skandiahuset.


F: Jaha. Och sedan?

O: Ja, i samband med att hon gick iväg, åkte iväg så kom väl Anna-Lisa Gahn tillbaka då från sin rondering vad jag vet. Jag vet inte om det var direkt efter eller om det var ett par

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

O: hämta sin bil och köra hem.


F: Mm. Hur kommer man till garaget från receptionen?

O: Det får man gå in i, ja, genom inre dörrarna till hisshallen och ta hissen en trappa ner och så gå en gång bort till, till yttre garaget som vi kallar det och där hade hon sin bil parkerad.


F: Och det var vad hon gjorde då.

O: Ja,..


F: Sedan såg du inte henne något mer då?

O: Nej, jag såg när hon körde ut då, det brukar man titta..


F: Det ser du alltså från din plats i receptionen?

O: Ja, just det, det finns kamera.


F: Vad har hon för bil?

O: Ja, jag är dålig på bilmärken, hon har en liten jag har för mig att hon sagt att hon har en liten Audi eller någonting, en blåfärgad sak.


F: Blåfärgad.

O: Jag vet inte vad det kan för modell på den.


F: Är det en modern eller gammal bil?

O: Jag tippar 3-4 år gammal. Kännetecken är väl, jag vet inte om det finns sollucka på den...


F: Mm. Du observerade alltså när hon åkte ut från garaget då.

O: Ja.


F: Och dom här garagedörrarna dom stängs automatiskt.

O:Ja.


F: Åkte hon direkt då efter hon kom ut på gatan, åkte därifrån eller stannade hon på något sätt?

O: Det såg jag faktiskt inte. Man har mest kameran riktad mot grindarna så man ser när de kör ut och sedan när de kommit ut på gatan så ser man dom inte.


F: Jaha du ser i kamera, du ser i en monitor.

O: Ja, just det en liten monitor.


F: Du har alltså ingen visuell kontakt med henne, så du ser bilen själv genom något fönster?

O: Nej, det har jag inte, utan det är på baksidan på Skandiahuset.


F: Jaha. Och sedan?

O: Ja, i samband med att hon gick iväg, åkte iväg så kom väl Anna-Lisa Gahn tillbaka då från sin rondering vad jag vet. Jag vet inte om det var direkt efter eller om det var ett par

O: minuter senare men hon kom i alla fall ett par minuter efter halv tolv då tillbaka till receptionen.


F: Hur vet du dom här tiderna tittade du på klockan?

O: Ja, det gör man väl också, det är en sådan där regel så att säga, halvtolv ska vi vara klara för då är det den andres tur att gå ut på sin rondering så att säga.

Det är sådana där hålltider som vi har, så det kan slå fel på ett par minuter upp och ner men vi brukar hålla det här.


F: Mm. Sedan kom Anna-Lisa Gahn och vad hände sedan?

O: Ja. Jag antar att vi pratar ett par minuter och sedan tror jag att hon gick in och hämtade något slags kaffe eller någonting.

Sedan när hon kom tillbaka ut så dröjde det inte många minuter förrän Stig Engström kom tillbaka. Som jag tyckte i ett relativt chockat tillstånd.


F: Ja, kan du berätta ingående om dina iakttagelser just vad beträffar detta?

O: Ja, normalt sätt så brukar han till exempel använda sitt passerkort för att öppna ytterdörren för att ta sig in.

Nu så bultade han på dörren, inte kraftigt men man uppmärksammade att han var där ute och ville bli insläppt i alla fall. Han såg lite uppskrämd ut så vi släppte in honom.

Sedan kom han in, var väl lite osammanhängande och berättade att det var en man som hade blivit skjuten borta vid T-banegången vid Tunnelgatan.

Och att det var någon som sagt att det Olof Palme men det trodde han inte för att mannen ifråga var så liten och sedan att kvinnan som stod bredvid tyckte han inte liknade Lisbeth Palme.

Tyckte det var lite otroligt att han skulle kunna bli skjuten då. Men så sade han att det var en man som hade sagt att, han hade tydligen frågat den här mannen som påstått att det var Olof Palme att du skämtar väl, och då sade mannen att det här är ingenting man skämtar om.

Och sedan ville han låna telefonen och ringa hem till sin fru och meddela att han kommer försent hem då för han missade sista T-banan och skulle ta nattbuss hem.

Så stod vi och pratade några minuter och jag vet inte om vi frågade om han ville ha en taxi eller inte men han sade att han skulle ta nattbuss hem då. Så gick han ut.

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

O: minuter senare men hon kom i alla fall ett par minuter efter halv tolv då tillbaka till receptionen.


F: Hur vet du dom här tiderna tittade du på klockan?

O: Ja, det gör man väl också, det är en sådan där regel så att säga, halvtolv ska vi vara klara för då är det den andres tur att gå ut på sin rondering så att säga.

Det är sådana där hålltider som vi har, så det kan slå fel på ett par minuter upp och ner men vi brukar hålla det här.


F: Mm. Sedan kom Anna-Lisa Gahn och vad hände sedan?

O: Ja. Jag antar att vi pratar ett par minuter och sedan tror jag att hon gick in och hämtade något slags kaffe eller någonting.

Sedan när hon kom tillbaka ut så dröjde det inte många minuter förrän Stig Engström kom tillbaka. Som jag tyckte i ett relativt chockat tillstånd.


F: Ja, kan du berätta ingående om dina iakttagelser just vad beträffar detta?

O: Ja, normalt sätt så brukar han till exempel använda sitt passerkort för att öppna ytterdörren för att ta sig in.

Nu så bultade han på dörren, inte kraftigt men man uppmärksammade att han var där ute och ville bli insläppt i alla fall. Han såg lite uppskrämd ut så vi släppte in honom.

Sedan kom han in, var väl lite osammanhängande och berättade att det var en man som hade blivit skjuten borta vid T-banegången vid Tunnelgatan.

Och att det var någon som sagt att det Olof Palme men det trodde han inte för att mannen ifråga var så liten och sedan att kvinnan som stod bredvid tyckte han inte liknade Lisbeth Palme.

Tyckte det var lite otroligt att han skulle kunna bli skjuten då. Men så sade han att det var en man som hade sagt att, han hade tydligen frågat den här mannen som påstått att det var Olof Palme att du skämtar väl, och då sade mannen att det här är ingenting man skämtar om.

Och sedan ville han låna telefonen och ringa hem till sin fru och meddela att han kommer försent hem då för han missade sista T-banan och skulle ta nattbuss hem.

Så stod vi och pratade några minuter och jag vet inte om vi frågade om han ville ha en taxi eller inte men han sade att han skulle ta nattbuss hem då. Så gick han ut.

F: Kommer du ihåg vad han mer berättade om just det här när han kom in i receptionen. Hade han gjort någon åtgärd där ute eller på annat sätt hjälpt till på gatan då?

O: Nej, vad jag kommer ihåg så fick jag intrycket av att han hade, först när han pratade att han hade tydligen gått fram och hjälpt till att vända den här mannen som hade blivit skjuten tillrätta, lagt honom på rygg så att säga.

Men senare när han, ett par minuter senare när han mer redlig så att säga så fick jag inte alls det intrycket, att han var en bit ifrån när det hände och han gick fram och tittade vem det var medan de personerna som tog hand om Olof Palme som hade blivit skjuten, hade vänt honom rätt och försökt ge konstgjord andning. Och, ja..


F: Du fick det intrycket att han inte hade varit framme och vänt då?

O: Nej, just det utan han var en bit ifrån när det hände och så hade han gått fram och tittat på vem det är. Det är en sådan sak som man gör automatiskt även om man inte är så intresserad av det.


F: Vad berättade han mer? Hade han sett någon person eller någon gärningsman?

O: Ingenting sådant sade han.


F: Nej.

O: Han hade nog när han började lugna ner sig mest bekymrad att han skulle ringa hem till sin fru och meddela att han skulle bli försenad hem då. Han såg väldigt, när han gick iväg sedan så tyckte jag han såg väldigt , vad ska jag säga, hjälplös ut, så jag tyckte inte han skulle gå och ta nattbussen, han såg inte ut att kunna klara sig dit för det första ... han var väldigt chockad.


F: Mm. Så han var upprörd då när han kom in, du sade att han bultade på dörren och så.

O: Ja.


F: Och han var osammanhängande nämnde du, du menar han var, talade osammanhängande kanske eller..?


O: Ja, det blir väl, man får en liten chock då så tänker man väl mer än man pratar så att säga, så man slänger ur sig lösryckta meningar och ord som inte passar ihop riktigt. Så han såg ut

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

F: Kommer du ihåg vad han mer berättade om just det här när han kom in i receptionen. Hade han gjort någon åtgärd där ute eller på annat sätt hjälpt till på gatan då?

O: Nej, vad jag kommer ihåg så fick jag intrycket av att han hade, först när han pratade att han hade tydligen gått fram och hjälpt till att vända den här mannen som hade blivit skjuten tillrätta, lagt honom på rygg så att säga.

Men senare när han, ett par minuter senare när han mer redlig så att säga så fick jag inte alls det intrycket, att han var en bit ifrån när det hände och han gick fram och tittade vem det var medan de personerna som tog hand om Olof Palme som hade blivit skjuten, hade vänt honom rätt och försökt ge konstgjord andning. Och, ja..


F: Du fick det intrycket att han inte hade varit framme och vänt då?

O: Nej, just det utan han var en bit ifrån när det hände och så hade han gått fram och tittat på vem det är. Det är en sådan sak som man gör automatiskt även om man inte är så intresserad av det.


F: Vad berättade han mer? Hade han sett någon person eller någon gärningsman?

O: Ingenting sådant sade han.


F: Nej.

O: Han hade nog när han började lugna ner sig mest bekymrad att han skulle ringa hem till sin fru och meddela att han skulle bli försenad hem då. Han såg väldigt, när han gick iväg sedan så tyckte jag han såg väldigt , vad ska jag säga, hjälplös ut, så jag tyckte inte han skulle gå och ta nattbussen, han såg inte ut att kunna klara sig dit för det första ... han var väldigt chockad.


F: Mm. Så han var upprörd då när han kom in, du sade att han bultade på dörren och så.

O: Ja.


F: Och han var osammanhängande nämnde du, du menar han var, talade osammanhängande kanske eller..?


O: Ja, det blir väl, man får en liten chock då så tänker man väl mer än man pratar så att säga, så man slänger ur sig lösryckta meningar och ord som inte passar ihop riktigt. Så han såg ut

O: att ha varit med om någonting som han tyckte var ganska otäckt.


F: Ja. Tänkte du på om Engström var blodig? Om han hade blod på händerna eller i ansiktet eller någonting sådant?

O: Ja, första intrycket man fick att han varit framme och vänt på honom så tittade man honom då.


F: Gjorde du det?

O: Ja, jag tittade lite flyktigt på honom och tyckte inte att jag såg något blod på honom direkt. Så jag trodde bara att han hade pratat då. Så att han inte alls hade varit framme ..


F: Så du observerade inget blod.

O: Nej. Det är möjligt att han hade haft någonstans på kläderna men det var ingenting som jag uppmärksammade direkt inte.


F: Nej, hur var han klädd?

O: Ja, han var klädd i någon mörkblå jacka, jag vet inte om den var så kallad trekvartslång eller om den var midjekort. Men jag tippar att den var trekvartslång.


F: Mm. Vad var det för slags jacka?

O: Ja.


F: Var det typ någon sådan där sportjacka eller var det en modern jacka eller var det så kallad gubbjacka?

O: Ja,jag fick för mig att det var ingen modern täckjacka utan det kan varit en lite äldre sådan där gubbmodell som man kallar det för.


F: Ja, någon typ slät jacka då?

O: Ja. Inget speciellt.. Så brukar han ha keps också, jag vet inte om han hade det vid det här tillfället men eftersom det var vinter så antar jag att han hade det.


F: Men det är inget du minns att han hade?

O: Nej, det är liksom en sådan sak som man tänker på honom så tänker man på att han har keps. Brukar ha det på ..........


F: Mm. Hade han någon slags väska av något slag?

O: Ja, jag är inte riktigt säker men han brukar ha en sådan där liten handledsväska. Som man har lite,ja, plånbok och nycklar och någon anteckningsbok..


F: Mm, du menar en sådan där med rem på.

O: Ja just det, typ 15x10 cm ungefär i den storleken.

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

O: att ha varit med om någonting som han tyckte var ganska otäckt.


F: Ja. Tänkte du på om Engström var blodig? Om han hade blod på händerna eller i ansiktet eller någonting sådant?

O: Ja, första intrycket man fick att han varit framme och vänt på honom så tittade man honom då.


F: Gjorde du det?

O: Ja, jag tittade lite flyktigt på honom och tyckte inte att jag såg något blod på honom direkt. Så jag trodde bara att han hade pratat då. Så att han inte alls hade varit framme ..


F: Så du observerade inget blod.

O: Nej. Det är möjligt att han hade haft någonstans på kläderna men det var ingenting som jag uppmärksammade direkt inte.


F: Nej, hur var han klädd?

O: Ja, han var klädd i någon mörkblå jacka, jag vet inte om den var så kallad trekvartslång eller om den var midjekort. Men jag tippar att den var trekvartslång.


F: Mm. Vad var det för slags jacka?

O: Ja.


F: Var det typ någon sådan där sportjacka eller var det en modern jacka eller var det så kallad gubbjacka?

O: Ja,jag fick för mig att det var ingen modern täckjacka utan det kan varit en lite äldre sådan där gubbmodell som man kallar det för.


F: Ja, någon typ slät jacka då?

O: Ja. Inget speciellt.. Så brukar han ha keps också, jag vet inte om han hade det vid det här tillfället men eftersom det var vinter så antar jag att han hade det.


F: Men det är inget du minns att han hade?

O: Nej, det är liksom en sådan sak som man tänker på honom så tänker man på att han har keps. Brukar ha det på ..........


F: Mm. Hade han någon slags väska av något slag?

O: Ja, jag är inte riktigt säker men han brukar ha en sådan där liten handledsväska. Som man har lite,ja, plånbok och nycklar och någon anteckningsbok..


F: Mm, du menar en sådan där med rem på.

O: Ja just det, typ 15x10 cm ungefär i den storleken.

F: Vet du vilken färg?

O: Jag antar att den är svart.


F: Vad hade han för byxor på sig då, kommer du ihåg det, tänkte du på det?

O: Nej, det är sådan där sak som man inte registrerar om det inte är extrema byxor på sig.


F: Den här kepsen som du inte minns om du såg, den som du säger att han brukade ha, vad är det för slags keps?

O: Ja, jag vet inte vad man kan kalla den, men det är väl en gammal ordinär kepsmodell så att säga. Gråaktig.


F: Ja, är den olikfärgad, när jag tänker på keps så tänker jag direkt på en rutig, rutigt tyg.

O: Ja.


F: Kan du beskriva mönstret och sådant där, eller om den var flerfärgad eller om det var något speciellt?

O: Ja, jag kan inte riktigt säga men jag kan tänka mig att den var mönstrad i fyrkanter med olika gråtoner i. Men det är ingenting som jag kommer ihåg från just det här tillfället. Det är bara sådan minnesbild man har att han brukar ha sådan keps.


F: Kan du beskriva den mer, finns det exempelvis något skydd för öronen eller för ansiktet? Det finns ju olika kepsar, det finns ju kepsar som man har på sommaren och..

O: Den som jag kommer att tänka på den hade nog öronlappar i alla fall, som man binder ovanpå.


F: Ja någon ställningsanordning där.

O: Ja, just det.


F: Vad var klockan då Engström kom in då, när han bultade på dörren?

O: Ungefär 23:4? .


F: Ja tittade du på klockan?

O: Ja, jag tittade på klockan.


F: När han kom in.

O: Ja, jag tyckte det var lite konstigt att han kom tillbaka så pass sent efter då. Det var ungefär 20 minuter efter det att han hade gått iväg.


F: Men sedan lämnade i alla fall Engström då Skandia och begav sig hemåt.

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

F: Vet du vilken färg?

O: Jag antar att den är svart.


F: Vad hade han för byxor på sig då, kommer du ihåg det, tänkte du på det?

O: Nej, det är sådan där sak som man inte registrerar om det inte är extrema byxor på sig.


F: Den här kepsen som du inte minns om du såg, den som du säger att han brukade ha, vad är det för slags keps?

O: Ja, jag vet inte vad man kan kalla den, men det är väl en gammal ordinär kepsmodell så att säga. Gråaktig.


F: Ja, är den olikfärgad, när jag tänker på keps så tänker jag direkt på en rutig, rutigt tyg.

O: Ja.


F: Kan du beskriva mönstret och sådant där, eller om den var flerfärgad eller om det var något speciellt?

O: Ja, jag kan inte riktigt säga men jag kan tänka mig att den var mönstrad i fyrkanter med olika gråtoner i. Men det är ingenting som jag kommer ihåg från just det här tillfället. Det är bara sådan minnesbild man har att han brukar ha sådan keps.


F: Kan du beskriva den mer, finns det exempelvis något skydd för öronen eller för ansiktet? Det finns ju olika kepsar, det finns ju kepsar som man har på sommaren och..

O: Den som jag kommer att tänka på den hade nog öronlappar i alla fall, som man binder ovanpå.


F: Ja någon ställningsanordning där.

O: Ja, just det.


F: Vad var klockan då Engström kom in då, när han bultade på dörren?

O: Ungefär 23:4? .


F: Ja tittade du på klockan?

O: Ja, jag tittade på klockan.


F: När han kom in.

O: Ja, jag tyckte det var lite konstigt att han kom tillbaka så pass sent efter då. Det var ungefär 20 minuter efter det att han hade gått iväg.


F: Men sedan lämnade i alla fall Engström då Skandia och begav sig hemåt.

O: Ja.


F: Var det något speciellt som hände då?

O: Nej, efter att han hade gått så satt vi väl bara och pratade en stund om det här, att det kanske var Olof Palme som var skjuten och kopplade på radion då för att få lyssna på nyheterna. För de brukar sända extra när det är något speciellt.

Och sedan vid tolvtiden ungefär så tyckte jag det var dags att gå ut på min rondering då. Vilket jag gjorde också.


F: Mm. Sedan hände inget mer speciellt då?

O: Nej, inte i samband med det.


F: Jag tänkte när ni sitter här i receptionen så har ni väl någon form av indikerings... för jag antar väl att en del dörrar och lokaler är larmade i huset.

O: Ja, de flesta dörrarna är larmade. Alla ytterdörrar är larmade. Låsta för det mesta så här dags på dygnet.


F: Mm. När du kom till din arbetsplats berättade då Annette Kohut om något larm? Att det hade larmats eller informerade hon dig om, för jag menar det är väl vanligt när man kommer att den man löser av informerar vad som har hänt under kvällen.

O: Ja. Hon sade ingenting i den vägen i alla fall åt mig. Utan jag har tagit för vana när jag kommer att gå fram till panelen och titta vad det är för larm som ligger inne. Det kan ju vara sådana som de glömt bort eller..


F: Vad menar du med larm som ligger inne..?

O: Sådana dörrar som är uppställda och ger larm så att de indikerar att man ska gå och stänga dom.


F: Ja, det fanns inget sådant när du kom?

O: Det fanns nog ett par dörrar eller ett par larm som låg inne så att säga men det var nog ingen som jag tänkte var så där att man skulle åtgärda direkt så att säga.


F: Nej. Kommer du ihåg var det var dom här dörrarna var, fanns i huset?

O: Nej, inte exakt. Men jag har minne av i alla fall att den här så kallade gröna dörren som vi kallar den, vilket är dörren i garaget då som troligtvis var uppställd så att den gav larm.

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

O: Ja.


F: Var det något speciellt som hände då?

O: Nej, efter att han hade gått så satt vi väl bara och pratade en stund om det här, att det kanske var Olof Palme som var skjuten och kopplade på radion då för att få lyssna på nyheterna. För de brukar sända extra när det är något speciellt.

Och sedan vid tolvtiden ungefär så tyckte jag det var dags att gå ut på min rondering då. Vilket jag gjorde också.


F: Mm. Sedan hände inget mer speciellt då?

O: Nej, inte i samband med det.


F: Jag tänkte när ni sitter här i receptionen så har ni väl någon form av indikerings... för jag antar väl att en del dörrar och lokaler är larmade i huset.

O: Ja, de flesta dörrarna är larmade. Alla ytterdörrar är larmade. Låsta för det mesta så här dags på dygnet.


F: Mm. När du kom till din arbetsplats berättade då Annette Kohut om något larm? Att det hade larmats eller informerade hon dig om, för jag menar det är väl vanligt när man kommer att den man löser av informerar vad som har hänt under kvällen.

O: Ja. Hon sade ingenting i den vägen i alla fall åt mig. Utan jag har tagit för vana när jag kommer att gå fram till panelen och titta vad det är för larm som ligger inne. Det kan ju vara sådana som de glömt bort eller..


F: Vad menar du med larm som ligger inne..?

O: Sådana dörrar som är uppställda och ger larm så att de indikerar att man ska gå och stänga dom.


F: Ja, det fanns inget sådant när du kom?

O: Det fanns nog ett par dörrar eller ett par larm som låg inne så att säga men det var nog ingen som jag tänkte var så där att man skulle åtgärda direkt så att säga.


F: Nej. Kommer du ihåg var det var dom här dörrarna var, fanns i huset?

O: Nej, inte exakt. Men jag har minne av i alla fall att den här så kallade gröna dörren som vi kallar den, vilket är dörren i garaget då som troligtvis var uppställd så att den gav larm.