Därefter hade de inte talat om saken; de har i dag mycket goda
relationer som kollegor.
Nilsson hade ingen förklaring till hur Rönnegård kunnat uppfatta
honom som han gjort. Skälet till att Rönnegård fört uppgifterna vidare
till PU trodde han kunde bero på hänsyn från Rönnegårds sida. Denne
kände till att Nilsson hade genomgått en besvärlig period vid tiden för
det aktuella samtalet. Rönnegård kan ha trott att Nilssons börda vid
tiden var så tung att det fanns risk för att uppgifterna om polisman F
m.m. inte skulle komma att bli framförda på det sätt som Nilsson skulle
ha önskat om han varit vid full vigör. Nilsson trodde därför att
Rönnegård kunde ha agerat av omsorg.
Det sakliga innehållet i de uppgifter om ”södermötet” m.m. som
förekommit saknar enligt Nilsson substans. När han av PU fick höra
om de uppgifter Rönnegård lämnat gjorde han reflektionen ”Grattis till
en privatspanare till”. Hans intryck var att PU dragit samma slutsats,
dvs. att Rönnegårds uppgifter inte var tillförlitliga.
Sammanfattande anmärkningar
Nilsson har en sämre minnesbild än Rönnegård av det samtal som
ostridigt ägt rum mellan honom och Rönnegård. Det behöver inte
betyda att Rönnegårds mer detaljerade uppgifter ligger närmare verk-
ligheten, eftersom det rör sig om händelser, som var gamla redan när
PU försökte belysa dem och som nu ligger än längre tillbaka i tiden. Ett
försök att sammanfoga de berättelser som lämnats leder till följande
bedömning.
Det är ostridigt att Nilsson under tjänsten till Rönnegård framfört
spekulationer om i vart fall polisman A och polisman F och dessas
förehavanden i samband med mordet. Nilsson har inför kommissionen
redogjort för hur han tänkte i dessa frågor och det synes mycket väl
kunna vara liknande tankegångar som han delgav Rönnegård. Att
Nilsson haft funderingar av det aktuella slaget framgår vidare av den
promemoria Ulf Karlsson upprättat efter att ha kontaktats av Nilsson.
Rönnegård har i vart fall enligt vad han numera uppger inte uppfattat
det som sades som annat än spekulationer från Nilssons sida. Upp-
gifterna om att poliser varit inblandade på det sätt som saken sedermera
kommit att framställas i massmedia synes mycket väl kunna ha sitt ur-
sprung i Rönnegårds samtal med Nilsson. (Beträffande uppgifterna i
massmedia finns även möjligheten att Lars B kan ha uppfattat Nilsson
precis på samma sätt som Rönnegård synes ha gjort.) Rönnegård drog
slutsatsen att Nilsson inte skulle ha framfört sina spekulationer om han
inte själv hade tagit dem på visst allvar – en slutsats som vi i så fall