skulle därvid patrullera två och två, men de hade av vakthavande befäl
fått tillstånd att patrullera gemensamt. Om själva händelsen förelåg
olika beskrivningar, men enligt det åtal8 som väcktes mot tre av
poliserna hade en man tagits med i polisbussen, där han, utan att vara
gripen eller lagligen omhändertagen, påsatts handbojor. Han
transporterades sedan till en plats längst ut på Skeppsholmen, där han
lämnades. Mannen hävdade att han misshandlades under färden, vilket
poliserna samstämmigt bestred. Enligt poliserna hade han fått sitta på
golvet i bussen. Handbojor hade inte använts. Domstolarna – målet
gick upp till Högsta domstolen – fann det bevisat att mannen mot sin
vilja förts ut till och lämnats kvar på Skeppsholmen samt att han
betvingats med handbojor. Den polisman som ansågs ha varit den som
de facto förde befäl och den polisman som körde bussen dömdes till
vardera 100 dagsböter för olaga tvång. Även polisman D var åtalad, för
att ha varit den som satte på handfängslet. Åtalet i den delen ogillades.
I påföljdsfrågan skrev tingsrätten, vars påföljdsbestämning varken
hovrätten eller Högsta domstolen fann anledning att frångå, att mannen
utsatts för ett svårartat övergrepp, som kunde vara ägnat att undergräva
allmänhetens förtroende för polisen. Överväganden av det slaget kunde
tala för att fängelsestraff borde utdömas, skrev tingsrätten, men
fortsatte:
Tingsrätten anser sig emellertid böra ta hänsyn till att (befälet och föraren)
tjänstgjort inom ett vaktdistrikt där polismännen är utsatta för särskilt svåra
påfrestningar i sin tjänst. Vidare beaktar tingsrätten att (befälet och föraren)
enligt vad som framkommit av polisinspektören Ericssons vittnesmål utfört
ett energiskt och framgångsrikt arbete som områdespoliser. – Ett kraftigt
bötesstraff får anses utgöra tillräcklig påföljd.
Värt att notera är, förutom själva gärningen, att domstolarna alltså fann
att de ifrågavarande poliserna farit med osanning såväl när det gäller
användningen av handbojor som skälet till att mannen en sen
fredagskväll släpptes av på en mörk och enslig plats långt från det
ställe där han anträffats (de hävdade att han ville gå av där).
Sammanfattande anmärkningar
Syftet med den lämnade bakgrundsredovisningen har varit att ge en be-
skrivning av situationen under åren kring 1986, eftersom förhållanden
8 Åklagare var chefsåklagare K.G. Svensson.