wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/306

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


hade ryckts ur sitt sammanhang av pressen.

För det fall PU önskade utfå ifrågavarande handlingar måste en formell ansökan om att få uthandlingarna inges.

Ansökan skulle därefter prövas enligt schweizisk lag.

Ett sådant förfarande hade tillämpats beträffande de handlingar som utlämnats till Indien.

Sist i uppslaget har ett meddelande från Interpol i New elhi, daterat i februari 1997 registrerats.

I meddelandet uppges att italienske medborgaren Ottavio Q söks för arrestering och utlämnande till Indien.

I brottsrubriceringen anges brottslig sammansvärjning, trolöshetsbrott, bedrägeri, mutbrott, bestickning m.m.

Brotten hänförde sig enligt meddelandet till kontrakt daterat 1986-03-24 mellan indiska regeringen och AB Bofors angående försäljning av 410 fälthaubitsar för totalt 8 410 miljoner kronor.

Vidare sägs att Bofors i samråd med Ottavio Q och andra utsett A E Services Ltd i Storbritannien till en av sina agenter i enlighet med avtal 1985-11-15 och att Q spelat en avgörande roll vid avtalets ingående.

Av det belopp om drygt 50 miljoner kronor som betalts till AES konto i Schweiz hade drygt 7 miljoner kronor under perioden 16-29 september 1986 överförts till annat konto tillhörande Colbar Investment Ltd.

Kontot disponerades av Q och dennes hustru. Beloppet har därefter överförts vidare till en bank på Guernsey.

Påstådd vapenexport till Iran

Det första tipset som rör påstående om vapenexport från Bofors till Iran kom in till PU 1986-03-10 .

En tullassistent i Stockholm kontaktade säkerhetspolisen och berättade att en journalist som arbetade med Bofors påstådda vapenexport till Iran hade kommit fram till att en iranier i Malmö fungerade som mellanhand.

Iranierns namn var Mahmoud K. Denne, som hade fem andra iranier knutna till sig, hade kontakt med företaget Scandinavian Commodity och Karl Schmitz.

Tullassistenten ifrågasatte om Bofors vapenexport till Iran kunde kopplas till Olof Palmes medlingsuppdrag och därmed utgöra ett diffust motiv till mordet på Olof Palme.

Efter det att tullassistenten också namngivit de fem iranierna som påstods vara inblandade konstaterade säkerhetspolisen att ingen av dem var känd och ärendet lades ad acta.

Åkare som uppgett sig ha transporterat vapen m.m.

1986-05-19 kontaktade Henrik Westander PU per telefon. Henrik Westander berättade att han fått fram uppgifter som gjorde att han kände sig helt säker på vad och vilka som låg bakom mordet på Olof Palme.

Hans källa hade alltsedan mordet på Olof Palme hotats att inte tala om vad han visste.

Källan