syster. Joakim Palme berättade vidare att han kände till att viss
korrespondens förekommit mellan Olof Palme och M. Det Joakim
Palme kände till om M var att en väninna till hans sambos syster träffat
denne på en restaurang. M hade därvid gjort märkliga uttalanden om
Olof Palme, vilket väninnan fört vidare till familjen Palme, varför man
inom familjen kände till att M var en något obehaglig person.
I början av maj 1988 identifierades och förhördes den person som
enligt tidigare uppgifter hade träffat M på en restaurang. Detta be-
kräftades av vederbörande, som berättade att M vid första tillfället de
träffats verkat trevlig. Han hade då bl.a. nämnt att han var Olof Palmes
”påläggskalv”.
I mitten av juni 1988 inkom ytterligare ett tips om M från Norge. M
uppgavs ha pratat om Olof Palme med ”hatkärlek”. Enligt uppgifts-
lämnaren hade han också varit försvunnen från sin arbetsplats ett par
dagar före och efter mordet på Olof Palme.
I slutet av juni 1988 kontaktade PU sektionschefen vid ABAB:s
ambassadsektion. Denne uppgav att M slutat där den 1 oktober 1987.
Dessförinnan hade han under en tid arbetat som vakt vid familjen
Palmes bostad. Vid ett tillfälle i samband med detta arbete hade han
intervjuat Lisbeth Palme. Han förbjöds därefter att tjänstgöra på denna
plats.
Vid denna tid, i slutet av juni 1988, gjordes också en registerslag-
ning avseende M. Inget anmärkningsvärt framkom. M innehade vapen-
licens för en revolver, dock ej kaliber .357.
I början av juli 1988 höll PU i Norge förhör med personer som
kunde tänkas ha information att lämna. En av de första personerna som
hördes var den nyssnämnde uppgiftslämnaren. Denne arbetade i början
av 1986 vid samma företag som M. Någon eller några dagar efter
mordet på Olof Palme kontaktade uppgiftslämnaren sin förman
angående M. Förmannen berättade då att M varit borta från arbetet
under tiden den 26 februari – 3 mars 1986, att man under denna tid er-
tappat en annan person med att arbeta i M:s ställe och att M enligt upp-
gift skulle ha beställt biljett från Norge två dagar före mordet. Enligt
upprättad timlönelista hade M arbetat den 28 februari. Detta behövde
emellertid inte innebära att M verkligen varit på plats, eftersom man
inte var särskilt noggrann med att bokföra arbetade timmar på rätt dag;
huvudsaken var att antalet timmar blev riktigt angivet.
Även förmannen förhördes. Han kunde inte minnas att man skulle
ha ertappat en annan person med att arbeta i M:s ställe, men uppgav att
han tidigt efter mordet redogjort för M:s bortovaro för den nyss
omtalade uppgiftslämnaren och att de uppgifter han då lämnat var
korrekta. Han påstod sig till och med ha skrivit ned dem på en lapp som
han gett uppgiftslämnaren.