vårdslagstiftningen som berörs ovan. Baresic svarade att han fått
kännedom om denna genom anstaltsledningen i maj 1986. Baresic be-
rättade vidare om ett möte han bevistat i Göteborg i december-januari
1985-86. Han uppgav att mötet rörde interna problem i HPD, bestående
framför allt i att vissa artiklar i HDP:s tidsskrift Hrvatski Tjednik inte
var riktiga. Baresic namngav också personerna som deltagit i mötet.
Under våren 1987 intensifierades utredningen beträffande Baresic.
Bengt Ö och Gunnar J höll en stor mängd förhör med kroater i Sverige
som kunde tänkas känna till något om mordet. Vidare kontaktades på
nytt flera personer bland Olof Palmes medarbetare i regeringskansliet,
bland andra finansministern Kjell-Olof Feldt och statssekreteraren Ulf
Dahlsten. Feldt berättade bl.a. att Olof Palme varit emot en benådning
av Baresic och att det var långt ifrån uteslutet att Olof Palmes in-
ställning i denna fråga var känd i en större krets. Dahlsten uppgav att
Olof Palme ansett att beslutet om 18 års fängelse var farligt och att han
fruktade en hämndaktion från Baresics sida. Av denna anledning hade
Olof Palme bett Dahlsten att kontakta säkerhetspolisen. Enligt Dahlsten
hade Olof Palmes kännedom om Baresics förflutna varit ganska
detaljerad. Att Baresic hade en relation till vissa individer inom Chile-
juntan var t.ex. känt för Olof Palme. Han hade därför ansett att det
eventuella hotet mot honom bestod i en kombination av Baresics hat
och Chilejuntans motiv. Dahlsten uppgav vidare att Olof Palme hade
uppfattningen att Baresic var en person som skulle kunna planera ett
mord på honom.
Under sommaren 1987 eller kort dessförinnan fick Bengt Ö och
Gunnar J tillfälle att gå igenom utskrifterna från den telefonkontroll
som ägt rum beträffande Baresic på Täbyanstalten. Under sommaren
och i början av hösten 1987 redovisade Bengt Ö och Gunnar J i en
promemoria vad som dittills framkommit i utredningen. Promemorian,
som består av tre delar, översändes till UD, troligen inför begäran om
biträde med utredningsåtgärder i utlandet.
Den första delen av promemorian innehåller inledningsvis en
historisk översikt över de extremkroatiska aktionerna i Sverige och
Baresics inblandning i dessa. Därefter beskrivs Baresics starka ställning
inom HDP. HDP bildades enligt promemorian 1981. Dess ledare blev
Nikola S, bosatt i Skottland. HDP kom att driva tidsskriften Hrvatski
Tjednik som utgavs i Australien. Tidsskriften distribuerades till Sverige
via Västtyskland. Baresic var enligt vad som framkommit en av de
mera aktiva HDP-företrädarna i Sverige. Han hade i flera stora artiklar i
Hrvatski Tjednik framställts som en sann kroathjälte. Inom kroatkretsar
hade insamlingar till hans förmån organiserats och enligt uppgifter från
kriminalvården hade pengar i storleksordningen 10 000 dollar i flera
omgångar översänts till Baresic. Han hade ett stort kontaktnät; hans