wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/345

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


vårdslagstiftningen som berörs ovan. Baresic svarade att han fått

kännedom om denna genom anstaltsledningen i maj 1986. Baresic be-

rättade vidare om ett möte han bevistat i Göteborg i december-januari

1985-86. Han uppgav att mötet rörde interna problem i HPD, bestående

framför allt i att vissa artiklar i HDP:s tidsskrift Hrvatski Tjednik inte

var riktiga. Baresic namngav också personerna som deltagit i mötet.

Under våren 1987 intensifierades utredningen beträffande Baresic.

Bengt Ö och Gunnar J höll en stor mängd förhör med kroater i Sverige

som kunde tänkas känna till något om mordet. Vidare kontaktades på

nytt flera personer bland Olof Palmes medarbetare i regeringskansliet,

bland andra finansministern Kjell-Olof Feldt och statssekreteraren Ulf

Dahlsten. Feldt berättade bl.a. att Olof Palme varit emot en benådning

av Baresic och att det var långt ifrån uteslutet att Olof Palmes in-

ställning i denna fråga var känd i en större krets. Dahlsten uppgav att

Olof Palme ansett att beslutet om 18 års fängelse var farligt och att han

fruktade en hämndaktion från Baresics sida. Av denna anledning hade

Olof Palme bett Dahlsten att kontakta säkerhetspolisen. Enligt Dahlsten

hade Olof Palmes kännedom om Baresics förflutna varit ganska

detaljerad. Att Baresic hade en relation till vissa individer inom Chile-

juntan var t.ex. känt för Olof Palme. Han hade därför ansett att det

eventuella hotet mot honom bestod i en kombination av Baresics hat

och Chilejuntans motiv. Dahlsten uppgav vidare att Olof Palme hade

uppfattningen att Baresic var en person som skulle kunna planera ett

mord på honom.

Under sommaren 1987 eller kort dessförinnan fick Bengt Ö och

Gunnar J tillfälle att gå igenom utskrifterna från den telefonkontroll

som ägt rum beträffande Baresic på Täbyanstalten. Under sommaren

och i början av hösten 1987 redovisade Bengt Ö och Gunnar J i en

promemoria vad som dittills framkommit i utredningen. Promemorian,

som består av tre delar, översändes till UD, troligen inför begäran om

biträde med utredningsåtgärder i utlandet.

Den första delen av promemorian innehåller inledningsvis en

historisk översikt över de extremkroatiska aktionerna i Sverige och

Baresics inblandning i dessa. Därefter beskrivs Baresics starka ställning

inom HDP. HDP bildades enligt promemorian 1981. Dess ledare blev

Nikola S, bosatt i Skottland. HDP kom att driva tidsskriften Hrvatski

Tjednik som utgavs i Australien. Tidsskriften distribuerades till Sverige

via Västtyskland. Baresic var enligt vad som framkommit en av de

mera aktiva HDP-företrädarna i Sverige. Han hade i flera stora artiklar i

Hrvatski Tjednik framställts som en sann kroathjälte. Inom kroatkretsar

hade insamlingar till hans förmån organiserats och enligt uppgifter från

kriminalvården hade pengar i storleksordningen 10 000 dollar i flera

omgångar översänts till Baresic. Han hade ett stort kontaktnät; hans