wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/346

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


telefonbok innehöll namn på ca 250 personer. Av protokollen från

telefonkontrollen framgick att Baresic haft dagliga telefonkontakter

med sina kroatvänner inom landet. Påfallande många samtal av politisk

karaktär hade också förts med personer utomlands. Bengt Ö och

Gunnar J drog slutsatsen att Baresic för många exilkroater spelade en

viktig roll. Vid förhör hade det framkommit att det fanns personer,

framför allt utomlands, som var villiga att offra sitt liv och sin familj

för Baresics skull. Vid förhör med personalen vid Täbyanstalten upp-

gav flera att de hade lärt känna Baresic som en extremist och fascist. I

förhör med icke HDP-anslutna svenska kroater hade framkommit att

Baresic var ansedd som en ”vildhjärna”, vars uttalanden och aktioner

mot den svenska regeringen och Olof Palme inneburit stor skada för

kroaterna i Sverige.

I den andra delen av promemorian presenteras relativt utförligt vad

Bengt Ö och Gunnar J kallat Baresic-hypotesen. I denna del utvecklas

det tänkbara motivet att Baresic känt sig orättvist behandlad av den

svenska regeringen, bl.a. eftersom han inte fått sitt straff tidsomvandlat

förrän efter flera försök och när han väl fick det utmynnade det i ett

ovanligt strängt straff, utvisningshot etc. Vidare redogörs för vissa hot

mot Olof Palme, t.ex. hade flera medinterner på Kalmaranstalten vittnat

om att Baresic, när han var placerad där, uttalat att han skulle se till att

man ”knackade in skallen på Olof Palme”. I denna del av promemorian

redogörs också för vad som framkommit beträffande två möten i

Göteborg i november 1985 respektive i januari 1986, då Baresic haft

veckoslutspermissioner. De hörda hade varit ytterst ovilliga att berätta

vad man talat om på mötena, men det hade framkommit att Baresics

frigivning och utvisningshotet mot honom diskuterats. Beträffande

Baresics uppträdande veckan före mordet hade personal på Täby-

anstalten berättat att Baresics hat mot Olof Palme växt dag för dag, att

han stundom varit i extas och excellerat i kraftfulla hotelser mot Olof

Palme och att han efter mordet verkat närmast uppspelt. Beträffande

resursfrågan bedömde Bengt Ö och Gunnar J att det inom Baresic-

organisationen eller i vänkretsen fanns såväl vilja som kraft att utföra

ett attentat av den kaliber som mordet på Olof Palme utgjorde. Denna

del av promemorian avslutas med följande bedömning:

Vår uppfattning är att Baresichypotesen vuxit i styrka och vi menar att

vidare åtgärder är ofrånkomliga. Vi har i denna skrift som dock får anses

tämligen översiktlig visat hållbart motiv och att resurser finns inom

Baresickretsen till ett dåd av detta slag. ---

I den tredje delen av promemorian redogörs närmare för vissa förhör

och andra utredningsåtgärder som företagits. Det sägs vidare: