I svaret noterades vidare att Stockholms tingsrätt den 16 maj 1986 be-
slutat om telefonavlyssning av Baresic enligt rättegångsbalkens be-
stämmelser.
Från KU erhöll kommissionen vidare den i svaret ovan omtalade
promemorian, som även nämns i KU:s granskningsbetänkande. Den har
följande lydelse.
Utöver de omständigheter – med anknytning till det några dagar tidigare
inträffade mordet på statsminister Olof Palme – som redovisas i prome-
morian grundades regeringens beslut på bedömningen att det kunde finnas
risk för ytterligare våldsdåd av liknande slag. Det var därför av hänsyn till
rikets säkerhet påkallat att man genom avlyssning av Miro Baresics
telefonsamtal kunde klarlägga hotbilden och vidta erforderliga motåtgärder.
Den aktuella bestämmelsen i lagen om kriminalvård i anstalt har tidigare
utnyttjats för att möjliggöra avlyssning av personer som avtjänar straff för
spioneri.
Det framkom någon tid efter beslutet att regeringens medgivande till
avlyssning av Miro Baresics telefonsamtal hade – på sätt som är möjligt
enligt bestämmelserna om telefonavlyssning som beslutats av domstol –
utnyttjats så att också samtal där han inte deltog kommit att avlyssnas.
Detta uppmärksammades av justitiedepartementet i samband med en redo-
visning av den dåvarande spaningsledningen. Sedan det av departementet
påtalats för spaningsledningen att beslutet inte kunde utnyttjas på detta sätt,
förklarade sig spaningsledningen införstådd med den bedömningen.
PM 1986-03-02 (avsedd för akten i ärendet)
Chefen för kriminalavdelningen i Stockholms polisdistrikt polisöverinten-
denten Hans Wranghult har 1986-03-02 vid redovisning inför justitie-
ministern av spaningsläget i fråga om mordet på statsministern Olof Palme
uppgivit bl. a. att en hos säkerhetsavdelningen registrerad person ur
Baresics bekantskapskrets enligt vittnesmål eventuellt kan ha uppehållit sig
i närheten av mordplatsen vid den aktuella tiden och att Baresic enligt upp-
gift från anstalten f. n. är sysselsatt med att därifrån ”ringa runt till hela
världen”. Från spaningsledningen förelåg enligt Wranghult ett mycket
starkt önskemål att få möjlighet att avlyssna hans samtal utan hans vetskap,
vilket i så fall avsågs ske genom försorg av säkerhetsavdelningen vid riks-
polisstyrelsen.
Chefen för säkerhetsavdelningen, som kontaktades per telefon i samband
med redovisningen, förklarade sig instämma i önskemålet.
Justitieministern förklarade att enligt hans mening de lämnade upplys-
ningarna utgjorde grund för ett omedelbart beslut med stöd av 31 § lagen
(1974:203) om kriminalvård om avlyssning av Baresics telefonsamtal från
anstalten och tog per telefon kontakt med statsråden I. Carlsson, Feldt,