wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/359

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Uppsala”, ”Mordet på Medborgarplatsen i Stockholm” etc. Varje sida i

materialet skulle pagineras vilket idag gör det möjligt att få en uppfatt-

ning om materialets storlek. Det omfattar ca 12 000 sidor. Utöver pärm-

serien, som således inte skulle dataregistreras, skulle bedömningar,

värderingar, slutsatser, kommentarer, spaningsledningens åtgärder etc.

sammanställas i ett särskilt dataregister. Registret skulle föras särskilt

vid spaningsledningen och vara skilt från det övriga materialet.

Skälen för beslutet att frångå den gängse registreringsmetodiken är

oklara. Beslutet möttes också av viss kritik eftersom det befarades att

stora svårigheter skulle uppstå att integrera materialet med den övriga

utredningen. På initiativ av våldsroteln i Stockholm upprättades därför,

trots spaningsledningens direktiv, ett dataregister på det insamlade och

systematiserade materialet. I en särskild databas, den s.k. kurdbasen,

infördes och registrerades i princip alla handlingar och förekommande

personer. Basen gör det möjligt att idag återfinna en viss handling eller

var någonstans en viss person förekommer.

Under denna fas av PKK-bearbetningen, faktainsamlingen, förekom

ingen egentlig bearbetning av uppslagen av traditionell kriminalpolisiär

karaktär. Arbetet gick, som ovan nämnts, i stället ut på att insamla,

systematisera och sammanställa uppgifter inför det planerade tillslaget.

Inför tillslaget bedrevs också riktad spaning mot ett antal personer,

såväl fysisk som avlyssning i form av telefonkontroll och – som det

senare visade sig – ”buggning”.

Det material som tillkommit under faktainsamlingsfasen består i

princip intakt och förvaras idag avskilt från det övriga utrednings-

materialet. Någon ytterligare information har inte tillförts efter den 20

januari 1987, då det planerade tillslaget slutligen kom att äga rum.

Innehållet redovisas översiktligt i det följande.

Mordet i Uppsala

Den 20 juni 1984 mördades Enver Ata på Stora Torget i Uppsala.

Enver Ata sköts bakifrån, från nära håll, med flera skott. Mördaren,

Zülküf Kilinc, greps efter en kort flykt varunder han kastat mordvapnet.

Kilinc uppgav under utredningen av brottet att han handlat på egen

hand sedan ”det kurdiska folket dömt Ata till döden”. Utredningen

visade emellertid att Kilinc troligen haft flera medhjälpare såväl i

Sverige som utomlands och att mordet sannolikt var en avrättning

beordrad av PKK:s ledning i anledning av att Ata hoppat av från

organisationen och offentligt uttalat kritik mot partiet. Dessa uppgifter

kom från bland andra PKK-avhopparna Cetin Güngör och Cemile K.

De berättade att Ata, efter sitt avhopp från PKK, hotats till livet av den