teelsen gällde fler poliser och hade en allvarligare karaktär än vad som
blev känt för eller redovisades av polisstyrelsen.
Övriga delar av polisstyrelsens granskning
Det kan konstateras att en del av det som utreddes av polisstyrelsen och
som redovisats översiktligt ovan visade sig sakna substans. En del
annat utgör som enskildheter inte mycket att dra några växlar på.
Frågan är emellertid om man inte också måste lägga samman sjuttio-
talets företeelser – det i och för sig privata lyssnandet på nazistisk
marschmusik och tal av Hitler m.fl. – med klisterbilderna på EAP och
nidbilderna på Olof Palme, Lars Werners iakttagelse av svenska flaggor
på polisuniformer vid demonstrationsbevakning, fyndet av SS-hjälmen
samt det förhållandet att polisstyrelsen inte syntes kunna utesluta att
nazisthälsningar (”enskilda överdrifter”) fortfarande förekom. Något
klart belägg för högerextremism ger detta inte, men flera företeelser
som var för sig inte är så mycket att gå på, kan sammantagna
naturligtvis ge en tydligare bild.
Sammanfattning
Säkerhetspolisen hade vid tidpunkten för mordet information som
pekade mot ansatser till högerextremistisk opinionsbildning i
Stockholms poliskretsar. Vi utgår från att säkerhetspolisen hade och har
en relativt hög tröskel att passera innan information av detta slag
dokumenteras; informationen i sig ger ett vederhäftigt intryck, även om
den i alla enskildheter naturligtvis inte kan betraktas som belagd. De
uppgifter som fanns kan knappast avfärdas som bagatellartade; det har
ju uppenbarligen inte heller säkerhetspolisen gjort, med tanke på
vidtagna åtgärder, inklusive avrapporteringen till statsministern och två
justitieministrar.
I ärendena från åttiotalet – Norrmalmsutredningen, fallet Machnow
och Skeppsholmen-målet – framväxte ett mönster. Rötägg, tendenser
till övervåld och tvivelaktig människosyn förekom inom Stockholms-
polisen, men ledningen förmådde inte komma tillrätta med företeel-
serna. Detta mönster är tydligt också i utredningen om högerextremism
m m. Svårigheterna att med hjälp av granskning och rättsliga instanser
åstadkomma en förändring illustreras samtidigt tydligt. Det rättsliga
slutet på polisstyrelsens försök att göra sig av med polisman B torde ha
haft en kraftigt avkylande verkan på andra initiativ i liknande riktning.
Situationen synes samtidigt ohållbar. Vi frågar oss om rätt slutsatser
dragits av det ärendet och de granskningsåtgärder som företagits. Vår