dessutom medverkat till att precisera behovet av utrustning. Denna
delaktighet kunde enligt tingsrätten varken föranleda ansvar för varu-
smuggling eller för medverkan till varusmuggling.
Beträffande Per K uttalade tingsrätten att det var ostridigt att han ut-
setts av Sune Sandström, chef för säkerhetspolisen, att som polisiär
följeslagare vara livvakt åt Ebbe Carlsson under dennes förlagsresor i
Europa, under vilka resor Ebbe Carlsson också skulle inhämta upp-
gifter till nytta för utredningen om mordet på Olof Palme. Vidare ut-
talade tingsrätten att Per K haft fog för sin uppfattning att han såsom
polisman stod i lydnadsförhållande till Ebbe Carlsson och att han där-
för varit skyldig att vidta de åtgärder, som haft samband med insmugg-
lingen av avlyssningsutrustningen under största möjliga sekretess, på
order närmast av Ebbe Carlsson, men med rikspolischefens och chefens
för säkerhetspolisen goda minne. Med hänvisning till bestämmelsen om
förmans befallning i 24 kap 6 § brottsbalken friades därför Per K.
Beträffande Per J uttalade tingsrätten att han bibringats uppfatt-
ningen att det från säkerhetssynpunkt rådde en för riket allvarlig situa-
tion och att han anförtroddes en viktig och farlig uppgift inom säker-
hetspolisens utredning av PKK-spåret när han ombads att hämta avlyss-
ningsutrustningen utomlands. Han hade, enligt tingsrätten, fog för sin
uppfattning att han haft att lyda order av Ebbe Carlsson, som han upp-
fattat handlade på order av rikspolischefen. Även Per J friades mot bak-
grund av bestämmelsen om förmans befallning.
Vad gällde polisman A:s befattning med avlyssningsutrustningen
fann tingsrätten att inget annat utretts i målet än att denne trott sig ha
åtagit sig en beställning av avlyssningsutrustning för Rikspolis-
styrelsens räkning och också trott att omständigheterna var sådana att
största möjliga sekretess skulle gälla, varför införandet av utrustningen
och betalningen av den inte fick avslöjas ens för tullen. Enligt tings-
rättens mening måste polisman A:s handlande anses försvarligt, varför
han mot bakgrund av bestämmelsen om nöd friades från ansvar för
varusmuggling och valutabrott.
Slutligen uttalade tingsrätten beträffande Ebbe Carlsson att dennes
handlande att under största möjliga sekretess skaffa fram behövlig av-
lyssningsutrustning inför ett eventuellt kommande beslut av högre
polischef om buggning fick anses ha skett i en situation som Ebbe
Carlsson uppfattat som ett nödläge. Tingsrätten bedömde handlandet
vara försvarligt och friade – med hänvisning till bestämmelsen om nöd
– även Ebbe Carlsson.
Sammanfattningsvis ogillade tingsrätten åtalet mot samtliga (för-
utom att polisman A dömdes för olaga vapeninnehav till 40 dagsböter,
detta straff ansågs dock verkställt genom att polisman A varit berövad