wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/421

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


fick överlämna materialet. Under senare delen av november 1986

talade de med sin chef om saken. Även denne tyckte att det var

märkligt att man inom mordutredningen inte ville ta del av materialet.

Bengt P:s chef kontaktade därför ledningsgruppen och kort därefter

hörde någon där av sig med besked att de skulle komma upp till det s.k.

Palmerummet för att redovisa materialet. När de någon eller några

dagar senare infann sig där var varken Holmér eller Lindström när-

varande. Bengt P och hans kollega gjorde en muntlig föredragning för

polisöverintendenten Hans Wranghult och polisintendenten Gunnar

Severin samt överlämnade materialet. Varken Wranghult eller Severin

hade några kommentarer eller ställde några frågor i anledning av före-

dragningen. Morgonen därpå meddelade man från spaningsledningen

att materialet inte varit intressant för mordutredningen och att det där-

för skulle återlämnas. – Såvitt Bengt P mindes hade han efter mötet i

”Palmerummet” bara haft kontakt med PU någon gång per telefon.

Av omständigheter som kunde vara av intresse i mordutredningen

nämnde Bengt P bl.a. följande. Den 15 januari 1986 träffade Olof

Palme Rajiv Gandhi (i samband med Olof Palmes besök i Indien). Runt

den 20 februari besökte Anders Carlberg, som var verkställande direk-

tör vid Nobel Industrier (Bofors), Olof Palme. Ett par dagar därefter

”öppnades” Pakistan som mottagare av Robot 70. Så sent som i

november 1985 hade det ”varit tvärstopp” för leveranser till Pakistan.

Det var möjligt att Indienaffären låg bakom den ändrade inställningen

avseende Pakistan. – Bengt P lämnade även exempel på andra vapen-

affärer under den aktuella tiden som kunde vara av intresse i samman-

hanget.

Kriminalinspektören Sören M har inför kommissionen uppgivit bl.a.

följande. Han kom att i viss mån utreda Bofors vapenhandel innan

Hans Ölvebro tillträdde som spaningschef. Det hade därvid förvånat

honom att Olof Palme varit så aktiv för att Bofors skulle få till stånd

affären med Indien. – Sören M förhörde i denna del bl.a. Anders

Carlberg och Carl-Johan Åberg. De lämnade emellertid få uppgifter.

Även i övrigt hade de som sysslade med Boforsaffären oerhört svårt att

få fram information. – Efter omorganisationen i samband med att Hans

Ölvebro tillträdde som spaningschef kom den enhet där Sören M

placerades att ha hand om ”konspirationsuppslagen”, där bl.a. Bofors

vapenhandel ingick. Sören M hade uppfattningen att spaningsledningen

inte var särskilt intresserad av denna del och inte tänkte i banorna att en

konspiration skulle kunna ligga bakom mordet. Man ville mer se det

som ett ”regelrätt” mord och att det skulle arbetas på vanligt sätt med

dörrknackningar etc. När det gäller Bofors vapenhandel gick utred-

ningen inte på djupet.