I Baresicavsnittet förekom den telefonavlyssning som belutades den
3 mars 1986. Som framgått av redovisningen har det inte i efterhand
gått att klarlägga de omständigheter som synes ha legat till grund för
beslutet – den man som enligt uppgifterna från 1986 skulle ha setts på
brottsplatsen tycks obekant. Det är anmärkningsvärt att det numera
framstår som att den åberopade grunden för beslutet aldrig existerat.
Avlyssningsbeslutet har ifrågasatts i olika sammanhang. Vid kon-
stitutionsutskottets granskning fann utskottet inte någon anledning att
rikta kritik mot regeringen för detta beslut.49 Situationen var i alla
händelser säkerligen mycket svårbedömd, även om det tycks oklart
vilken beslutets sakliga grund egentligen var. Beslutspromemorian
tyder snarast på att avlyssningsbeslutet fattades i utredningens intresse,
medan regeringens förklaringsskrivelse till konstitutionsutskottet tyd-
ligare anger hotet om fler våldsdåd och rikets säkerhet som grund; det
ena behöver i och för sig inte utesluta det andra. Att beslutet
tillämpades felaktigt står dock klart. Avlyssningen synes ha kommit att
omfatta hela anstalten, i vart fall avlyssnades också helt andra samtal än
sådana som Baresic deltog i (bl.a. anstaltsledningens privatsamtal).
Detta synes ha pågått långt efter det att en hotsituation rimligen kunde
åberopas till stöd för avlyssningen. En tillämpning av detta slag får
anses ligga i farans riktning när regeringen ingriper på detta extra-
ordinära sätt utan att överblicka konsekvenserna, som i detta fall alltså
blev att även icke rättsenlig avlyssning kom att äga rum. Dessutom
torde beslutet ha haft betydelse för de spänningar som utvecklades
inom brottsutredningen; det var det första tillfället då åklagarsidan
kunde uppleva sig åsidosatt och uppfatta regeringen som en klago-
instans dit polisledningen kunde vända sig för stöd när ansvarig
åklagare inte levererade det polisledningen förväntade sig. Med facit i
hand är det lätt att se det felaktiga i att inte involvera den ansvarige
åklagaren i en beslutsprocess som denna.
5.16.5 Generella iakttagelser
Uppslag med internationell anknytning
Det naturliga sättet att gripa sig an de uppslag som man inom ramen för
utredningen av mordet på Olof Palme naturligt förknippar med rubriker
49 Se 1988/89:KU 30, s 39 ff. En minoritet i KU (m, fp, c och mp) reserverade
sig och kritiserade regeringen för att den, enligt minoritetens mening, hade
överskridit den befogenhet som den åberopade lagbestämmelsen gav. Minori-
teten fann det vidare anmärkningsvärt att beslutet fattades utan kunskap om att
det skulle komma att beröra andra helt utomstående personer.