wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/5

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


De företeelser, som brukar förknippas med polisspåret är sins-

emellan av olika art. En grupp är tips och uppslag beträffande enskilda

polismän. De misstankar det därvid kan vara fråga om kan gälla dels

något som kan sättas i samband med brottet, dels politiska uppfatt-

ningar av så extrem art att de skulle kunna ha utgjort ett brottsmotiv.

Denna grupp sammanfaller med det som definierats som polisärenden

(begreppen är, som sagt, överlappande).

En andra grupp utgörs av andra iakttagelser, tips eller uppslag som

berör polisen som myndighet och kan sättas i samband med mordet.

Det föreligger då alltså dels en koppling till polisen, t.ex. en iakttagelse

av en polisbil, dels någon form av samband mellan iakttagelsen och

mordet, iakttagelsen har t.ex. gjorts i mordkvarteren vid den tidpunkt

då mordet begicks.

En tredje grupp av företeelser i polisspåret är iakttagelser av samma

slag som de nyss nämnda, som inte innehåller någon given koppling till

polisen men som skulle kunna ha en sådan koppling. Det rör sig med

andra ord om uppslag som kan misstänkas gälla polisen eller poliser

och kan sättas i samband med mordet. En iakttagelse av civila personer

som kommunicerar med walkie-talkie kan t.ex. avse poliser, med tanke

på att polisen var en av relativt få yrkesgrupper som vid denna tid

använde sig av sådan apparatur (mobiltelefoner av dagens typ var inte i

bruk 1986).

En fjärde grupp är iakttagelser av samma typ som har koppling till

polisen utan att ha något direkt samband med mordet. Det kan gälla ett

allmänt ”mystiskt” polisiärt beteende, men i allt väsentligt innehåller

denna grupp sådant som har med extremism eller ”palmehat” att göra.

Det har sitt intresse att notera till vilken av dessa grupper skilda

element i polisspåret hör. De faktiska och rättsliga möjligheterna till

utredning skiljer sig åt. Från resurssynpunkt är det rimligt att prioritera

utredningsinsatserna utifrån vilken grupp av uppslag det är fråga om.

Den prioriteringen är i sin tur avhängig av den allmänna kunskap som

finns om hur mordet gick till och de antaganden som kan göras utifrån

den kunskapen. De resurser som läggs ned på att utreda en polisiär

konspiration bör t.ex. sättas i relation till sannolikheten av att mordet är

ett resultat av en konspiration. Från den synpunkten finns det alltså två

prioriteringsgrunder, dels själva uppslagets art och substans, dels hur

uppslaget kan fogas in det redan framtagna utredningsmaterialet.