wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/56

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


inom PU hade ägt rum framgår inte. Det finns ingen ytterligare utred-

ning redovisad i anslutning till uppslaget.

Vid tiden för Ebbe Carlsson-affären förekom även tips om att polis-

man A liknade fantombilden. Dessa föranledde ingen särskild åtgärd.

Uppgifter om utredningen angående polisman A som framkommit i

den tidigare Palmekommissionens utfrågningar

Polisman A blev tidigt aktuell i utredningen. Uppslaget handlades av

säkerhetspolisen. Per-Göran Näss och Jan S har inför den tidigare

Palmekommissionen uppgett följande om ärendet.33 Ingångsuppgifterna

beträffande polisman A var inte mycket att ta på. ”Realia” i ärendet var

”faktiskt enbart förhållandet att han hade vapen”. Det fanns också

någon uppgift om att han skulle ha extrema uppfattningar, men utöver

det fanns inga påtagliga misstankar. Detta måste ställas i relation till ut-

redningsåtgärderna; det fanns många väntande ärenden som var viktiga.

Man fick relativt snabbt fram uppgifter om polisman A:s sjuk-

husvistelse och den brustna blindtarmen, bl.a. hade kollegor besökt

honom dagarna före mordet. Det ansågs helt omöjligt att polisman A i

sitt tillstånd skulle ha kunnat delta i en mordoperation den dag han

skrevs ut. Det var en sådan skälighetsbedömning, som gjorde att man

tyckte sig kunna lägga ärendet åt sidan.

Per-Göran Näss påpekade att den lokal polisman A disponerade på

Regeringsgatan kunde ha varit av intresse, om platsen för mordet hade

kunnat vara planerad i förväg. Men eftersom fakta i målet utesluter

detta var lokalen enligt Per-Göran Näss ointressant.

Polisman A:s eventuella kontakter på ledningscentralen hade inte

utretts. Inte heller hade A satts i samband med högerextremism eller

”herrklubbsmötena” i Gamla stan. Utredarna hade inte kontakt med den

subversiva roteln inom säkerhetspolisen. Enligt Jan S var alla de poliser

som utreddes i denna ordning extrema på något sätt, det var i många

fall skälet till att de dragit på sig spaningstips. Men likväl saknades det

tecken på en konspiration och utredningen inriktades inte på det.

Följande passus ur utfrågningen är illustrativ:

Fråga: Vad tjänar då dom här utredningarna till om man inte så att säga

vidgar perspektivet utan bara hade ett smalt schakt att betrakta?

Svar: Det måste ju ändå vara någonting som talar för att det finns en

konspiration, och de som ändå talade om konspiration det var privatspanare

och journalister som ville ha ett Pulitzer-prize. Deras önskedröm var ju, det

33 Uppgifterna och citaten i det följande är hämtade från den tidigare Palme-

kommissionens utfrågning med Per-Göran Näss och Jan S den 26 mars 1996.