wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/64

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


SOU1999:88 Polisspåret sid. 334

Frågan har i stället gällt om det inträffade kan uppfattas så att polisman C(37) på ett otillbörligt sätt allmänt sökt utnyttja sin ställning som polis för att förmå vakthavande befäl att frige Y(38), eller om agerandet endast är att se som ett försök att identifiera och i övrigt lämna sådana upplysningar om Y att denne för uppfyllande av gällande regler skulle kunna friges.
Det kan konstateras att uppgift står mot uppgift vad gäller innehållet i det eller de telefonsamtal som utväxlades mellan polisman C och företrädare för VD 3.
Enligt vakthavande befäl skall polisman C ha ringt vid två tillfällen, varit mycket upprörd och uttryckligen sagt sig vilja ”kvittera ut” Y.
Polisman C bestrider att han uttryckt sig på det sätt som uppgetts liksom att han skulle ha varit upprörd. Hans enda syfte med telefonsamtalet var att ge sådana informationer om Y att denne inte längre skulle behöva kvarhållas.
Han kan vidare bara erinra sig ett telefonsamtal.
Gruppen gör bedömningen att då uppgift står mot uppgift, det icke är möjligt att belägga att polisman C på ett otillbörligt sätt sökt utnyttja sin ställning som polis för att få Y frisläppt. (---)
Gruppen drar också slutsatsen att eftersom inget i utredningen tyder på att polisman C utgett sig handla i tjänsten, det i vart fall icke skulle kunna vara fråga om annat än ett olämpligt beteende på fritid, vilket inte enligt gällande regler kan föranleda någon disciplinär prövning.

Det upplystes avslutningsvis att Y inte, som tydligen påståtts i något sammanhang, lämnat landet efter det att han släppts.

Kommissionen har som nämnts tagit del av polisman C:s akt hos Säkerhetspolisen, där det fanns en promemoria från 1986 med rubriken ”Bevara Sverige Svenskt (BSS) – Knytningar till personal vid Stockholms pd och KVS (Kriminalvårdsstyrelsen, vår anm.)”.

Den behandlar bl.a. den här aktuella händelsen.

Det framgår att Y vid det aktuella tillfället själv kände till att en polisman skulle ”fixa ut” honom.

Det hade inte gått att utröna hur Y, som alltså var i polisens förvar, kunde veta detta.

En kontroll hade dock visat att en ”känd BSS-medlem, (namnet här uteslutet),vilken är anställd som vaktkonstapel i arresten, tjänstgjorde denna natt”.

Det omtalas även att det var känt att personal vid Allmänna häktet var medlemmar i BSS.

Polisstyrelsens utredningsgrupp bedömde även påståendet om att polisman C skulle ha iakttagits på Operabaren då han visat upp en nål med en svensk flagga med ett hakkors fastsatt på kavajslagets undersida. Det finns ingen uppgift om när händelsen skulle ha inträffat.

Polisman C bestred inför utredningsgruppen kategoriskt beskyllningen.

Ursprunget till uppgiften – som tydligen förekommit i massmedia –

(37) Polisman C var anonymiserad i rapporten och kallades där F.

(38) Jfr föregående not; Y benämndes K i rapporten.