wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/88

Från wpu.nu

Den här sidan har korrekturlästs


Vad som framgår är att polismannen kontrollerats, att det framkommit att han tjänstgjorde då mordet begicks, att han hade licens för vissa jaktvapen samt att säkerhetspolisen tydligen bedömt att han inte haft med gärningen att göra.

Uppgifterna i själva ingångstipset, att polismannen var extremist, har föranlett en fråga till den lokala polismyndigheten, men det framgår inte om den besvarats.

En möjlighet är att svaret förmedlats muntligt men att det inte – av hänsyn till polismannen och kanske till att utredningsåtgärden som sådan bedömts som tvivelaktig – dokumenterats.


Ärende 2

Det finns polisärenden som är mycket grundligt utredda utan att det av uppgifterna i uppslaget framgår varför.

Ett sådant exempel utgick från uppgifter från en tulltjänsteman i norra Sverige.

Han anmälde 1986-03-11 till säkerhetspolisen, att en namngiven polisman 1986-03-02 anlänt till sitt hem ”i en liten blå bil, troligen Passat eller Taunus”.

Polismannen hade uppträtt konstigt och företedde likheter med fantombilden. Polismannen arbetade vid tillfället i Stockholm.

Företagen utredning visade att polismannen inte var lik fantombilden och – som det får förstås – att den bil han hade färdats i inte kunde vara den i utredningen vid det tillfället aktuella ”blå Passaten”.

Per-Göran Näss lade ärendet ad acta enligt ett beslut i april 1986, med motiveringen:

”Då (polismannen) vare sig har ett fordon av aktuellt märke och nummerkombination och det ej heller i övrigt finnes skäl att fortsätta utredningen avskrives ärendet då misstanke om brott ej föreligger.”

I oktober 1986 togs ärendet upp igen. Det gjordes en slagning på polismannen och tjänstgöringslistor infordrades.

Två och ett halvt år efter det att tipset lämnats, i oktober 1988, hördes polismannen ingående av personal från PU på sin vistelseadress i en norrländsk stad.

Han arbetade då som garagebiträde hos polisen i staden.

Han tillfrågades om sina tjänstgöringsförhållanden på morddagen (han slutade arbetet cirka klockan 17:00 , for hem och var hemma under kvällen samt for på morgonen på en planerad semester till hemmet i norra Sverige).

Han fick redogöra för resan hem, var han gjort pauser etc.

Dagen därefter hördes han ånyo ingående och kompletteringsvis.

Han hade bl.a. uppgivit att han vid tiotiden läst på en kvällstidningslöpsedel i Uppsalatrakten att Olof Palme mördats.

Han konfronterades nu med upplysningen att kvällstidningarna inte utkommit förrän vid 11 -tiden och att han således inte kunde ha sett någon löpsedel vid