wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 3 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/181

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


_Utdrag ur GMP (forts.)

Genom en serie beteende visar gärningsmannen att det brott han gjort är tillkommet under improviserade former hos en person som fått en möjlighet att agera spontant snarare än en välplanerad akt hos en erfaren person uppbackad av andra.

Klassifikation av brottet

I den forskning kring brottsplatser och brottslingar, som utförts främst vid FBI har en praktisk uppdelning framkommit, nämligen vad vi, i Sverige, kallat organiserat respektive kaotiskt brott. Denna klassifikation har sitt ursprung i sexualmord men har kunnat användas även vid annan brottslighet där eventuella sexuella moment, i varje fall inte varit helt uppenbara. Självfallna modifikationer måste göras men i allt väsentligt visar sig dessa två typer av brott begås av två olika typer av gärningsmän.

Mordet på Olof Palme, sett i sin helhet, synes väsentligen kaotiskt. Tecken på detta är:

.

Brottet är inte planerat utan spontant. Gärningsmannen har ett expositionsbeteende vid biografen. Gärningsmannen har ett högriskbeteende genom att inte ta större hänsyn till människor omkring, bilar och eventuella civila poliser i samband med beskjutningen. Det förekommer ingen konversation före beskjutningen. Genomförandet är oklart genom att Lisbeth Palme beskjuts men inte dödas. Gärningsmannen förefaller lätt förvirrad omedelbart efter det att han skjutit. Brottet är i sig till synes motivlöst.

Det finns dock några drag av organiserat brott.

Gärningsmannens tålamod att vänta två timmar efter mötet med

offret. • Gärningsmannen visar sin avsikt mycket sent i förloppet.

Gärningsmannaprofil Med konklusionen och klassifikationen av brottet som bas, är de möjligt att närmare beskriva gärningsmannens karakteristiska. Av olika skäl finns det anledning tro att denne person inte ändras i väsentliga avseenden efter att han mördat Olof Palme. Hans karakteristiska är