wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 3 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/290

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


de övriga utredningsbrister som kommit fram i det uppslaget, gör att det inte kan uteslutas att det förekommit andra förbiseenden, som inte uppdagats. När vi ställt frågor till olika befattningshavare inom PU rörande brister av dessa slag har vi fått intrycket att ingen känner sig ansvarig för dessa.

Särskilt beträffande GMP gäller att hade varit befogat att aktualisera ett projekt av det detta slag långt tidigare och att det borde ha varit högt prioriterat så länge det inte var genomfört. Detta gäller i första hand brottsanalysen, som borde ha utförts redan våren 1986. Beträffande själva gärningsmannaprofilen gäller att ett projekt av det slaget i vart fall kunde ha initierats tidigare än det nu gjorde. Det borde vidare ha varit föremål för en övergripande styrning. Om en sådan ägt rum torde möjligheten att anlita extern – utländsk – expertis naturligt ha aktualiserats. Det hade vidare ingått i en sådan övergripande styrning att åtminstone arrangera en dokumenterad kvalitetssäkring av arbetet om detta, som nu kom att bli fallet, skulle utföras av personer med anknytning till PU. – Av vad vi inhämtat har framgått att förundersökningsledningen inte varit engagerad i något led av GMP-projektets genomförande.

Till denna iakttagelse hör även det förhållandet att fler projekt borde ha initierats, särskilt analysprojekt (jfr ovan). Samarbetet med utrikesförvaltningen. Det har i utredningen förelegat ett behov av ett väl fungerande samarbete med utrikesförvaltningen. Behovet har gällt tillgång till den särskilda sakkunskap som UD förfogar över och som är relevant för bedömandet av internationella motivbilder och brottshypoteser. Det har också gällt den information i form av tips m.m. som influtit till svenska ambassader m.m. Som framgått av redogörelsen i kapitel 3 synes detta ha fungerat mindre väl; i vart fall är detta UD:s mening. Det finns kanske utrymme för olika bedömningar i olika delar av denna fråga. Klart är emellertid att UD:s sakkunskap bara i begränsad omfattning kommit till användning. En iögonenfallande illustration till den handfallenhet som här funnits inom mordutredningen är den förfrågan som PU översände angående den amerikanska underrättelseorganisationen CIA, en förfrågan som UD inte gärna kunde göra annat än lämna obesvarad (skrivelsen är återgiven i kapitel 5, ”Avsnitt CIA”, se även kapitel 3). Detta exempel illustrerar vad som även i övrigt framstår som tämligen tydligt, nämligen att ett för mordutredningen adekvat kunskapsutbyte inte kommit till stånd. – Ansvaret för att detta inte fungerat väl åvilar förundersökningsledningen. Överväganden angående byte av spaningsledningen 1990. Vi har ovan som vår uppfattning redovisat att spaningsledningen borde ha bytts ut