wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 3 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/3

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Utredning, åtal och dom samt fortsatt utredning Översikt över utredningen mot Christer P

6.1.1

Polisens intresse riktades mot Christer P redan under den första tiden; han hördes den 28 maj 1986 om sina förehavanden på mordkvällen. Åtgärderna stannade dock vid detta förhör. Ungefär ett år senare hördes han för kontroll av uppgifter som en annan person lämnat om sin vistelseort vid tidpunkten för mordet. Sent 1987 inkom uppgifter om att Christer P var lik fantombilden, att han skulle ha uppehållit sig i mordkvarteren under mordkvällen, förekomst av vapen i Christer P:s lägenhet m.m.

I samband med att polisens utredningsåtgärder under senare delen av 1988 kom att koncentreras till kvarteren kring mordplatsen, biografen Grand m.m., och även spelklubben Oxen, väcktes intresset för uppgifterna om Christer P. Den 14 december samma år hämtades han till förhör. Efter det att Lisbeth Palme vid en valkonfrontation via video utpekat honom som gärningsman, anhölls han. Han häktades därefter av Stockholms tingsrätt och förblev i häkte fram till och under de två rättegångar som kom att hållas. Stockholms tingsrätt fällde i en dom som dikterades av nämnden i juli 1989 Christer P till ansvar för mord; de två lagfarna ledamöterna (juristdomarna) frikände Christer P. Svea hovrätt försatte en tid efter rättegången i hovrätten Christer P på fri fot och frikände honom i en den 2 november meddelad dom, som var enhällig. Riksåklagaren överklagade inte domen, som vann laga kraft den 1 december 1989.

Polisen fortsatte att visa intresse för Christer P, delvis för dennes egen säkerhets skull, delvis för kontroll av att han inte närmade sig målsäganden Lisbeth Palme och delvis för att misstankarna mot honom kvarstod trots hovrättens dom, bl.a. utreddes de tips angående Christer P som flöt in. I princip fortsatte förundersökningen mot Christer P, dock med avsevärt mindre intensitet än inför rättegångarna.

1996, i samband med ett personbyte i förundersökningsledningen, fokuserades utredningen åter på Christer P, i syfte att utvärdera och komplettera det material som framkommit efter den friande domen. Frågan om resning övervägdes senhösten 1996, men enligt Rå fanns vid den tidpunkten inte grund för att begära resning i HD. Våren 1997 inkom vissa tips, som tillsammans med övrigt framtaget material lades till grund för en resningsansökan, som ingavs till HD i december 1997. HD avslog ansökan den maj 1998. Avslagsbeslutet var enhälligt; beträffande motiveringen förekom en skiljaktig mening.