wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-SOU-1999-88 Del 3 GRK Granskningskommissionens bet+ñnkande.pdf/211

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Vi finner det värt att notera i sammanhanget, att det tog bortåt ett år att genomföra detta arbete och att merparten av tiden torde ha ägnats åt att sammanställa brottsanalysen. Att det var en så omfattande arbetsuppgift att så lång tid efter mordet sammanställa en grundläggande analys av händelseförloppet m.m. säger något om hur arbetet tidigare hade bedrivits.

Att detta arbete kom att genomföras var alltså mycket värdefullt. Att det utfördes sent är en allvarlig brist, men självfallet bättre än om det aldrig hade gjorts överhuvudtaget.

För själva gärningsmannaprofilen gäller i princip detsamma som för produkten som helhet, med den modifikationen att GMP-metoden 1986 knappast var introducerad i Sverige. Befattningshavare och beslutsfattare kan inte utan vidare kritiseras för att ha underlåtit att använda ett redskap de inte känt till. En annan sak är vad man borde ha känt till; som vi nedan skall återkomma till finns det skäl att fråga sig varför svensk polis inte sökte internationell experthjälp även i analysarbetet, när man gjorde det i andra utredningsmoment.

Även om det finns anledning att se positivt på GMP-metoden medför det förhållandet att den ännu idag är tämligen oprövad i Sverige, att en del överväganden kring dess användande återstår att göra. Metoden förutsätter uppenbarligen stor erfarenhet och fallenhet hos dem som använder den; det är ingen ”signalementsmaskin”, som kan sättas i händerna på mindre erfarna utredare. Det finns också juridiska komplikationer som synes obeaktade. En gärningsmannaprofil är inte tänkt att visas för misstänkta, än mindre att företes i rättegång. Den är därmed inte tänkt att ingå i ett förundersökningsprotokoll, vilket det emellertid från rättslig synpunkt kan finnas argument för att den bör göra. Det skulle i sin tur typiskt sett kunna försvåra processföringen för åklagarsidan och kanske även kunna innefatta rättssäkerhetskomplikationer.

Tillvägagångssättet

Tanken på att utföra en gärningsmannaprofil kom alltså upp mer än sju år efter mordet (1993) och efter det att misstankarna mot Christer P blivit väl kända för allmänheten. Det fanns vid denna tid få personer i Sverige som inte hade följt utredningen och rättegångarna, det gällde naturligtvis särskilt inom svensk polis. En traditionell gärningsmannaprofil skall emellertid utföras av någon som inte har information om misstänkta gärningsmän. Det uppkommande problemet identifierades omedelbart som en huvudsaklig svårighet, när Ulf Åsgård yttrade sig över möjligheten att upprätta en gärningsmannaprofil i detta ärende.