wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-SOU-1999-88 Del 3 GRK Granskningskommissionens bet+ñnkande.pdf/261

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


honom. Han stämde in på gärningsmannens signalement och hade efter mordet färgat håret ljust.

I april 1988 upprättades en kort sammanfattning av ärendet GG. PU konstaterade att GG inte överensstämde med signalementet på mördaren. GG var ca 175 cm lång och påfallande klent byggd. Han vägde ca 55-60 kg. Det konstaterades dock att GG inte hade något alibi vid tidpunkten för mordet (jfr den motsatta uppgiften ovan). Slutligen noterades att skadegörelseärendet hade skrivits av den 25 augusti 1987 med motiveringen ”misstänkt (dvs GG, vår anm) oskyldig”.

Så långt hade alltså sex personer anmält misstankar mot GG. Han hade hörts om mordet per telefon en gång i mars 1986. Därefter hade han uppmärksammats i skadegörelseärendet, som i och för sig saknade anknytning till mordet, men som ändå synes ha kopplats samman med detta när GG blev misstänkt för det brottet och Solveig Riberdahl utsågs till förundersökningsledare. Efter 1988 års sammanfattning av uppslaget föreligger inga dokumenterade utredningsåtgärder förrän 1994, då det i samband med att GMP diskuterades i medierna inkom ett sjunde tips om GG.

Tipset från 1994 synes inte ha föranlett någon utredningsåtgärd. I november 1995 började PU däremot på nytt att utreda uppslaget. Genom inre spaning konstaterades bl.a. att GG varit psykiskt sjuk sedan mitten av 1970-talet, att han tidigare begått en del småbrott såsom snatterier m.m. och att han inte var känd hos säkerhetspolisen.

I november 1995 kontaktades också personer i de politiska sammanhang som GG haft anknytning till. Inget direkt anmärkningsvärt framkom. Därefter höll PU en rad uppföljningsförhör med tidigare förhörda personer. Uppgifterna om ”Palme-fixering” bekräftades men flera av de hörda ställde sig skeptiska till att GG skulle kunna ha något med mordet att göra. Alibiuppgifter söktes men något alibi kom inte fram. I andra förhör framkom att GG eftersträvat plats på socialdemokraternas valsedlar 1985 och att han blivit mycket besviken när detta nekats honom. En person hade känt viss rädsla för vad GG skulle kunna ta sig till.

Vid denna tid företogs inom PU olika typer av analyser i ärendet. Bl.a. upprättades en jämförelse mellan GG:s signalement och de signalement som Birgitta W (på biografen Grand) och Susanne T ("tecknerskan”) lämnat. Signalementen visade sig ha ganska stora likheter (om tecknerskan och Birgitta W, se vidare nedan). Vidare gjordes jämförelser med iakttagelser i andra uppslag för att se om några likheter fanns. PU lät också Ulf Åsgård vid rikskriminalens gärningsmannaprofilgrupp ta del av de medicinska journaler som upprättats avseende GG för att ur profilsynpunkt bedöma denne. Åsgård uppgav