wpu.nu

Sida:Broken/Ann-1999-09-13 1327 Granskningskommissionens bet\xc3\xa4nkande ang\xc3\xa5ende brottsutredningen efter mordet p\xc3\xa5 statsministet Olof Palme Del 3 1999\x3b88 - Del 3\x2epdf/205

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


spänningen i situationen ”klämde av” ett skott även mot Lisbeth Palme, men att detta till och med kan ha varit oavsiktligt. En "disorganized killer” har inte en plan som sträcker sig bortom det som är hans huvudmål, utan är känslomässigt inriktad enbart på detta och tänker inte på upptäckt, rättegång osv. I detta fall var målet Olof Palme och när skottet mot denne var avlossat kan luften ha gått ur gärningsmannen ("at that point he had kind of blown his bubble”). ”Squeezing of another round would not be unlikely for a person like this in a state of excitement”, sammanfattade Ressler.

4. Valet av plats. Platsen var från gärningsmannens synpunkt högst

olämplig, enligt Ressler, eftersom det fanns så mycket folk och bilar omkring. Visserligen hade platsen fördelar, som att bilar inte kan följa efter uppför Tunnelgatans trappor, men det uppvägde inte det faktum att många människor kunde iaktta händelsen, vilket de också gjorde. Ressler synes ha betraktat det som uteslutet att en professionell gärningsman skulle ha valt att agera under dessa omständigheter. Han ansåg för övrigt att flyktvägen endast till synes var idealisk, i själva verket var den mycket riskabel; gärningsmannen hade kunnat springa rakt in i någon. Att flykten lyckades berodde inte på skicklighet ("no skill involved”).

Dessa omständigheter sammantagna gjorde att gärningen enligt Ressler från gärningsmannens synpunkt var ett ”högriskbrott”, dvs. gärningsmannen riskerade både att misslyckas och att upptäckas. På de grunderna delade han helt uppfattningen i GMP att detta brott inte kan vara resultatet av en professionell operation. Diskussionsvis anförde Ressler även omständigheterna kring biografen Grand, med den osäkerhet som fanns kring hur makarna Palme skulle agera efter filmens slut m m, som stöd för att situationen var olämplig från en professionell mördares synpunkt. Allmänt framhöll Ressler att den som i organiserade former utför brott av detta slag strävar efter att agera under omständigheter och på platser som han själv kontrollerar och inte att, som i detta fall, vara helt utlämnad till av vad det tilltänkta offret företar sig. Ställd inför frågan om en person som mördar på uppdrag verkligen behöver uppträda professionellt, med tanke på exemplet James Earl Ray (som mördade Martin Luther King), svarade Ressler att det inte finns mycket erfarenhet av sådana mord. Själv trodde han inte på ”the hired amateur”; det är ingen mening med att betala pengar till en person som inte ens vet vad han bör använda för vapen. En grupp som anlitar en person som sedan agerar som Olof Palmes mördare måste vara "disorganized in itself”, i så fall.