wpu.nu

Sida:Pol-1987-02-04 EH9981-00-E.pdf/2

Från wpu.nu

Den här sidan har korrekturlästs


M: Sen fortsätter han och berätta att de skulle gärna vilja flytta till och att de hade en herrgård i Sverige. Att barnen var stora.

Då drog jag slutsatsen att flickan inte var deras barn, kanske barnbarn eller någon bekant. De brydde sig inte så mycket om henne, hon sprang väldigt mycket omkring i butiken.

Så provade de ett par joggingbyxor för henne, det var ett par gula, stora extra large, och så reserverade de dem, då hörde jag att min man ropa, på vilket namn, då skrek han tillbaka ett namn som min man kom ihåg senare, som Stig Engström. Då tyckte jag också att jag kände igen det.

Så gick de ut, så kom de senare tillbaka för de skulle gå efter pengar. När han betala den här mannen i kassan så då tänkte jag, nu måste jag fråga någonting mera ingående, så jag slängde ur mig att, tror ni att de har fått fast Olof Palmes mördare nu då sa jag när han stod med ryggen till.

Då ändrade han attityd helt. När han kom in första gången så var han avslappnad och såg orädd ut .. och det där ganska så där fräck när han gick fram.

När jag frågade så svängde han direkt om och titta på mig och han såg rädd ut samtidigt som han hade faktiskt en farlig blick i ögonen.

Jag vart hemskt förvånad för reaktionen, för det var den jag hade väntat mig, men blev förvånad över att den kom. Så här hastigt sa jag, ja jag menar den här 33-åringen som de har anhållit, att jag menar honom.

Då slappnade han av direkt och sa, jaa honom har polisen bara tagit fast för att ha någon och då tänkte jag, ja det kan vara bra för polisen och ha någon när alla delegater kommer till Palmes mördare, nej begravningen.

Så pratade vi vidare, min man kom också dit och ställde sig bakom en annan disk och jag hörde inte på så mycket vad de för jag var så upprörd över hans reaktion så jag tänkte, vad skall jag göra nu.

Jag hörde att han sa åt min man att, jag inte tyckte om Olof Palme direkt, att det finns många som inte tyckte om honom, men inte behöver man gå och skjuta honom på gatan för det.

Sen vände han sig till mig när jag sa någonting, ja det är hemskt att han blev skjuten, så vände han sig till mig och sa, det var inte så hemskt svårt att skjuta statsråd som Olof Palme.

Jag träffa honom en gång utanför Slottet i Gamla Stan, där gick han helt utan livvakter och jag sa hej Olof, och han svarade tjänare, tjänare.

Sen berättade jag åt dem att vi hade en bekant som heter ifrån som blev visiterad när han just efter Olof Palmes