wpu.nu

Sida:Pol-1988-03-01-Q9592-00 Göran Bundy Iran Ambassadör.pdf/17

Från wpu.nu

Den här sidan har korrekturlästs


FM: Talas det om att det var, att det skulle vara sådant?

B: Ja tydligen, tydligen. Någonting ömtåligt var det. Det är mitt huvudintryck att det var någonting som var ömtåligt.

Och jag tycker visst att du i den här frågan borde ta kontakt med Carl Johan Åberg, för att få frågan ytterligare belyst från hans synpunkt.


FM: Finns det andra personer nu än Åberg som du direkt kan rekommendera?

B: Ja det är väl i så fall.. nu är ju förre krigsmaterielinspektören  Carl Algernon  borta men en som väl då satt i händelsernas centrum i just vapenfrågorna det är väl Mats Hellström som då var utrikeshandelminister.

Och sedan Jan Eliasson möjligen. Jag skulle tro att han stod ju... Vid alla samtal med iranier som uppsökte Palme.

Den iranske ambassadören hade ju upprepade samtal med Palme personligen när det gällde Iran.

Vad de avhandlade det är osäkert för mig, i vissa stycken en gåta, det vet jag ingenting om.


FM: Om man bortser ifrån vad som sedan hände i Stockholm då 1986 ,tyckte du under den här tiden att du inte blev så väl informerad om vad som egentligen avhandlades mellan länderna för att vara svensk ambassadör?

B: Ja, jag hade nog en känsla av det och det förstärktes liksom på något sätt ytterligare av det faktum att när de här Boghammarbåtarna kom på tal och jag reagerade, så fick jag liksom en närmast intetsägande reaktion ifrån svensk sida, från UD.


FM: Om jag rekapitulerar där så vet jag att du skrev väl en rapport 1984 till UD där du varnar för att de här Boghammarbåtarna som iranierna var intresserade av och där de ju i vanlig ordning då förklarar att det var civilt bruk, att de skulle komma att kunna användas till militär användning. Är det riktigt?

B: Det är riktigt, jag vill bara göra en korrigering när det gäller tiden.

Det var i själva verket 1983 på våren, inte 1984, utan det var redan 1983 .Då hade jag observerat att de här båtarna var aktuella.

Jag vet inte var jag fick min första information ifrån, men det är möjligt att det var Dagens Industri som hade en artikel om de här båtarna och det fick inte bara mig utan också mina dåvarande kollegor att reagera.

Så jag skickade i väg ett telegram och om jag minns rätt så undrade jag litet vad det här var för någonting för det sades att de kunde prestera någonting på 50 knop.

Och då beskrev jag bland annat, talade jag bland annat om att inom det så kallade "Revolutionary Guard", det var till att börja med en paramilitär organisation som hade byggts upp efter revolutionen för att..