wpu.nu

Sida:Pol-1988-03-01-Q9592-00 Göran Bundy Iran Ambassadör.pdf/26

Från wpu.nu

Den här sidan har korrekturlästs


Där var också... vad var det fler för 'några som var där nere? Ja, där var ett par andra företag också som försökte göra affärer med Iran.

Men den störste leveranstören var ju otvivelaktigt Volvo.


FM: Kan du erinra dig att du under dina år kom i kontakt med några s k agenter eller mellanhänder som kanske inte var direktanställda till något svenskt bolag?

B: Nej, nej.


FM: Om jag säger namnet

B:Nej, det säger mig igenting.


FM: Ingenting?

B: Nej. Säger mig ingenting. Nej, det säger mig ingenting.


FM: Och jag tänker just då om när det gäller vapenbiten, det var ingen person eller personer, några personer, utöver de vi har nämnt tidigare då litet, som ställde frågor till ambassaden och ville ha goda råd hur man...?

B: Nej, nej. Hör du, när det gäller vapenleveranser så skulle jag nog helt allmänt vilja säga att de som har opererat, eller vad han nu hette, aldrig skulle drömma om att ta kontakt med ambassaden. De har kommit in i så fall och landat....


FM: Om jag sammanfattar ditt svar där så menar du att sådana här "privata agenter" som mellanhänder då, de hade i så fall direktkontakter med iranierna, beroende på att de inte ville upplysa svenskt ambassadfolk att de opererade i Iran överhuvudtaget.

B: Riktigt....?


FM: Jag har i mina anteckningar här att Jan Eliasson besökt Teheran 1985-12-09 till 1985-12-12 , men det är då således efter det att du flyttat ifrån Teheran. Var.. det besöket, säger du, planerat att ske tidigare, på våren redan 1985 ?

Vet du anledningen till att det inte blev så?

B: Nej, det vet jag inte exakt. Jag kan säga att det var väl vid flera tillfällen aktuellt att Jan Eliasson under min tid därnere skulle ha besökt Teheran, men gång efter annan så blev besöket uppskjutet och som du själv nämnde, som jag tror jag drar mig till minnes, så ägde det rum först sent på året 1985 .