wpu.nu

Sida:Pol-2020-03-11-13-13-E9978-00-Q Leif Ljungqvist.pdf/4

Från wpu.nu

Den här sidan har korrekturlästs


På fråga hur Ljungqvist vet att Skandiamannen är cirka 170 svarar han att han såg detta när Skandiamannen kom gående på Sveavägen och rörde sig i anslutning till Lisbeth Palme, han kunde då konstatera att dessa båda var på ett ungefär lika långa och då han sedan har känt igen Skandiamannen i media och kan med bestämdhet säga att det var denne man som kom gående på Sveavägen, så kan han alltså säga att Skandiamannen är på ett ungefär lika lång som Lisbeth Palme, vilkens längd han uppskattar till runt 170 centimeter.

Ljungqvist ombedes därpå redogöra för fortsättningen av händelseförloppet, varpå han uppger att han tycker sig minnas att Lisbeth Palme tittade upp på gärningsmannen då denne stod raklång något lutad över henne då hon själv var hukad över Olof Palme som alltså var den man som låg på trottoaren.

Han kan ej svara bestämt på huruvida Lisbeth såg upp på gärningsmannen, men det är hans bestämda uppfattning att hon borde ha tittat upp på honom och under de förhållanden som då rådde borde hon kunna känna igen gärningsmannen.

Tillfrågad vad han själv gjorde uppger han att han satt kvar i bilen i ungefär två minuter beroende på att han väntade på att få ett svar ifrån polisen som han skulle kopplas till.

Då han inte fick något svar så klev han till sist ur sin bil och i detta skede hade gärningsmannen ”älgat” in på Tunnelgatans förlängning österut.

Han gick då fram till Lisbeth Palme och frågade henne "varför sköt han”.

Han fick dock inget riktigt svar på denna fråga utan Lisbeth Palme sträckte upp sina händer i luften och sa någonting om läkare och ambulans och hon var uppenbarligen mycket upprörd.

I samband med detta ankommer den första polisbilen till platsen och ur den kliver en man som Ljungqvist senare fått klart för sig var poliskommissarie Söderström.

Denne gick fram till Lisbeth Palme och uppmanade henne att följa med till polisbilen för att han skulle kunna anteckna diverse uppgifter.

Lisbeth Palme vägrade dock och sa att hon var tvungen att få stanna kvar vid sin man, varpå Söderström tycktes ha förståelse för detta, men sa att han dock måste få veta vem mannen i fråga var då han skulle rapportera in detta över radion.

Lisbeth Palme svarade då att det rörde sig om hennes make, det vill säga Olof Palme.

Söderström tycktes då inte förstå detta till en början utan var tvungen att fråga om, varpå han fick samma svar igen och gick då mot sin bil för att rapportera in saken över radion.

Ljungqvist tillfrågas därpå om han kan redogöra för vilka personer som nu i detta läge fanns på platsen, varpå han uppger att förutom Lisbeth och Olof Palme så fanns där han själv, hans kamrat Jan Andersson, den taxichaufför  Anders Delsborn  som lyckades larma om händelsen vilken stod kvar vid sin taxibil, samt två stycken yngre kvinnor  (Anna Hage och Karin Johansson som höll på att uträtta första hjälpen på Olof Palme, samt den man  Anders Björkman som han senare har fått klart för sig har kallats för ”riksfyllot”.

Han minns dessutom att det kom någon person gående över gatan, det vill säga från Sveavägens västra sida