wpu.nu

Sida:Pol 1987-11-09 HHMM E13-H-Mordplatsvittne Björkman Anders Hypnosförhör.pdf/11

Från wpu.nu

Den här sidan har korrekturlästs


B: Ja, men det är nån som säger att det är en man.


A: Hör du att nån säger det?

B: Ja, jag pratade med en med glasögon, ljus, skägg.


A: Vad säger han då?

B: Han säger (ohörbart). Nu är jag på väg därifrån.


A: Ja. Hur känns det när du går därifrån?

B: Obehagligt.


A: Där känns det fortfarande obehagligt.

B: Ja, mycket blod och skrik och poliser och ambulanser. Mycket blått. Blå sken. Går därifrån.


A: Vad gör du sen? Går du hem eller vad gör du?

B: Till tunnelbanan.


A: Tunnelbanan?

B: Ja


A: Vart ska du åka?

B: Till T-Centralen först. (ohörbart.


A. Har du sett mördaren?

B. Nej.


A. Det har du inte?

B: Nej.


A: Har du hört nåt skott?

B: Nej. Fast jag vet att det har hänt. Jag vet att jag har sett, men inte nu, inte nu.


A: Inte nu i hypnosen, nu kan du inte höra skotten?

B: Nej, jag kan inte se längre.


A: Nej. Kan inte se mördaren?

B: Nej.


A: Det beror på att det här har varit så obehagligt för dig, så otäckt att uppleva.

Därför har du liksom skärmat av det där, men det finns i ditt undermedvetna.

Det finns en bild där, du har sett mördaren, du har hört skotten, du behöver inte vara rädd att uppleva det igen.

Vi går tillbaks där, ser ifall du vågar höra skotten och se mördaren.

B: Jag vill inte gå tillbaks. Det går inte.