wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Sida:Pol-1996-10-18 0905-1609 HBG5082-00 Förhör av Boris Ersson.pdf/6"

Från wpu.nu

(Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
 
Sidinnehåll (som ska inkluderas):Sidinnehåll (som ska inkluderas):
Rad 1: Rad 1:
 +
::: - 6 (59) -
 +
== ==
  
Ersson säger också på fråga, att när han började undersöka fallen, så
+
[[Boris Ersson]] säger också på fråga, att när han började undersöka fallen, så
  
 
dyker namn på olika poliser upp. Tillfrågad om han kan beskriva den sydafrikanska polisens uppbyggnad och huruvida de poliser som
 
dyker namn på olika poliser upp. Tillfrågad om han kan beskriva den sydafrikanska polisens uppbyggnad och huruvida de poliser som

Versionen från 29 juni 2024 kl. 13.14

Den här sidan har inte korrekturlästs


- 6 (59) -

Boris Ersson säger också på fråga, att när han började undersöka fallen, så

dyker namn på olika poliser upp. Tillfrågad om han kan beskriva den sydafrikanska polisens uppbyggnad och huruvida de poliser som

›, „förekommer i hans material är s.k. vanliga poliser eller tillhör någon typ av säkerhetstjänst.

Ersson uppger, att han är inte riktigt klar över uppbyggnaden på den sydafrikanska polisen vid denna tid, men säger att både polisen och säkerhetstjänsten hade olika avdelningar som delvis konkurrerade och delvis samarbetade med varandra. Han säger vidare, att de poliser som hade ägnat sig åt den egentliga tortyren inte var att beteckna som vanliga poliser och tillhörde inte heller den militära säkerhetstjänsten. Han säger att detta var enskilda poliser i olika befattningar. Han säger vidare, att i Port Elisabeth så fanns i det stora polishuset en säkerhets- polisavdelning som ofta förekom i offrens berättelse och som

benämndes sjunde våningen.

Ersson säger, att under våren 1994, när han befann sig i Sydafrika, så ägnade han sig mest åt IDAF och offren för den tidigare sydafrikanska regimen. Han säger vidare, att under sitt höstbesök i Sydafrika 1994 så kom han att ägna sig mera åt förövarna och offrens advokater och att han då inriktade sig närmast på Pretoria och Johannesburg. Han nämner vidare, att han under denna period kom att träffa en person vid namn Dirk Coetzee. Denna person är den första person som nämner någonting om Sydafrika och dess inblandning i Palmemordet.