Skillnad mellan versioner av "Frimureri"
Från wpu.nu
| (3 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{AndraNamn|Frimurare}} | {{AndraNamn|Frimurare}} | ||
| − | Frimureri är | + | Frimureri är ett ordensväsende organiserat i självständiga loger och system som arbetar med ritualer, symbolik och personlig utveckling. |
| − | + | Det saknar internationell centralstyrning, och logerna varierar i struktur, religiösa krav och synen på medlemmars engagemang i politiska frågor. | |
| − | + | Den frimureriska formen har i olika historiska sammanhang använts för nätverkande, men detta ligger utanför det traditionella frimureriets syfte. | |
| − | |||
== Relevans == | == Relevans == | ||
| Rad 18: | Rad 17: | ||
Tidig byggnadsverksamhet organiserades i England i gillen för ”stonemason” eftersom exv. väggar, murar och hus använde sten som byggnadsmaterial. Senare kom andra material som exv. tegel som yrkesmännen anlade med murbruk, mureri, och utförs av vad vi idag kallar för murare. | Tidig byggnadsverksamhet organiserades i England i gillen för ”stonemason” eftersom exv. väggar, murar och hus använde sten som byggnadsmaterial. Senare kom andra material som exv. tegel som yrkesmännen anlade med murbruk, mureri, och utförs av vad vi idag kallar för murare. | ||
| − | Gången, utbildning och karriär, för att bli murare och få medlemskap i det lokala gillet | + | Gången, utbildning och karriär, för att bli murare och få medlemskap i det lokala gillet innebar karriär som '''lärling''', '''gesäll''' och slutligen '''murmästare''' och därmed medlemskap i det lokala Gillet och rätt att starta egen verksamhet. Dvs. en reglerad monopolistisk marknadsorganisation som kom att upphöra genom industrialisering och idéer om den fria marknaden. |
| − | Murmästare, dåtidens byggmästare och arkitekter, som inte var bundna av gillen/skrån var fria att söka arbete och kom att kallas | + | '''Murmästare''', dåtidens byggmästare och arkitekter, som inte var bundna av gillen/skrån var fria att söka arbete och kom att kallas ”'''fria murare'''”. Det var dessa som ritade och byggde stora projekt, som det lokala gillet inte kunde bemästra, som katedraler, kloster och universitet runt om i Europa. |
| − | Frimurare var s a s ursprungligen en ”yrkeskategori” utan annan bibetydelse. | + | '''"Frimurare"''' var s a s ursprungligen en ”yrkeskategori” utan annan bibetydelse. |
| + | |||
| + | |||
| + | |||
| + | {| class="wikitable" | ||
| + | |+ Källor / Referenser | ||
| + | |- | ||
| + | ! Datum !! Rubrik / Länk !! Källor | ||
| + | |- | ||
| + | | 1717 - || [https://sv.wikipedia.org/wiki/Frimureri Frimureri - verksamhet bedriven av ordenssällskap] || Wikipedia<br>svenska | ||
| + | |- | ||
| + | |} | ||
Nuvarande version från 9 december 2025 kl. 12.54
Frimureri är ett ordensväsende organiserat i självständiga loger och system som arbetar med ritualer, symbolik och personlig utveckling.
Det saknar internationell centralstyrning, och logerna varierar i struktur, religiösa krav och synen på medlemmars engagemang i politiska frågor.
Den frimureriska formen har i olika historiska sammanhang använts för nätverkande, men detta ligger utanför det traditionella frimureriets syfte.
Relevans
Ursprung
Frimureri kan spåras tillbaka till medeltiden och hur hantverkare och handelsmän organiserade sig i gillen som hade monopol på den lokala marknaden, staden eller samhället.
Tidig byggnadsverksamhet organiserades i England i gillen för ”stonemason” eftersom exv. väggar, murar och hus använde sten som byggnadsmaterial. Senare kom andra material som exv. tegel som yrkesmännen anlade med murbruk, mureri, och utförs av vad vi idag kallar för murare.
Gången, utbildning och karriär, för att bli murare och få medlemskap i det lokala gillet innebar karriär som lärling, gesäll och slutligen murmästare och därmed medlemskap i det lokala Gillet och rätt att starta egen verksamhet. Dvs. en reglerad monopolistisk marknadsorganisation som kom att upphöra genom industrialisering och idéer om den fria marknaden.
Murmästare, dåtidens byggmästare och arkitekter, som inte var bundna av gillen/skrån var fria att söka arbete och kom att kallas ”fria murare”. Det var dessa som ritade och byggde stora projekt, som det lokala gillet inte kunde bemästra, som katedraler, kloster och universitet runt om i Europa.
"Frimurare" var s a s ursprungligen en ”yrkeskategori” utan annan bibetydelse.
| Datum | Rubrik / Länk | Källor |
|---|---|---|
| 1717 - | Frimureri - verksamhet bedriven av ordenssällskap | Wikipedia svenska |