wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Frimureri"

Från wpu.nu

Rad 28: Rad 28:
  
 
'''Frimurare'''var s a s ursprungligen en beteckning på en ”yrkeskategori” utan annan bibetydelse.
 
'''Frimurare'''var s a s ursprungligen en beteckning på en ”yrkeskategori” utan annan bibetydelse.
 +
 +
===== Loger =====
 +
Vid varje byggarbetsplats byggdes en hydda där arbetsledarna planerade och ledde  arbetet. Den engelska benämningen på denna hydda blev '''lodge''', på svenska '''loge'''
 +
 +
I logen samlades även lärlingarna och som där fick nya kunskaper inom murarkonsten, men även om livet i allmänhet.
 +
 +
Eftersom man ville skydda sina '''kunskaper''' '''(konkurrensfaktor)''' och därigenom sitt ”monopol” utvecklades snart ritualer som syftade till att kontrollera att man var den man utgav sig för att vara och att man var behörig att ta del av de kunskaper som gavs, dvs ett slags dåtidens företagsskydd mot spionage.
 +
 +
  
  

Versionen från 24 januari 2026 kl. 13.45


Frimureri är ett ordensväsende organiserat i självständiga loger och system som arbetar med ritualer, symbolik och personlig utveckling.

Det saknar internationell centralstyrning, och logerna varierar i struktur, religiösa krav och synen på medlemmars engagemang i politiska frågor.

Den frimureriska formen har i olika historiska sammanhang använts för nätverkande, men detta ligger utanför det traditionella frimureriets syfte.


Relevans

Frimureriet som institution har inte kopplats till mordet på Olof Palme.

Däremot har teorier berört den italienska P2-logen, som under 1970–80-talen var involverad i politiska skandaler och infiltration av samhällsinstitutioner.

Detta har lett till spekulationer om internationella nätverk, men inga sakliga belägg har framkommit i utredningen.

Enskilda personer med frimurerisk bakgrund förekommer i PU:s material, dock i sina civila yrkesroller. Även Propaganda Due, P2-logen nämns i uppslag.


Frimureriets ursprung

Frimureri kan spåras tillbaka till medeltidens organisation av arbetsmarknaden och hur hantverkare och handelsmän organiserade sig i gillen, en typ av arbetsgivarorganisation, som hade monopol på den lokala marknaden, staden eller samhället. Några arbetstagarorganisationer fanns inte.

Tidig byggnadsverksamhet organiserades i England i gillen för ”stonemason” eftersom exv. väggar, murar och hus använde sten som byggnadsmaterial. Senare kom andra material som exv. tegel som yrkesmännen anlade med murbruk, mureri, och utförs av vad vi idag kallar för murare.

Gången, utbildning och karriär, för att bli murare och få medlemskap i det lokala gillet innebar karriär som lärling, gesäll och slutligen murmästare och därmed medlemskap i det lokala Gillet och rätt att starta egen verksamhet. Dvs. en reglerad monopolistisk marknadsorganisation som kom att upphöra genom industrialisering och idéer om den fria marknaden.

Murmästare, dåtidens byggmästare och arkitekter, som inte var bundna av gillen/skrån var fria att söka arbete och kom att kallas ”fria murare”. Det var dessa som ritade och byggde stora projekt, som det lokala gillet inte kunde bemästra, som katedraler, kloster och universitet runt om i Europa. De såg också till att traditioner, lagar och regler efterföljdes.

Frimurarevar s a s ursprungligen en beteckning på en ”yrkeskategori” utan annan bibetydelse.

Loger

Vid varje byggarbetsplats byggdes en hydda där arbetsledarna planerade och ledde arbetet. Den engelska benämningen på denna hydda blev lodge, på svenska loge

I logen samlades även lärlingarna och som där fick nya kunskaper inom murarkonsten, men även om livet i allmänhet.

Eftersom man ville skydda sina kunskaper (konkurrensfaktor) och därigenom sitt ”monopol” utvecklades snart ritualer som syftade till att kontrollera att man var den man utgav sig för att vara och att man var behörig att ta del av de kunskaper som gavs, dvs ett slags dåtidens företagsskydd mot spionage.




Källor / Referenser
Datum Rubrik / Länk Källor
1717 - Frimureri - verksamhet bedriven av ordenssällskap Wikipedia
svenska