wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/320"

Från wpu.nu

(Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
 
 
(En mellanliggande version av samma användare visas inte)
Sidans statusSidans status
-
Ej korrekturläst
+
Ej korrekturläst
Sidinnehåll (som ska inkluderas):Sidinnehåll (som ska inkluderas):
Rad 1: Rad 1:
P, som alltså var praktikant, arbetade på registreringsenheten sedan
+
P, som alltså var praktikant, arbetade på registreringsenheten sedan 1986-02-25.
  
den 25 februari 1986. Han medgav att han den 27 eller 28 februari,
+
Han medgav att han den 27 eller 28 februari, efter att ha slagit upp ärendet på datorn, av nyfikenhet plockat fram besvärsakten och tittat i den. Därefter hade han stoppat tillbaka akten.
 
 
efter att ha slagit upp ärendet på datorn, av nyfikenhet plockat fram
 
 
 
besvärsakten och tittat i den. Därefter hade han stoppat tillbaka akten.
 
  
 
Eventuellt hade han tittat på handlingen tillsammans med H.
 
Eventuellt hade han tittat på handlingen tillsammans med H.
  
Desiree H, vars ärende någon tittat på i datorn omedelbart efter
+
Desiree H, vars ärende någon tittat på i datorn omedelbart efter raderingen, kände inte till att hon överklagat ett skattebeslut utan hänvisade till modern, Gertrud H.
 
 
raderingen, kände inte till att hon överklagat ett skattebeslut utan hän-
 
 
 
visade till modern, Gertrud H.
 
 
 
Gertrud H uppgav att hon avfattat besvären för dotterns räkning
 
 
 
eftersom dottern var bosatt i Österrike. På särskild fråga berättade hon
 
 
 
att familjen i Österrike hade en nära släkting som arbetade på ett
 
 
 
departement och som varit personlig god vän med Olof Palme.
 
 
 
I promemorian nämns också att en fingeravtrycksundersökning
 
 
 
gjorts av Desiree H:s besvärshandling och att en jämförelse mellan på
 
 
 
handlingen säkerställda avtryck och S:s fingeravtryck givit negativt
 
 
 
resultat.
 
 
 
Promemorian avslutas med konstaterandena att nycklar och be-
 
 
 
hörighetskort lär vara på drift samt att expertis bedömer det vara
 
 
 
praktiskt taget uteslutet att radering skett på annan plats än i länsrättens
 
 
 
lokaler.
 
 
 
Av en av PU upprättad anteckning, även den daterad i september
 
 
 
1987, framgår att det efter genomgång av utredningen rörande datain-
 
 
 
trånget vid länsrätten och efter samråd med bl.a. byråchefen hos Riks-
 
 
 
åklagaren Jörgen Almblad beslutats att fortsatt bearbetning av materia-
 
 
 
let skulle ske.
 
 
 
Några dagar senare tog PU kontakt med den utredningsman som
 
 
 
handlagt den tidigare utredningen vid Stockholmspolisen. Utrednings-
 
 
 
mannen uppgav vid denna kontakt att in- och utpassering till respektive
 
 
 
från länsrätten kunde ske utan att flextidskort användes, vilket innebar
 
 
 
att sådana passeringar inte registrerades. Mot den bakgrunden utökades
 
 
 
kretsen av de som kunde misstänkas ligga bakom raderingen och hand-
 
 
 
lingarnas försvinnande från de sex personer som utredningen tidigare
 
  
varit huvudsakligen inriktad på till hela länsrättens personal – ca 250
+
Gertrud H uppgav att hon avfattat besvären för dotterns räkning eftersom dottern var bosatt i Österrike.
  
personer.
+
På särskild fråga berättade hon att familjen i Österrike hade en nära släkting som arbetade på ett departement och som varit personlig god vän med Olof Palme.
  
I oktober 1987 förhördes lagmannen Åke Lundborg vid två
+
I promemorian nämns också att en fingeravtrycksundersökning gjorts av Desiree H:s besvärshandling och att en jämförelse mellan på handlingen säkerställda avtryck och S:s fingeravtryck givit negativt resultat.
  
tillfällen. Han uppgav bl.a. att länsrätten redan flera år tidigare tagit
+
Promemorian avslutas med konstaterandena att nycklar och behörighetskort lär vara på drift samt att expertis bedömer det vara
 +
praktiskt taget uteslutet att radering skett på annan plats än i länsrättens lokaler.
  
bort instruktionen för radering ur instruktionspärmarna.
+
Av en av PU upprättad anteckning, även den daterad i september 1987, framgår att det efter genomgång av utredningen rörande dataintrånget vid länsrätten och efter samråd med bl.a. byråchefen hos Riksåklagaren Jörgen Almblad beslutats att fortsatt bearbetning av materialet skulle ske.
  
I mitten av oktober 1987 gjordes slagningar i brottsregistret
+
Några dagar senare tog PU kontakt med den utredningsman som handlagt den tidigare utredningen vid Stockholmspolisen. Utredningsmannen uppgav vid denna kontakt att in- och utpassering till respektive från länsrätten kunde ske utan att flextidskort användes, vilket innebar att sådana passeringar inte registrerades. Mot den bakgrunden utökades kretsen av de som kunde misstänkas ligga bakom raderingen och handlingarnas försvinnande från de sex personer som utredningen tidigare varit huvudsakligen inriktad till hela länsrättens personal – ca 250 personer.
  
samtliga 266 anställda vid länsrätten och Mellankommunala skatte-
+
I oktober 1987 förhördes lagmannen Åke Lundborg vid två tillfällen.
  
rätten, som hade kontorsgemenskap med länsrätten. Vidare kontrolle-
+
Han uppgav bl.a. att länsrätten redan flera år tidigare tagit bort instruktionen för radering ur instruktionspärmarna.
  
rades om någon av dem var aktuell hos säkerhetspolisen, förekom i
+
I mitten av oktober 1987 gjordes slagningar i brottsregistret på samtliga 266 anställda vid länsrätten och Mellankommunala skatterätten, som hade kontorsgemenskap med länsrätten.
  
persondokument i förundersökningsregistret eller var registrerade i
+
Vidare kontrollerades om någon av dem var aktuell hos säkerhetspolisen, förekom i persondokument i förundersökningsregistret eller var registrerade i vapenregistret.
  
vapenregistret. Pass/körkortsfoton togs fram på samtliga. Kontrollerna
+
Pass/körkortsfoton togs fram på samtliga. Kontrollerna

Nuvarande version från 14 december 2022 kl. 15.54

Den här sidan har inte korrekturlästs


P, som alltså var praktikant, arbetade på registreringsenheten sedan 1986-02-25.

Han medgav att han den 27 eller 28 februari, efter att ha slagit upp ärendet på datorn, av nyfikenhet plockat fram besvärsakten och tittat i den. Därefter hade han stoppat tillbaka akten.

Eventuellt hade han tittat på handlingen tillsammans med H.

Desiree H, vars ärende någon tittat på i datorn omedelbart efter raderingen, kände inte till att hon överklagat ett skattebeslut utan hänvisade till modern, Gertrud H.

Gertrud H uppgav att hon avfattat besvären för dotterns räkning eftersom dottern var bosatt i Österrike.

På särskild fråga berättade hon att familjen i Österrike hade en nära släkting som arbetade på ett departement och som varit personlig god vän med Olof Palme.

I promemorian nämns också att en fingeravtrycksundersökning gjorts av Desiree H:s besvärshandling och att en jämförelse mellan på handlingen säkerställda avtryck och S:s fingeravtryck givit negativt resultat.

Promemorian avslutas med konstaterandena att nycklar och behörighetskort lär vara på drift samt att expertis bedömer det vara praktiskt taget uteslutet att radering skett på annan plats än i länsrättens lokaler.

Av en av PU upprättad anteckning, även den daterad i september 1987, framgår att det efter genomgång av utredningen rörande dataintrånget vid länsrätten och efter samråd med bl.a. byråchefen hos Riksåklagaren Jörgen Almblad beslutats att fortsatt bearbetning av materialet skulle ske.

Några dagar senare tog PU kontakt med den utredningsman som handlagt den tidigare utredningen vid Stockholmspolisen. Utredningsmannen uppgav vid denna kontakt att in- och utpassering till respektive från länsrätten kunde ske utan att flextidskort användes, vilket innebar att sådana passeringar inte registrerades. Mot den bakgrunden utökades kretsen av de som kunde misstänkas ligga bakom raderingen och handlingarnas försvinnande från de sex personer som utredningen tidigare varit huvudsakligen inriktad på till hela länsrättens personal – ca 250 personer.

I oktober 1987 förhördes lagmannen Åke Lundborg vid två tillfällen.

Han uppgav bl.a. att länsrätten redan flera år tidigare tagit bort instruktionen för radering ur instruktionspärmarna.

I mitten av oktober 1987 gjordes slagningar i brottsregistret på samtliga 266 anställda vid länsrätten och Mellankommunala skatterätten, som hade kontorsgemenskap med länsrätten.

Vidare kontrollerades om någon av dem var aktuell hos säkerhetspolisen, förekom i persondokument i förundersökningsregistret eller var registrerade i vapenregistret.

Pass/körkortsfoton togs fram på samtliga. Kontrollerna