wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Sida:Pol-1986-04-29 1630-1940 T116-00-D Lisbeth Palme om iakttagelser 1986-02-28 och övriga omständigheter,.pdf/4"

Från wpu.nu

(Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
 
 
(3 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Sidans statusSidans status
-
Ej korrekturläst
+
Korrekturläst
Sidinnehåll (som ska inkluderas):Sidinnehåll (som ska inkluderas):
Rad 1: Rad 1:
 +
::: - 4 (4) -
 +
== ==
  
I höjd med Tunnelgatan hörde hon en dov knall med en "eko-effekt" hon märkte att Olof Palme "tappade steget" och föll ihop. Hon själv, som var på väg framåt, drogs med nedåt. Hon hörde sedan ytterligare en knall och kände en stark sveda längs ryggen. Då hon tittade upp från maken, som fallit ihop på trottoaren, såg hon en man med stirrande blick titta på dem. Mannen befann sig på ca 10-15 meters avstånd och stod i hörnet av Tunnelgatan. Hon beskriver mannen som vara i 40-års åldern och omkring 180 cm lång, ha en intensivt stirrande blick, ha smala, tunna läppar och ljus, platt överläpp, ha
+
I höjd med Tunnelgatan hörde hon en dov knall med en "eko-effekt" - hon märkte att [[Olof Palme]] "tappade steget" och föll ihop.
  
rak panna med raka ögonbryn samt ha ett rektangulärt och stelt stirrande ansikte med kraftigt, något framskjutet hakparti och markerade kindsidor. Han var iklädd mörkblå/marinblå jacka som gick nedanför midjan, dock ej till ka, och han hade mörka byxor. Mannen var bred över axlarna men gjorde inget "stort" intryck. Han verkade dra upp axlarna och hade ett kort harti. Då hon senare såg mannen röra sig, gjorde han ett "spänstigt", våncänat intryck henne. Hon kunde inte se om mannen höll riågot i händer na. På fråga om hon sett om mannen bar. glasögon eller ej, var hon ej säker hon uppgav sig ha svårt att komma ihåg just den detaljen hos människor son on träffat. Beträffande eventuell huvudbonad var hon inte heller säker. Hais rud gav dock ett cendrébrunt intryck. Han var varken blond eller svartmuskig.
+
Hon själv, som var på väg framåt, drogs med nedåt.  
  
Han yttrade ingenting under händelseförloppet. Lisbeth Palme märkte inte = att någon följde efter dem på Sveavägen - inte ens i skottögonblicket upplevde hon någon förföljelse.
+
Hon hörde sedan ytterligare en knall och kände en stark sveda längs ryggen.
  
Lisbeth Palme började sedan skrika på hjälp och tittade sig samtidigt omkring. Hon upptäckte då, ca 30 meter norrut Sveavägen, en man iklädd något beige plagg som tittade mot henne. Hon upplevde honom som spensligt byggd och förhållandevis lång. Mannen kom: mot henne men gjorde, när hon "påkallade" hjälp, ett närmast avvärjande intryck.
+
Då hon tittade upp från maken, som fallit ihop trottoaren, såg hon en man med stirrande blick titta på dem.
  
Det kom sedan flera människor till platsen, bl a en taxi chaufför som tillkallade hjälp över radio. DÅ Lisbeth Palme tittade in mot Tunnelgatan (hon bedömde det till 1-3 minuter senare) såg hon en man som stod ca 75 meter in på gatan. Han stod på norra sidan med ryggen tryckt mot barckbyggnaden och vände ansiktet och stirrade mot henne. Det var mörkt på platsen, men hon tyckte sig se att den mannen hade samma stirrande blick, som den hon tidigare iakttagit hos mannen i hörnet av Tunnelgatan.
+
Mannen befann sig på cirka 10-15 meters avstånd och stod i hörnet av Tunnelgatan.
  
Stockholm den 7 maj 1986
+
Hon beskriver mannen som vara i 40-års åldern och omkring 180 cm lång, ha en intensivt stirrande blick, ha smala, tunna läppar och ljus, platt överläpp, ha rak panna med raka ögonbryn samt ha ett rektangulärt och stelt stirrande ansikte med kraftigt, något framskjutet hakparti och markerade kindsidor.
  
Les thane
+
Han var iklädd mörkblå/marinblå jacka som gick nedanför midjan, dock ej till knäna, och han hade mörka byxor.
  
اس سا
+
Mannen var bred över axlarna men gjorde inget "stort" intryck. Han verkade dra upp axlarna och hade ett kort nackparti.
  
Ullid Gunnar Hierner
+
Då hon senare såg mannen röra sig, gjorde han ett "spänstigt", vältränat intryck på henne.
  
mandy
+
Hon kunde inte se om mannen höll något i händerna.
  
Lars Thonander{{Maskat|Längd=6}}{{Maskat|Längd=23}}{{Maskat|Längd=9}}
+
På fråga om hon sett om mannen bar glasögon eller ej, var hon ej säker hon uppgav sig ha svårt att komma ihåg just den detaljen hos människor som hon träffat.
[[Kategori:Väntar_på_granskning]]
+
 
 +
Beträffande eventuell huvudbonad var hon inte heller säker. Hans huvud gav dock ett cendrébrunt intryck. Han var varken blond eller svartmuskig.
 +
 
 +
Han yttrade ingenting under händelseförloppet.
 +
[[Lisbeth Palme]] märkte inte att någon följde efter dem på Sveavägen - inte ens i skottögonblicket upplevde hon någon förföljelse.
 +
 
 +
Lisbeth Palme började sedan skrika på hjälp och tittade sig samtidigt omkring.
 +
 
 +
Hon upptäckte då, cirka 30 meter norrut på Sveavägen, en man iklädd något beige plagg som tittade mot henne.
 +
 
 +
Hon upplevde honom som spensligt byggd och förhållandevis lång. Mannen kom mot henne men gjorde, när hon "påkallade" hjälp, ett närmast avvärjande intryck.
 +
 
 +
Det kom sedan flera människor till platsen, bland andra en taxichaufför som tillkallade hjälp över radio.
 +
 
 +
Då [[Lisbeth Palme]] tittade in mot Tunnelgatan (hon bedömde det till 1-3 minuter senare) såg hon en man som stod cirka 75 meter in på gatan.
 +
 
 +
Han stod på norra sidan med ryggen tryckt mot barackbyggnaden och vände ansiktet och stirrade mot henne.
 +
 
 +
Det var mörkt på platsen, men hon tyckte sig se att den mannen hade samma stirrande blick, som den hon tidigare iakttagit hos mannen i hörnet av Tunnelgatan.
 +
 
 +
Stockholm {{Tid|1986-05-07}}<br>
 +
 
 +
 
 +
(Namnteckning)<br>
 +
[[Gunnar Hierner]]<br>
 +
 
 +
 
 +
(Namnteckning)<br>
 +
[[Lars Thonander]]<br>
 +
 
 +
[[Kategori:Renskriven]]

Nuvarande version från 3 november 2025 kl. 14.12

Den här sidan har korrekturlästs


- 4 (4) -

I höjd med Tunnelgatan hörde hon en dov knall med en "eko-effekt" - hon märkte att Olof Palme "tappade steget" och föll ihop.

Hon själv, som var på väg framåt, drogs med nedåt.

Hon hörde sedan ytterligare en knall och kände en stark sveda längs ryggen.

Då hon tittade upp från maken, som fallit ihop på trottoaren, såg hon en man med stirrande blick titta på dem.

Mannen befann sig på cirka 10-15 meters avstånd och stod i hörnet av Tunnelgatan.

Hon beskriver mannen som vara i 40-års åldern och omkring 180 cm lång, ha en intensivt stirrande blick, ha smala, tunna läppar och ljus, platt överläpp, ha rak panna med raka ögonbryn samt ha ett rektangulärt och stelt stirrande ansikte med kraftigt, något framskjutet hakparti och markerade kindsidor.

Han var iklädd mörkblå/marinblå jacka som gick nedanför midjan, dock ej till knäna, och han hade mörka byxor.

Mannen var bred över axlarna men gjorde inget "stort" intryck. Han verkade dra upp axlarna och hade ett kort nackparti.

Då hon senare såg mannen röra sig, gjorde han ett "spänstigt", vältränat intryck på henne.

Hon kunde inte se om mannen höll något i händerna.

På fråga om hon sett om mannen bar glasögon eller ej, var hon ej säker hon uppgav sig ha svårt att komma ihåg just den detaljen hos människor som hon träffat.

Beträffande eventuell huvudbonad var hon inte heller säker. Hans huvud gav dock ett cendrébrunt intryck. Han var varken blond eller svartmuskig.

Han yttrade ingenting under händelseförloppet. Lisbeth Palme märkte inte att någon följde efter dem på Sveavägen - inte ens i skottögonblicket upplevde hon någon förföljelse.

Lisbeth Palme började sedan skrika på hjälp och tittade sig samtidigt omkring.

Hon upptäckte då, cirka 30 meter norrut på Sveavägen, en man iklädd något beige plagg som tittade mot henne.

Hon upplevde honom som spensligt byggd och förhållandevis lång. Mannen kom mot henne men gjorde, när hon "påkallade" hjälp, ett närmast avvärjande intryck.

Det kom sedan flera människor till platsen, bland andra en taxichaufför som tillkallade hjälp över radio.

Lisbeth Palme tittade in mot Tunnelgatan (hon bedömde det till 1-3 minuter senare) såg hon en man som stod cirka 75 meter in på gatan.

Han stod på norra sidan med ryggen tryckt mot barackbyggnaden och vände ansiktet och stirrade mot henne.

Det var mörkt på platsen, men hon tyckte sig se att den mannen hade samma stirrande blick, som den hon tidigare iakttagit hos mannen i hörnet av Tunnelgatan.

Stockholm 1986-05-07


(Namnteckning)
Gunnar Hierner


(Namnteckning)
Lars Thonander