wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/190"

Från wpu.nu

Sidinnehåll (som ska inkluderas):Sidinnehåll (som ska inkluderas):
Rad 14: Rad 14:
  
 
Vidare berättade han om ett samtal som en av de anställda vid partiexpeditionen fått från en kvinna som sagt sig vilja lämna uppgifter. Detta hade meddelats polisen. Polisen hade emellertid ansett att den anställde skulle fortsätta kontakten med kvinnan. Detta var Bo Toresson emot. Han ansåg att det hela var ”polisens sak”.
 
Vidare berättade han om ett samtal som en av de anställda vid partiexpeditionen fått från en kvinna som sagt sig vilja lämna uppgifter. Detta hade meddelats polisen. Polisen hade emellertid ansett att den anställde skulle fortsätta kontakten med kvinnan. Detta var Bo Toresson emot. Han ansåg att det hela var ”polisens sak”.
 +
  
 
'''3.1.3 Andra generella utredningsåtgärder'''
 
'''3.1.3 Andra generella utredningsåtgärder'''
Rad 27: Rad 28:
 
I denna redogörs för de rutiner som gällde för Olof Palmes livvakter.
 
I denna redogörs för de rutiner som gällde för Olof Palmes livvakter.
  
Av handlingen framgår att livvakterna skulle vara åtta till antalet, med en reserv.
+
Av handlingen framgår att livvakterna skulle vara åtta till antalet, med en reserv. De skulle tjänstgöra två åt gången under en vecka i taget.
 
 
De skulle tjänstgöra två åt gången under en vecka i taget.
 
  
 
Det fanns två förutbestämda hämtnings- och lämningsplatser, den så kallade Apotekshörnan och Rosenbad. ”Apotekshörnan” är
 
Det fanns två förutbestämda hämtnings- och lämningsplatser, den så kallade Apotekshörnan och Rosenbad. ”Apotekshörnan” är

Versionen från 21 juni 2021 kl. 09.20

Den här sidan har inte korrekturlästs


PU har i denna del hållit förhör med Harry Schein, en anställd vid Kungliga Tennishallen, fyra andra i tennishallen närvarande tennisspelare, fem anställda vid Ströms Herrekipering, sekreteraren vid Socialdemokraternas partiexpedition, som var föredragande vid sammanträdet angående vissa fonder, chefredaktören vid tidningen ”Statsanställd” Ingvar Y och fotografen John W samt Margaretha G.

Härtill kommer att PU inhämtat livvakternas rapportering över körningen till Kungliga Tennishallen och åter, anteckningar över besöket av Iraks ambassadör samt listor över de personer som sökt bidrag ur de fonder som sammanträdet klockan 12:00Fixme rörde.

Under förhören i denna del av utredningen har också diverse ”tips” och annat kommit fram.

Bland de hörda förekom kritik mot utredningen i denna del. Partisekreteraren Bo Toresson har i ett förhör 1987-03-06Fixme framhållit att han ”inte varit helt nöjd med det sätt på vilket polisutredningen bedrivits”.

Det förhållande han pekade på som rör denna utredningsdel var att han själv inte förhörts förrän lång tid efter mordet.

Han hade trott att han genom sin långa erfarenhet och sina kunskaper om partiet var en av de första som polisen skulle kontakta.

Han framhöll också under förhöret att han ansåg att polisen nonchalerat Lisbeth Palmes uppfattning och att det redan första eller andra dagen efter mordet uppstått en blockering mellan Lisbeth Palme och polisen.

Vidare berättade han om ett samtal som en av de anställda vid partiexpeditionen fått från en kvinna som sagt sig vilja lämna uppgifter. Detta hade meddelats polisen. Polisen hade emellertid ansett att den anställde skulle fortsätta kontakten med kvinnan. Detta var Bo Toresson emot. Han ansåg att det hela var ”polisens sak”.


3.1.3 Andra generella utredningsåtgärder

Inhämtade uppgifter om Olof Palmes engagemang tiden före mordet, om rutinerna för Olof Palmes livvakter med mera.

I en av säkerhetspolisen den {{Fixme|Mall:1986-03-21 upprättad promemoria finns en sammanställning över Olof Palmes tider och engagemang under januari och februari 1986Fixme.

Sammanställningen bygger på uppgifter av Olof Palmes sekreterare och livvakter.

Som bilaga till promemorian finns en handling upprättad den 1986-03-14Fixme kallad ”Modus operandi”.

I denna redogörs för de rutiner som gällde för Olof Palmes livvakter.

Av handlingen framgår att livvakterna skulle vara åtta till antalet, med en reserv. De skulle tjänstgöra två åt gången under en vecka i taget.

Det fanns två förutbestämda hämtnings- och lämningsplatser, den så kallade Apotekshörnan och Rosenbad. ”Apotekshörnan” är