wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/10"

Från wpu.nu

(Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
 
Sidans statusSidans status
-
Ej korrekturläst
+
Ej korrekturläst
Sidinnehåll (som ska inkluderas):Sidinnehåll (som ska inkluderas):
Rad 1: Rad 1:
rapport i september 1984. Den har allmänt kommit att kallas Norr-
+
rapport i september 1984. Den har allmänt kommit att kallas Norrmalmsutredningen.<sup>(1)</sup>
  
malmsutredningen.1
+
I de delar som är av intresse i förevarande sammanhang redovisades följande.  
  
I de delar som är av intresse i förevarande sammanhang redovisades
+
De två GVG-grupper som bildades i VD 1 kom omgående att arbeta på olika sätt.
 +
Den ena, C-turen, arbetade enligt instruktioner och de intentioner som fanns bakom inrättandet av GVG-grupperna.
  
följande. De två GVG-grupper som bildades i VD 1 kom omgående att
+
Den andra, G-turen, drog snart på sig kritik från såväl kollegor som allmänheten.
  
arbeta olika sätt. Den ena, C-turen, arbetade enligt instruktioner och
+
Kritiken från kollegorna gick ut att G-turen använde bryska metoder och missbrukade möjligheten att arbeta i civila kläder.
  
de intentioner som fanns bakom inrättandet av GVG-grupperna. Den
+
Av rapporten framgår att det är en spridd uppfattning inom polisen att ingripanden på allmän plats bör göras av uniformerad personal, eftersom det annars lättare uppstår störningar.
  
andra, G-turen, drog snart på sig kritik från såväl kollegor som
+
När man arbetar samman i grupper av detta slag bör därför civila polismän fungera enbart som spanare, understödda av uniformerad personal, som tillkallas för ingripanden.
  
allmänheten. Kritiken från kollegorna gick ut på att G-turen använde
+
G-turen arbetade dock i det närmaste helt civilt i en välm sammanhållen grupp.
  
bryska metoder och missbrukade möjligheten att arbeta i civila kläder.
+
Inom VD 1 framfördes bl.a. uppfattningen att verksamheten borde stoppas ”för att förhindra ett olyckligt slut”.
  
Av rapporten framgår att det är en spridd uppfattning inom polisen att
+
Trots den tendens till stegrad våldsanvändning, som kunde avläsas både i gruppens egna rapporter och i framförda klagomål, vidtog ledningen för VD 1 inga åtgärder.
  
ingripanden allmän plats bör göras av uniformerad personal, efter-
+
Gruppen arbetade i hög grad egen hand, dvs. utan befälsstyrning.
  
som det annars lättare uppstår störningar. När man arbetar samman i
+
Under hösten tillsattes en kommissarie med uppgift att försöka styra gruppen rätt.
  
grupper av detta slag bör därför civila polismän fungera enbart som
+
Denne bedömde emellertid att det inte var möjligt att komma tillrätta med gruppens arbetsmetoder och föreslog i stället att den skulle upplösas.
  
spanare, understödda av uniformerad personal, som tillkallas för
+
Verksamheten fortsatte likväl året ut, då samtliga GVG-grupper upplöstes efter beslut av chefen för ordningsavdelningen.
  
ingripanden. G-turen arbetade dock i det närmaste helt civilt i en väl
+
Av utredningen framgår att G-turens ingripanden i övervägande antalet fall gjordes när polismännen burit civila kläder.
  
sammanhållen grupp. Inom VD 1 framfördes bl.a. uppfattningen att
+
Detta stämde inte med givna direktiv eller med hur VD 1:s andra GVG-grupp arbetade. Gruppen hade ingen egentlig ledning.
  
verksamheten borde stoppas ”för att förhindra ett olyckligt slut”. Trots
+
Under maj till september 1982 hade den inget ordinarie befäl. Den leddes då av polismän inom gruppen ”enligt polisinstruktionens förmansbegrepp”. Verksamhetens målinriktning ändrades, ”de metoder som användes av polismännen har de sannolikt utformat själva”, hette det i rapporten.
  
den tendens till stegrad våldsanvändning, som kunde avläsas både i
+
Någon kontinuerlig kontroll av tjänstgöringen förekom inte. Det
 +
verkar som om polisledningen inte hade klart för sig när enskilda polismän var i tjänst och när de inte var det. <sup>(2)</sup>
  
gruppens egna rapporter och i framförda klagomål, vidtog ledningen
+
Arbetsgruppens intryck
  
för VD 1 inga åtgärder. Gruppen arbetade i hög grad på egen hand, dvs.
+
== ==
  
utan befälsstyrning. Under hösten tillsattes en kommissarie med uppgift
+
(1) Norrmalmsutredningen. Slutrapport, Stockholms polisdistrikt, Ordningsavdelningen, Utredningen, Norrmalms VD, 1984-09-24.
  
att försöka styra gruppen rätt. Denne bedömde emellertid att det inte
+
Rapporten omfattar drygt 40 sidor samt bilagor. Citat i det följande är hämtade ur rapporten.
  
var möjligt att komma tillrätta med gruppens arbetsmetoder och
+
(2) ”Arbetsgruppen har funnit att vakthavande befäl i vissa tjänstgöringsturer inte har full kontroll över personalen. Det förekommer t.ex. att anmälan före arbets
 
 
föreslog i stället att den skulle upplösas. Verksamheten fortsatte likväl
 
 
 
året ut, då samtliga GVG-grupper upplöstes efter beslut av chefen för
 
 
 
ordningsavdelningen.
 
 
 
Av utredningen framgår att G-turens ingripanden i övervägande
 
 
 
antalet fall gjordes när polismännen burit civila kläder. Detta stämde
 
 
 
inte med givna direktiv eller med hur VD 1:s andra GVG-grupp arbeta-
 
 
 
de. Gruppen hade ingen egentlig ledning. Under maj till september
 
 
 
1982 hade den inget ordinarie befäl. Den leddes då av polismän inom
 
 
 
gruppen ”enligt polisinstruktionens förmansbegrepp”. Verksamhetens
 
 
 
målinriktning ändrades, ”de metoder som användes av polismännen har
 
 
 
de sannolikt utformat själva”, hette det i rapporten.
 
 
 
Någon kontinuerlig kontroll av tjänstgöringen förekom inte. Det
 
 
 
verkar som om polisledningen inte hade klart för sig när enskilda
 
 
 
polismän var i tjänst och när de inte var det.2 Arbetsgruppens intryck
 
 
 
1 Norrmalmsutredningen. Slutrapport, Stockholms polisdistrikt, Ordningsav-
 
 
 
delningen, Utredningen, Norrmalms VD, 1984-09-24. Rapporten omfattar
 
 
 
drygt 40 sidor samt bilagor. Citat i det följande är hämtade ur rapporten.
 
 
 
2 ”Arbetsgruppen har funnit att vakthavande befäl i vissa tjänstgöringsturer inte
 
 
 
har full kontroll över personalen. Det förekommer t.ex. att anmälan före arbets
 

Versionen från 29 maj 2022 kl. 08.04

Den här sidan har inte korrekturlästs


rapport i september 1984. Den har allmänt kommit att kallas Norrmalmsutredningen.(1)

I de delar som är av intresse i förevarande sammanhang redovisades följande.

De två GVG-grupper som bildades i VD 1 kom omgående att arbeta på olika sätt. Den ena, C-turen, arbetade enligt instruktioner och de intentioner som fanns bakom inrättandet av GVG-grupperna.

Den andra, G-turen, drog snart på sig kritik från såväl kollegor som allmänheten.

Kritiken från kollegorna gick ut på att G-turen använde bryska metoder och missbrukade möjligheten att arbeta i civila kläder.

Av rapporten framgår att det är en spridd uppfattning inom polisen att ingripanden på allmän plats bör göras av uniformerad personal, eftersom det annars lättare uppstår störningar.

När man arbetar samman i grupper av detta slag bör därför civila polismän fungera enbart som spanare, understödda av uniformerad personal, som tillkallas för ingripanden.

G-turen arbetade dock i det närmaste helt civilt i en välm sammanhållen grupp.

Inom VD 1 framfördes bl.a. uppfattningen att verksamheten borde stoppas ”för att förhindra ett olyckligt slut”.

Trots den tendens till stegrad våldsanvändning, som kunde avläsas både i gruppens egna rapporter och i framförda klagomål, vidtog ledningen för VD 1 inga åtgärder.

Gruppen arbetade i hög grad på egen hand, dvs. utan befälsstyrning.

Under hösten tillsattes en kommissarie med uppgift att försöka styra gruppen rätt.

Denne bedömde emellertid att det inte var möjligt att komma tillrätta med gruppens arbetsmetoder och föreslog i stället att den skulle upplösas.

Verksamheten fortsatte likväl året ut, då samtliga GVG-grupper upplöstes efter beslut av chefen för ordningsavdelningen.

Av utredningen framgår att G-turens ingripanden i övervägande antalet fall gjordes när polismännen burit civila kläder.

Detta stämde inte med givna direktiv eller med hur VD 1:s andra GVG-grupp arbetade. Gruppen hade ingen egentlig ledning.

Under maj till september 1982 hade den inget ordinarie befäl. Den leddes då av polismän inom gruppen ”enligt polisinstruktionens förmansbegrepp”. Verksamhetens målinriktning ändrades, ”de metoder som användes av polismännen har de sannolikt utformat själva”, hette det i rapporten.

Någon kontinuerlig kontroll av tjänstgöringen förekom inte. Det verkar som om polisledningen inte hade klart för sig när enskilda polismän var i tjänst och när de inte var det. (2)

Arbetsgruppens intryck

(1) Norrmalmsutredningen. Slutrapport, Stockholms polisdistrikt, Ordningsavdelningen, Utredningen, Norrmalms VD, 1984-09-24.

Rapporten omfattar drygt 40 sidor samt bilagor. Citat i det följande är hämtade ur rapporten.

(2) ”Arbetsgruppen har funnit att vakthavande befäl i vissa tjänstgöringsturer inte har full kontroll över personalen. Det förekommer t.ex. att anmälan före arbets