på plats beslöt man i det läget att avblåsa övervakningen, som be-
dömdes meningslös i det polisman E ju skulle komma att varskos
genom publiceringen. I stället sattes en vanlig utredning i gång, som
omgående inleddes med att polisman E hördes.
I samband med förhöret upplystes polisman E om att han hade
möjlighet att begära att få en husrannsakan gjord, för att säkra be-
visning om sin oskuld. Detta avvisade polisman E i affekt. Efter ett par
dagar återkom han och undrade om erbjudandet kvarstod. Förhörs-
ledaren Jan S vände sig då till riksåklagaren och begärde att få
genomföra en husrannsakan hos polisman E. Enligt Jan S kan en hus-
rannsakan inte genomföras med den ”misstänktes” samtycke. Det krävs
laga grund och ett beslut. Jan S underströk i sammanhanget att han som
utredningsman ansåg sig ha lika stor rätt att bevisa någons oskuld som
att bevisa någons skuld, även om han betraktade åtgärden som extra-
ordinär. På direkt fråga hur man visste att E:s lägenhet var i samma
skick som i samband med vattenläckan och om den utrustning som
avfotograferades var densamma som den utrustning hyresvärden sett,
svarade Jan S att de ansett sig kunna spåra de apparater som veder-
börande beskrivit i förhör, bl.a. hade den blinkande apparaten identifi-
erats som en vanlig telefonsvarare.
I polisstyrelsens utredning angående högerextremism inom
Stockholmspolisen behandlades även fyndet av nazisthjälmen hos
polisman E. Polisstyrelsens utredningsgrupp klarlade genom vissa
efterforskningar att Valön, den plats där polisman E sade sig ha bärgat
hjälmen, förvärvades av Föreningen Kamraterna 1955. Man fann då
olika föremål med nazistemblem. Föremålen skall dock ha samlats in
och förstörts. Polisstyrelsen ansåg att detta förhållande fick E:s för-
klaring till hur han kommit i besittning av hjälmen att framstå som än
mer sannolik. Polisstyrelsen konstaterade slutligen att ”oaktat vad man
kan ha för åsikt om det lämpliga i att någon privat innehar en
nazisthjälm, detta ändå måste anses tillhöra den enskilde polismannens
privatliv.”41
Vid kommissionens granskning av handlingar hos säkerhetspolisen
har följande framkommit. Polisman E finns enligt uppgift inte registre-
rad på annat sätt än de spår som avsätts vid den säkerhetskyddskontroll
som alla poliser genomgår. Vi har alltså fått uppgiften att det inte finns
någon ”akt” angående polisman E. Inte heller gav vår registerförfrågan
någon hänvisning till ärende där polisman E förekommer.
I ärendet SK 8-82 finns emellertid ett omfattande material om
polisman E. Det gäller uteslutande ”vattenläckan”. Handlingarna be-
kräftar det Per-Göran Näss uppgav inför kommissionen om att över-
41 Rapporten s. 28.