Uppslag i samma avsnitt:
RIKSKRIMINALPOLISEN
Utredningsroteln
PROMEMORIA UPPRÄTTAD INFÖR EN EVENTUELL DYKNING I KLARA SJÖ, BARNHUSVIKEN ELLER KARLBERGSKANALEN.
GRUNDUPPGIFTER
VÄDERLEKSFÖRHÅLLANDEN
кке 17896
t.
Kontroll av väderleksförhållanden vid aktuell tidpunkt. Enligt uppslag A 5451 (bifogas) var temperaturen i Stockholmstrakten den 28 februari 1986 vid 22tiden - 6,8 grader, vinden vsv 4 m/s och snödjupet 25 cm, dessa uppgifter inhämtade av kriminalteknikern Börje Moberg från SMHI. Ingen uppgift angående isförhållanden.
Enligt uppgift i uppslag A5451-1 anges uppgift om bl a nederbörd i Stockholm den 28 feb 1986. Nederbörd i form av hagel föll mellan kl 00-07 till en mängd understigande 0,1 mm, mätstation Observatoriekullen, uppgiftlämnare väderlekstänsten Arlanda.(bifogas) Ingen uppgift om isförhållanden.
2/5-97/7n
p
RIKSKRIMINALPOLISEN
Utredningsroteln
PROMEMORIA UPPRÄTTAD INFÖR EN EVENTUELL DYKNING I KLARA SJÖ, BARNHUSVIKEN ELLER KARLBERGSKANALEN.
GRUNDUPPGIFTER
VÄDERLEKSFÖRHÅLLANDEN
кке 17896
t.
Kontroll av väderleksförhållanden vid aktuell tidpunkt. Enligt uppslag A 5451 (bifogas) var temperaturen i Stockholmstrakten den 28 februari 1986 vid 22tiden - 6,8 grader, vinden vsv 4 m/s och snödjupet 25 cm, dessa uppgifter inhämtade av kriminalteknikern Börje Moberg från SMHI. Ingen uppgift angående isförhållanden.
Enligt uppgift i uppslag A5451-1 anges uppgift om bl a nederbörd i Stockholm den 28 feb 1986. Nederbörd i form av hagel föll mellan kl 00-07 till en mängd understigande 0,1 mm, mätstation Observatoriekullen, uppgiftlämnare väderlekstänsten Arlanda.(bifogas) Ingen uppgift om isförhållanden.
2/5-97/7n
p
I uppslag A 5451-2 anges väderleksförhållandena för hela februari månad 1986.(bifogas) Uppgifterna omfattar bla temperatur och vinduppgifter, varje timme hela dygnet. Uppgifterna hämtade från SMHI:s väderstation vid KTH i Stockholm. Notering finns att temperaturen i centrum kan var några grader högre än vid KTH. Dygnmedeltemperaturen i februari månad 1986 låg aldrig på plusgrader utan låg hela månaden på minusgrader. Högsta medeltemperatur -0,2 grader,lägsta -12,8 grader. Medeltemperatren den 28 februari var -5,4 grader. Temperaturen var kl 21.00, -3.8 grader, kl 22.00, -4.7 grader, kl 23.00, -5.4 grader. Inga noteringar angående isförhållanden
Tfnkontakt tagen den 24 mars 1997 md Marina prognostjästen vid SMHI i Norrköping. Enligt Tore Braun har man inte några uppgifter om isförhållandena i Klara sjö eller Karlbergskanalen. Tore Braun uppger att man upprättade israpporter över den svenska kusten och de större sjöarna och de huvudfarleder som finns därstädes. Braun faxar över den israpport som var aktuell den 28 februari 1986.(bifogas). Iskartor upprättades inte 1986 utan kommer först 1987. Rent allmänt uppger Braun att vintern 1986 var en svår isvinter. Hela Stockholms skärgård var isbelagd, delar av Gotska sjön isbelagd, således havet mellan fastlandet och Gotland. Mälaren var likaså isbelagd och hade en istjocklek av 30-40 cm. Braun bifogar också temperaturuppgifter från Stockholm Bromma. Medeltemperatur den 28 februari 1986 var -7,6 grader.
Tfnkontakt tagen med Stockholm Hamn och hamnstyrman Bengt Johnsson för att efterhöra om det finns någon dokumentation om isläget i Stockholm bl a i Klara sjö och Karlbergskanalen, den 28 februari 1986. Johnsson uppger att det inte finns någon dokumentation om isläget vid aktuell plats. Han säger rent allmänt att han kommer ihåg att det var en mycket svår isvinter 1986. Isen låg på Riddarfjärden och hade en tjocklek upp till 30 cm. Enligt hans förmenande borde isen i aktuellt område han minst samma tjocklek. Johnsson har som stöd för minnet tittat i en isbrytarjournal för att se isläget vid aktuell tid. Johnsson faxar över journalen som omfattar tiden mellan den 23/2-2/3 1986.( bifogas)
DYKTÄVLING
Tfnkontakt tagen med pinsp Jan Pettersson vid polisflyget, för att efterhöra om han har någon vetskap om någon dyktävling som avhållits i den aktuella
I uppslag A 5451-2 anges väderleksförhållandena för hela februari månad 1986.(bifogas) Uppgifterna omfattar bla temperatur och vinduppgifter, varje timme hela dygnet. Uppgifterna hämtade från SMHI:s väderstation vid KTH i Stockholm. Notering finns att temperaturen i centrum kan var några grader högre än vid KTH. Dygnmedeltemperaturen i februari månad 1986 låg aldrig på plusgrader utan låg hela månaden på minusgrader. Högsta medeltemperatur -0,2 grader,lägsta -12,8 grader. Medeltemperatren den 28 februari var -5,4 grader. Temperaturen var kl 21.00, -3.8 grader, kl 22.00, -4.7 grader, kl 23.00, -5.4 grader. Inga noteringar angående isförhållanden
Tfnkontakt tagen den 24 mars 1997 md Marina prognostjästen vid SMHI i Norrköping. Enligt Tore Braun har man inte några uppgifter om isförhållandena i Klara sjö eller Karlbergskanalen. Tore Braun uppger att man upprättade israpporter över den svenska kusten och de större sjöarna och de huvudfarleder som finns därstädes. Braun faxar över den israpport som var aktuell den 28 februari 1986.(bifogas). Iskartor upprättades inte 1986 utan kommer först 1987. Rent allmänt uppger Braun att vintern 1986 var en svår isvinter. Hela Stockholms skärgård var isbelagd, delar av Gotska sjön isbelagd, således havet mellan fastlandet och Gotland. Mälaren var likaså isbelagd och hade en istjocklek av 30-40 cm. Braun bifogar också temperaturuppgifter från Stockholm Bromma. Medeltemperatur den 28 februari 1986 var -7,6 grader.
Tfnkontakt tagen med Stockholm Hamn och hamnstyrman Bengt Johnsson för att efterhöra om det finns någon dokumentation om isläget i Stockholm bl a i Klara sjö och Karlbergskanalen, den 28 februari 1986. Johnsson uppger att det inte finns någon dokumentation om isläget vid aktuell plats. Han säger rent allmänt att han kommer ihåg att det var en mycket svår isvinter 1986. Isen låg på Riddarfjärden och hade en tjocklek upp till 30 cm. Enligt hans förmenande borde isen i aktuellt område han minst samma tjocklek. Johnsson har som stöd för minnet tittat i en isbrytarjournal för att se isläget vid aktuell tid. Johnsson faxar över journalen som omfattar tiden mellan den 23/2-2/3 1986.( bifogas)
DYKTÄVLING
Tfnkontakt tagen med pinsp Jan Pettersson vid polisflyget, för att efterhöra om han har någon vetskap om någon dyktävling som avhållits i den aktuella
vattenområdet. Pettersson uppger att en tävling som är ett återkommande evenemang kallat Junk Trophy hölls i aktuellt vatten 1994 eller 1995. Tävlingen ifråga är ett samarbete mellan någon miljöförvaltning och troligtvis Stockholms sportdykarförbund, vars dåvarande ordförande lämna uppgifter om exakta platsen för tävlingen. bäst nås i
borde kunna kan troligtvis
okänt nr.
>
Kontakt tagen med
för att efterhöra om hon
organiserat den sk Junk Trophy. Hon uppger att hon inte varit iblandad i tävlingen. Hon säger att det var Dykhuset på Kungsholmen som organiserade tävlingen. Hon säger dock att hon själv organiserat en liknande dykning, fast denna gjordes mem Karlbergs Slott i Karlbergskanalen.Dett var någon gång i början av -90 talet. Det man hittade var bra massa skrot. Man samarbetade med "Håll Sverige rent" kampanjen. Sikten i kanalen är lika med noll, enligt
man måste leta sig fram med hjälp av händerna om man skall söka något på botten..
Tfnkontakt tagen med
som varit med och
organiserat dyktävlingen Junk Trophy.
uppger att tävlingen avhölls den 14 september 1995. Dykningen skedde i samarbete med "Håll Sverige rent" organisationen. Platsen var mellan den södra av Kungbroarna och den idag byggda gångbron över Klara sjö, således en sträcka på ca 40-50 meter. Tillfrågad om siktförhållandena i vattnet så uppger han att innan man startade tävlingen så gjorde man rekognoseringsdyk, den dykare som gjorde detta uppgav att vattnet blev grumligt vid det första bentaget. Sikten var alltså obefintlig. När man söker efter skrot känner man sig fram på botten. Vid den aktuella tävlingen så tog man upp skrot (flaskor, cyklar, gamla vägskyltar) till en mängd av 30 kbm. Enligt som själv inte dykt på platsen, men pratat med de dykare som gjort detta, är dybotten mellan en och flera meter djup.
METODER FÖR EVENTUELLA DYKUNDERSÖNINGAR
Kontakt tagen med Hans Lundberg, Länskriminalens tekniska rotel för att efterhöra metoder för att eftersöka föremål av en revolvers storlek i Klara sjö. Lundberg uppger att han varit i kontakt med yrkesdykaren
>
som dykt i aktuellt område. Enligt honom så är sikten upp till 10-15 cm tills man börjar arbeta, då sikten blir lika med noll. Angående botten, så har han uppgivit att vid kanten av aktuellt vatten är botten relativt fast, men så fort
vattenområdet. Pettersson uppger att en tävling som är ett återkommande evenemang kallat Junk Trophy hölls i aktuellt vatten 1994 eller 1995. Tävlingen ifråga är ett samarbete mellan någon miljöförvaltning och troligtvis Stockholms sportdykarförbund, vars dåvarande ordförande lämna uppgifter om exakta platsen för tävlingen. bäst nås i
borde kunna kan troligtvis
okänt nr.
>
Kontakt tagen med
för att efterhöra om hon
organiserat den sk Junk Trophy. Hon uppger att hon inte varit iblandad i tävlingen. Hon säger att det var Dykhuset på Kungsholmen som organiserade tävlingen. Hon säger dock att hon själv organiserat en liknande dykning, fast denna gjordes mem Karlbergs Slott i Karlbergskanalen.Dett var någon gång i början av -90 talet. Det man hittade var bra massa skrot. Man samarbetade med "Håll Sverige rent" kampanjen. Sikten i kanalen är lika med noll, enligt
man måste leta sig fram med hjälp av händerna om man skall söka något på botten..
Tfnkontakt tagen med
som varit med och
organiserat dyktävlingen Junk Trophy.
uppger att tävlingen avhölls den 14 september 1995. Dykningen skedde i samarbete med "Håll Sverige rent" organisationen. Platsen var mellan den södra av Kungbroarna och den idag byggda gångbron över Klara sjö, således en sträcka på ca 40-50 meter. Tillfrågad om siktförhållandena i vattnet så uppger han att innan man startade tävlingen så gjorde man rekognoseringsdyk, den dykare som gjorde detta uppgav att vattnet blev grumligt vid det första bentaget. Sikten var alltså obefintlig. När man söker efter skrot känner man sig fram på botten. Vid den aktuella tävlingen så tog man upp skrot (flaskor, cyklar, gamla vägskyltar) till en mängd av 30 kbm. Enligt som själv inte dykt på platsen, men pratat med de dykare som gjort detta, är dybotten mellan en och flera meter djup.
METODER FÖR EVENTUELLA DYKUNDERSÖNINGAR
Kontakt tagen med Hans Lundberg, Länskriminalens tekniska rotel för att efterhöra metoder för att eftersöka föremål av en revolvers storlek i Klara sjö. Lundberg uppger att han varit i kontakt med yrkesdykaren
>
som dykt i aktuellt område. Enligt honom så är sikten upp till 10-15 cm tills man börjar arbeta, då sikten blir lika med noll. Angående botten, så har han uppgivit att vid kanten av aktuellt vatten är botten relativt fast, men så fort
man kommer någon meter ut blir det lösa sedimentet mellan en till två meter djupt. Vidare innehåller vattnet giftiga ämnen varför helskyddsdräkt måste användas, för att efteråt saneras. Enligt vad Lundberg vidare erfarit finns det flera stycken avloppsrör och elkablar på botten, varför det inte går att använda metalldetektor för att söka. Vidare säger Lundberg att hans erfarfenhet som dykare säger, att det runt broar alltid finns en massa skrot varför metallsökning inte brukar vara mycket svår.
Den sökfarkost man disponerar på tekniska roteln går ej heller att använd då bottensedimentet är för djupt.
Möjligtvis kan man använda en släphydrofon av typen "Sub bottom profiler". Vidare säger Lundberg att om det finns en direkt angivelse av plats kan man slamsuga den, som sista åtgärd kan man "stämpla” området, alltså bygga in en del av vattnet och därefter pumpa bort det. Detta är dock förenat med stora kostnader.
För att kunna lämna mer precisa uppgifter föreslår Lundberg att man rekognoseringsdyker området för att fastställa bästa metod. Detta bör man kunna göra på någon dag om inte vattendjupet överstiger 10 meter. Till sin hjälp behöver han ytterligare en dykare och en dykledare. Dessa kan hämtas från ONI eller Marinen, i båda fällen kostnadsfrittt.
Avslutningsvis säger Lundberg, att om man vill avlysa vattnet ifråga från dykning och/eller båttrafik så kan detta ske genom kungörelse av Sjöfartsverket. Möjligtvis kan också Länstyrelsen användas för sättande av förbud att dyka.
KONTROLL AV VATTENDJUP I AKTUELLT OMRÅDE
Tfnkontakt tagen med med Jim Näsström,Sjöpolisen, för att få fram uppgifter om vattendjup i aktuellt område. Näsström faxar över Stockholms hamnkort med inlagda uppgifter om vattendjup. (bifogas). Vid kontroll framgår, att djupet inte överstiger 5 meter i aktuellt område. Tillfrågad om Sjöpolisen för någon journal över isläget i Stockholm, så uppger han att man ej gör detta.
KONKLUSION
He
man kommer någon meter ut blir det lösa sedimentet mellan en till två meter djupt. Vidare innehåller vattnet giftiga ämnen varför helskyddsdräkt måste användas, för att efteråt saneras. Enligt vad Lundberg vidare erfarit finns det flera stycken avloppsrör och elkablar på botten, varför det inte går att använda metalldetektor för att söka. Vidare säger Lundberg att hans erfarfenhet som dykare säger, att det runt broar alltid finns en massa skrot varför metallsökning inte brukar vara mycket svår.
Den sökfarkost man disponerar på tekniska roteln går ej heller att använd då bottensedimentet är för djupt.
Möjligtvis kan man använda en släphydrofon av typen "Sub bottom profiler". Vidare säger Lundberg att om det finns en direkt angivelse av plats kan man slamsuga den, som sista åtgärd kan man "stämpla” området, alltså bygga in en del av vattnet och därefter pumpa bort det. Detta är dock förenat med stora kostnader.
För att kunna lämna mer precisa uppgifter föreslår Lundberg att man rekognoseringsdyker området för att fastställa bästa metod. Detta bör man kunna göra på någon dag om inte vattendjupet överstiger 10 meter. Till sin hjälp behöver han ytterligare en dykare och en dykledare. Dessa kan hämtas från ONI eller Marinen, i båda fällen kostnadsfrittt.
Avslutningsvis säger Lundberg, att om man vill avlysa vattnet ifråga från dykning och/eller båttrafik så kan detta ske genom kungörelse av Sjöfartsverket. Möjligtvis kan också Länstyrelsen användas för sättande av förbud att dyka.
KONTROLL AV VATTENDJUP I AKTUELLT OMRÅDE
Tfnkontakt tagen med med Jim Näsström,Sjöpolisen, för att få fram uppgifter om vattendjup i aktuellt område. Näsström faxar över Stockholms hamnkort med inlagda uppgifter om vattendjup. (bifogas). Vid kontroll framgår, att djupet inte överstiger 5 meter i aktuellt område. Tillfrågad om Sjöpolisen för någon journal över isläget i Stockholm, så uppger han att man ej gör detta.
KONKLUSION
He
Väderleksförhållandena den 28 februari 1996 med avseende på temperatur, kan klart sägas vara vinterförhållanden. Hela februari månad var det minusgrader. Angående isförhållanden så har det inte gått att få fram uppgifter angående aktuellt vattenområde. Det kan dock påpekas att SMHI och Stockholm Hamn båda påpekat att det var en svår isvinter i Stockholmstrakten 1986. Bla med en helt isbelagd Stockholm skärgård. Mälaren hade ett istäcke som var ca 30 cm tjockt. Båtar begärde isbrytarhjälp vid bla Liljeholmsbron och Nybroviken, således ända in mot de centrala delarna av Stockholms hamn. Detta går att framläsa i den isbrytarjournal som intagits.Det finns anledning att förmoda att isläget i Klara sjö, Barnhusviken och Karlbergskanalen var desamma som i Stockholms hamn övriga område.
Det kan konstateras att det aktuellt vattenområde torde vara svårt att undersöka. Detta med avseende på siktförhållanden, sedimenttjocklek, förkomsten av avloppsrör och kablar samt metallskrot som gör det svårt att metallsöka med detektor.
Enligt undertecknads förmenande bör man dock låta krinsp Hans Lundberg med personal gör rekonoseringsdykningar för, att säkert kunna fastställa om det på något sätt går att undersöka huruvida det finns ett mordvapen kastat i aktuellt vattenområde.
Jan Svelin
Utredningshandlinger till detta uppslag ej kopierade förvaras
rotelns
Godsrum tillsammans Iningt 970428
16/70
i
inei skisser.
Väderleksförhållandena den 28 februari 1996 med avseende på temperatur, kan klart sägas vara vinterförhållanden. Hela februari månad var det minusgrader. Angående isförhållanden så har det inte gått att få fram uppgifter angående aktuellt vattenområde. Det kan dock påpekas att SMHI och Stockholm Hamn båda påpekat att det var en svår isvinter i Stockholmstrakten 1986. Bla med en helt isbelagd Stockholm skärgård. Mälaren hade ett istäcke som var ca 30 cm tjockt. Båtar begärde isbrytarhjälp vid bla Liljeholmsbron och Nybroviken, således ända in mot de centrala delarna av Stockholms hamn. Detta går att framläsa i den isbrytarjournal som intagits.Det finns anledning att förmoda att isläget i Klara sjö, Barnhusviken och Karlbergskanalen var desamma som i Stockholms hamn övriga område.
Det kan konstateras att det aktuellt vattenområde torde vara svårt att undersöka. Detta med avseende på siktförhållanden, sedimenttjocklek, förkomsten av avloppsrör och kablar samt metallskrot som gör det svårt att metallsöka med detektor.
Enligt undertecknads förmenande bör man dock låta krinsp Hans Lundberg med personal gör rekonoseringsdykningar för, att säkert kunna fastställa om det på något sätt går att undersöka huruvida det finns ett mordvapen kastat i aktuellt vattenområde.
Jan Svelin
Utredningshandlinger till detta uppslag ej kopierade förvaras
rotelns
Godsrum tillsammans Iningt 970428
16/70
i
inei skisser.
