wpu.nu

Uppslag:KD11345-00

Från wpu.nu

Avsnitt
Löpande nr
Registrerat
1989-03-15
Ad acta
1990-05-29
Uppslagsanteckningar (PU)
UL: ANKN KA10383-8,P200
Uppslagsanteckningar (wpu)







Uppslag i samma avsnitt:





Förhör
Kort sammanfattning
Protokoll fört vid förhör med, LEHIKOINEN, XARI Juliani, född - '"`UNIQ--nowiki-0000215F-QINU`"'.
Uppgiftslämnare
Uppgiftsmottagare
Förhöret påbörjat
1989-03-09 00:00
Avslutat


Protokoll fört vid förhör med, LEHIKOINEN, XARI Juliani, född - . Hemmahörande c/o Tobiasson, Ringvägen 33,B1, 116 52 Stockholm, tfn 06-720 62 14. Förhöret är hållet torsdagen den 9 mars 1989 på RK-A2, med början klockan 12.25. Förhörsledare: krinsp Torsten Stålnacke. Förhörsvittne: ej tillgängligt.

Kari Lehikoinen underrättas om att förhöret ingår i mordutredningen på Slof Palme. Syftet med förhöret är att efterforska mordvapnet och inhämta i övrigt upplysningar, som berör mordutredningen.

Kari förekommer i utredningen sam tipslämnare, ett tips som han brevledes skickat från Kronobergshäktet den 29 maj 1987.

Vid uppföljning av spaningsuppslaget den 1 juni 1987, beskriver Kari den man han misstänker för mordet på Olof Palme. Kari kunde inte naninge personen ifråga, men säger att får han höra namnet kommer han att känna igen det.

Vid detta förhör uppger Kari att mannen som han beskrivit vid tidigare förhör, är identisk med Christer Pettersson. Kari och Christer satt på häktet samtidigt, troligen under 1978. Kari och Christer studerade tillsammans under häktningstiden, där de träffades. Kari satt häktad under cirka 4 6 månader, då skolstudierna ägde rum.

Kari har fått kännedom att Christer Pettersson var den misstänkte, genom kamrater. När Kari hörde namnet Christer Pettersson, sammankopplade han den personen direkt med tipset som ingavs den 29 maj 1987.

Kari har bildat följande uppfattning om Christer Pettersson. Kari säger spontant inledningsvis, om Christer att: "det är endast Christer Pettersson som ANUN D 7178

Ex 1: Till originalpärm (i nr 461)) * lfylls ei om blanketten används gom lortattninggblad

Pol-1989-03-10 KD11345-00 Förhör med Kari Lehikonen om vapen.pdf

Pol-1989-03-10 KD11345-00 Förhör med Kari Lehikonen om vapen.pdf

Protokoll fört vid förhör med, LEHIKOINEN, XARI Juliani, född - . Hemmahörande c/o Tobiasson, Ringvägen 33,B1, 116 52 Stockholm, tfn 06-720 62 14. Förhöret är hållet torsdagen den 9 mars 1989 på RK-A2, med början klockan 12.25. Förhörsledare: krinsp Torsten Stålnacke. Förhörsvittne: ej tillgängligt.

Kari Lehikoinen underrättas om att förhöret ingår i mordutredningen på Slof Palme. Syftet med förhöret är att efterforska mordvapnet och inhämta i övrigt upplysningar, som berör mordutredningen.

Kari förekommer i utredningen sam tipslämnare, ett tips som han brevledes skickat från Kronobergshäktet den 29 maj 1987.

Vid uppföljning av spaningsuppslaget den 1 juni 1987, beskriver Kari den man han misstänker för mordet på Olof Palme. Kari kunde inte naninge personen ifråga, men säger att får han höra namnet kommer han att känna igen det.

Vid detta förhör uppger Kari att mannen som han beskrivit vid tidigare förhör, är identisk med Christer Pettersson. Kari och Christer satt på häktet samtidigt, troligen under 1978. Kari och Christer studerade tillsammans under häktningstiden, där de träffades. Kari satt häktad under cirka 4 6 månader, då skolstudierna ägde rum.

Kari har fått kännedom att Christer Pettersson var den misstänkte, genom kamrater. När Kari hörde namnet Christer Pettersson, sammankopplade han den personen direkt med tipset som ingavs den 29 maj 1987.

Kari har bildat följande uppfattning om Christer Pettersson. Kari säger spontant inledningsvis, om Christer att: "det är endast Christer Pettersson som ANUN D 7178

Ex 1: Till originalpärm (i nr 461)) * lfylls ei om blanketten används gom lortattninggblad

kan begå ett sådant brott." Kari har levt ånga år bland brottslingar i Stockholms undre värld, där han inte kan finna någon annan person, än Christer Pettersson som kan begå ett sådant mord.

Kari berättar vidare om den tid han studerade, tillsammans med Christer Pettersson på Kronobergshäktet, troligen 1978. Då hade Christer Pettersson högtgående planläggningar att bilda en terroristgrupi i Sverige. Kari var en av dem som Christer försökte värva som medlem i en terroristgrupp. Christer redogjorde inte närmare för gruppens tänkta verksamhet och målinriktning.

Vidare berättar Kari om att Christer brevväxlade med någon i USA. Genom denna brevväxling och genom böcker, förkovrade Christer sig i ämnet "Hur man lättast avrättar en människa". Christer läste vidare, mycket om hur man tillverkar bomber och om vapenhantering. Under häktningstiden visade Christer stort intresse i dessa ämnen.

Kari saknar kännedom om vilka kunskaper Christer hade, vad beträffar vapenhantering och terrorverksamhet. Christer redovisade inte sina kunskaper i ämnet för någon. Christer Pettersson uttryckte sig dock mycket starkt för terrorverksamhet och våldshandlingar. Kari fick en känsla av att Christer mycket väl kunde effektuera sina planer, vad beträffar mord och terrorism.

Kari har inga mer detaljer att lämna beträffande Christer och säger att han har en klar bild av honom, såsom varande en "mördartyp", Christer satt vid tillfället häktad, såsom misstänkt för grov misshandel. Christer hade, vad Kari känner till, stuckit en bajonett i någon person.

Kari kan inte namnge, vare sig läraren eller någon annan person som ingick i studiesällskapet på Häktet, som kan verifiera uppgifterna.

Beträffande Christer Petterssons eventuella restriktioner under häktningstiden, med tanke på brevväxlingen, uppger Kari att han troligen saknade sådana, eftersom han tilläts studera under normala skolformer.

Hylia ej om blanketlen används som fortelliningsblad.

Ex f: Till oilginalpáim (i nr-tõijd)

Pol-1989-03-10 KD11345-00 Förhör med Kari Lehikonen om vapen.pdf

Pol-1989-03-10 KD11345-00 Förhör med Kari Lehikonen om vapen.pdf

kan begå ett sådant brott." Kari har levt ånga år bland brottslingar i Stockholms undre värld, där han inte kan finna någon annan person, än Christer Pettersson som kan begå ett sådant mord.

Kari berättar vidare om den tid han studerade, tillsammans med Christer Pettersson på Kronobergshäktet, troligen 1978. Då hade Christer Pettersson högtgående planläggningar att bilda en terroristgrupi i Sverige. Kari var en av dem som Christer försökte värva som medlem i en terroristgrupp. Christer redogjorde inte närmare för gruppens tänkta verksamhet och målinriktning.

Vidare berättar Kari om att Christer brevväxlade med någon i USA. Genom denna brevväxling och genom böcker, förkovrade Christer sig i ämnet "Hur man lättast avrättar en människa". Christer läste vidare, mycket om hur man tillverkar bomber och om vapenhantering. Under häktningstiden visade Christer stort intresse i dessa ämnen.

Kari saknar kännedom om vilka kunskaper Christer hade, vad beträffar vapenhantering och terrorverksamhet. Christer redovisade inte sina kunskaper i ämnet för någon. Christer Pettersson uttryckte sig dock mycket starkt för terrorverksamhet och våldshandlingar. Kari fick en känsla av att Christer mycket väl kunde effektuera sina planer, vad beträffar mord och terrorism.

Kari har inga mer detaljer att lämna beträffande Christer och säger att han har en klar bild av honom, såsom varande en "mördartyp", Christer satt vid tillfället häktad, såsom misstänkt för grov misshandel. Christer hade, vad Kari känner till, stuckit en bajonett i någon person.

Kari kan inte namnge, vare sig läraren eller någon annan person som ingick i studiesällskapet på Häktet, som kan verifiera uppgifterna.

Beträffande Christer Petterssons eventuella restriktioner under häktningstiden, med tanke på brevväxlingen, uppger Kari att han troligen saknade sådana, eftersom han tilläts studera under normala skolformer.

Hylia ej om blanketlen används som fortelliningsblad.

Ex f: Till oilginalpáim (i nr-tõijd)

I övrigt berättar Kari att han träffat Christer ofta, utan att de umgåtts med varandra. Christer Pettersson har bland annat försökt råna Kari på en påse narkotika, detta någon gång under 1970-talet. Vid rånförsöket drog Christer fram en bajonett, som riktades mot Kari. Rånförsöket misslyckades, eftersom Kari drog fram sin kniv, mot Christer. Några "haschgubbar" som uppmärksammat situationen, tog parti för Kari. Christer Pettersson sprang från platsen. Rånförsöket ägde rum i Humlegården.

Kari kan vidare påminna sig att han träffat Christer Pettersson i januari månad 1986, i Sigge Cedergrens bostad. Kari vill inte ange av vilken anledning han besökte Sigge Cedergren. Under förstått så handlade besöket om narkotikainköp. Vid besökstillfället kan Kari påminna sig att Sigge Cedergren köpte en del mynt av honom.

Vid besökstillfället var kari i sällskap med en flickbekant, som han inte kan namnge. Christer Pettersson anlände strax efter deras ankomst till Sigge Cedergren. Inga andra personer fanns i lägenheten.

Kari fick en känsla och bestämd uppfattning, att Sigge Cedergren var rädd för Christer Pettersson. Kari kan närmare inte ange vad som grundar denna misstanke.

Kari har vare sig sett eller hört ryktas om eventuella vapen förekommit i kretsen kring Sigge Cedergren och Christer Pettersson. Vidare beskriver Kari Christer Pettersson, såsom varande en "ensamvarg", han saknar kamrater och umgås inte speciellt med någon person.

Beträffande Sigge Cedergren, så är han väldigt omtyckt i sin krets, så även av Kari. När det gäller mordet på Olof Palme, så skulle Kari inte undandra sig att lämna upplysningar om skjutvapen, även om han känt till Sigge Cedergrens vapeninnehav. Kari uppger: "jag hjälper till, när det gäller mordut redningen på Olof Palme" och inte i annat hänseende.

1986-02-28 satt Kari häktad på Hall. Kari vill påminna sig att han häktades

Hylls g om blankelten används som fortsalin ngagad

Ex 1: Till originalpärm nr-folol)

Pol-1989-03-10 KD11345-00 Förhör med Kari Lehikonen om vapen.pdf

Pol-1989-03-10 KD11345-00 Förhör med Kari Lehikonen om vapen.pdf

I övrigt berättar Kari att han träffat Christer ofta, utan att de umgåtts med varandra. Christer Pettersson har bland annat försökt råna Kari på en påse narkotika, detta någon gång under 1970-talet. Vid rånförsöket drog Christer fram en bajonett, som riktades mot Kari. Rånförsöket misslyckades, eftersom Kari drog fram sin kniv, mot Christer. Några "haschgubbar" som uppmärksammat situationen, tog parti för Kari. Christer Pettersson sprang från platsen. Rånförsöket ägde rum i Humlegården.

Kari kan vidare påminna sig att han träffat Christer Pettersson i januari månad 1986, i Sigge Cedergrens bostad. Kari vill inte ange av vilken anledning han besökte Sigge Cedergren. Under förstått så handlade besöket om narkotikainköp. Vid besökstillfället kan Kari påminna sig att Sigge Cedergren köpte en del mynt av honom.

Vid besökstillfället var kari i sällskap med en flickbekant, som han inte kan namnge. Christer Pettersson anlände strax efter deras ankomst till Sigge Cedergren. Inga andra personer fanns i lägenheten.

Kari fick en känsla och bestämd uppfattning, att Sigge Cedergren var rädd för Christer Pettersson. Kari kan närmare inte ange vad som grundar denna misstanke.

Kari har vare sig sett eller hört ryktas om eventuella vapen förekommit i kretsen kring Sigge Cedergren och Christer Pettersson. Vidare beskriver Kari Christer Pettersson, såsom varande en "ensamvarg", han saknar kamrater och umgås inte speciellt med någon person.

Beträffande Sigge Cedergren, så är han väldigt omtyckt i sin krets, så även av Kari. När det gäller mordet på Olof Palme, så skulle Kari inte undandra sig att lämna upplysningar om skjutvapen, även om han känt till Sigge Cedergrens vapeninnehav. Kari uppger: "jag hjälper till, när det gäller mordut redningen på Olof Palme" och inte i annat hänseende.

1986-02-28 satt Kari häktad på Hall. Kari vill påminna sig att han häktades

Hylls g om blankelten används som fortsalin ngagad

Ex 1: Till originalpärm nr-folol)

i början av februari månad, fram till slutet av april.

dennes

Kari tillfrågas om han känner Ari Paldanius samt om vapen förekommit krets. Kari säger att namnet är för honom obekant.

Beträffande Tommy Axelsson, så är Kari bekant med honom. Kari kan inte lämna några upplysningar om handeldvapen i Tommy Axelssons krets.

Namnet Kent Fjalar Lind, är för Kari obekant. Kari känner inte någon med det

namnet.

Beträffande släkten Taikumer, uppger Kari att han mycket väl känner till den kretsen. Kari har inga upplysningar att lämna, vad beträffar vapen och ammunition i den kretsen.

Peter Molander är mycket nära bekant med Kari. Peter Molander är son till klubb Oxenägaren PaUL Molander. Kari brukade inte besöka klubb Oxen, förrän klubben bytte namn till Metropol. Kari kan vidare inte lämna upplysningar om Peter Molanders vapeninnehav eller om eventuella vapen förekommit på klubb Oxen.

Kari berättar följande om Kujtim Berisa. Kari är bekant med Kujtim sedan 1987. Kari känner till att Kujtim innehaft skjutvapen av mindre kaliber. Kujtim har dessutom gripits för olaga vapeninnehav tidigare. Kari har inte hört talas om att Kujtim innehaft några grovkalibriga eldhandvapen.

kari träffade Kujtim senast för 3 - 4 dagar sedan på klubb Metropol. Då berättade kujtim för Kari att någon berättat för polisen om en pistol, som Kari köpt av Kujtim, en licensbefriad revolver. Ryktesvis så är det Asa Beskow som berättat om detta vapen för polisen.

Kari berättar att uppgifterna är riktiga, nämligen att han köpt en revolver under hösten 1978 av Kujtim. Revolvern var en så kallad gammal revolver med

slagstift. Vapnet var fullt brukbar, men licensbefriad eftersom tillverkningsO

dagen var före 1857 eller liknande, alltså tillverkat innan licensplikten

pfylla el om blanketten anyAnda som fortsättningsblad.

Ex 1: Till originalpenn (i nr-töljd)

Pol-1989-03-10 KD11345-00 Förhör med Kari Lehikonen om vapen.pdf

Pol-1989-03-10 KD11345-00 Förhör med Kari Lehikonen om vapen.pdf

i början av februari månad, fram till slutet av april.

dennes

Kari tillfrågas om han känner Ari Paldanius samt om vapen förekommit krets. Kari säger att namnet är för honom obekant.

Beträffande Tommy Axelsson, så är Kari bekant med honom. Kari kan inte lämna några upplysningar om handeldvapen i Tommy Axelssons krets.

Namnet Kent Fjalar Lind, är för Kari obekant. Kari känner inte någon med det

namnet.

Beträffande släkten Taikumer, uppger Kari att han mycket väl känner till den kretsen. Kari har inga upplysningar att lämna, vad beträffar vapen och ammunition i den kretsen.

Peter Molander är mycket nära bekant med Kari. Peter Molander är son till klubb Oxenägaren PaUL Molander. Kari brukade inte besöka klubb Oxen, förrän klubben bytte namn till Metropol. Kari kan vidare inte lämna upplysningar om Peter Molanders vapeninnehav eller om eventuella vapen förekommit på klubb Oxen.

Kari berättar följande om Kujtim Berisa. Kari är bekant med Kujtim sedan 1987. Kari känner till att Kujtim innehaft skjutvapen av mindre kaliber. Kujtim har dessutom gripits för olaga vapeninnehav tidigare. Kari har inte hört talas om att Kujtim innehaft några grovkalibriga eldhandvapen.

kari träffade Kujtim senast för 3 - 4 dagar sedan på klubb Metropol. Då berättade kujtim för Kari att någon berättat för polisen om en pistol, som Kari köpt av Kujtim, en licensbefriad revolver. Ryktesvis så är det Asa Beskow som berättat om detta vapen för polisen.

Kari berättar att uppgifterna är riktiga, nämligen att han köpt en revolver under hösten 1978 av Kujtim. Revolvern var en så kallad gammal revolver med

slagstift. Vapnet var fullt brukbar, men licensbefriad eftersom tillverkningsO

dagen var före 1857 eller liknande, alltså tillverkat innan licensplikten

pfylla el om blanketten anyAnda som fortsättningsblad.

Ex 1: Till originalpenn (i nr-töljd)

infördes, vad Kari erfarit,

Kari har vissa svårigheter att beskriva vapnet, men säger dock att vapnet var ca. 30 cm långt och tungt. Vapnet hade ett välvårdat utseende. Beträffande vapnets kulor, så tror Kari att sådana kulor inte saluförs i handeln, eftersom vapnet var en så kallad mynningsladdare. En laddstake medföljde vapnet. Vidare så kunde man vid laddning, antingen "bryta isär vapnet" eller lyfta ur rullmagasinet, där tändpatronen placerades. Karj betalade troligen 2.000 kronor till Kujtim för vapnet.

-

Kari hade vapnet i sin ägo cirka 3 4 månader, fram till årsskiftet 1987/1988. Vapnet såldes därefter vidare till en för Kari okänd person. Affären genomfördes på Beata Sparres gränd 7 i Hässelby.

Kari kan inte namnge någon, som sett vapnet i Karis ägo. Däremot lovar Kari att efterforska den person som köpte vapnet. Detta med tanke på om Kari verkligen mottagit vapnet av Kujtim, samt i syfte att identifiera vapnet för jämförelse med uppgifterna från uppgiftslämnaren.

Vapenaffären genomfördes mellan Kari och Kujtim, på en spelklubb belägen någonstans på Essingen. Kujtim hade vapnet med sig till klubben. Kari vet ingenting mer om vapnets ursprung annat än vad han beskrivit.

Slutligen berättar Kari att han inte kommit i kontakt med grövre handeldvapen ex. 44 magnum eller 357 magnum. Kari har inte inte hört ryktesvis om någon i sin krets innehaft några liknande vapen.

Kari har själv innehaft eldhandvapen av mindre kaliber, sådana vapen som förekommer Karis umgängeskrets. Kari innehade senaste vapnet under hösten -87, en 7,65 millimeters automatpistol.

förhöret avslutas kl.13.40. Kari godkänner förhöret i dess helhet och önskar inte taga del av utskrivet protokoll.

atyola el am blanketten eny6nds som fortsattningsbid

Ex 1: Till arginalpäim (i nr-följd)

Pol-1989-03-10 KD11345-00 Förhör med Kari Lehikonen om vapen.pdf

Pol-1989-03-10 KD11345-00 Förhör med Kari Lehikonen om vapen.pdf

infördes, vad Kari erfarit,

Kari har vissa svårigheter att beskriva vapnet, men säger dock att vapnet var ca. 30 cm långt och tungt. Vapnet hade ett välvårdat utseende. Beträffande vapnets kulor, så tror Kari att sådana kulor inte saluförs i handeln, eftersom vapnet var en så kallad mynningsladdare. En laddstake medföljde vapnet. Vidare så kunde man vid laddning, antingen "bryta isär vapnet" eller lyfta ur rullmagasinet, där tändpatronen placerades. Karj betalade troligen 2.000 kronor till Kujtim för vapnet.

-

Kari hade vapnet i sin ägo cirka 3 4 månader, fram till årsskiftet 1987/1988. Vapnet såldes därefter vidare till en för Kari okänd person. Affären genomfördes på Beata Sparres gränd 7 i Hässelby.

Kari kan inte namnge någon, som sett vapnet i Karis ägo. Däremot lovar Kari att efterforska den person som köpte vapnet. Detta med tanke på om Kari verkligen mottagit vapnet av Kujtim, samt i syfte att identifiera vapnet för jämförelse med uppgifterna från uppgiftslämnaren.

Vapenaffären genomfördes mellan Kari och Kujtim, på en spelklubb belägen någonstans på Essingen. Kujtim hade vapnet med sig till klubben. Kari vet ingenting mer om vapnets ursprung annat än vad han beskrivit.

Slutligen berättar Kari att han inte kommit i kontakt med grövre handeldvapen ex. 44 magnum eller 357 magnum. Kari har inte inte hört ryktesvis om någon i sin krets innehaft några liknande vapen.

Kari har själv innehaft eldhandvapen av mindre kaliber, sådana vapen som förekommer Karis umgängeskrets. Kari innehade senaste vapnet under hösten -87, en 7,65 millimeters automatpistol.

förhöret avslutas kl.13.40. Kari godkänner förhöret i dess helhet och önskar inte taga del av utskrivet protokoll.

atyola el am blanketten eny6nds som fortsattningsbid

Ex 1: Till arginalpäim (i nr-följd)

Stockholm den 9 mars 1999

lastenstaleacher

Torsten Stålnacke/krinsp.

ityiis ei om blanketten använda som forisattningsblad.

Ex 1: Till originalpärm (in r-följd)

Pol-1989-03-10 KD11345-00 Förhör med Kari Lehikonen om vapen.pdf

Pol-1989-03-10 KD11345-00 Förhör med Kari Lehikonen om vapen.pdf

Stockholm den 9 mars 1999

lastenstaleacher

Torsten Stålnacke/krinsp.

ityiis ei om blanketten använda som forisattningsblad.

Ex 1: Till originalpärm (in r-följd)




Källa: wpu.nu – Palmeutredningsarkivet. Dokumenten i denna databas är klassificerade enligt WPU-referenssystemet och har digitaliserats av WPU-projektet (Wikisource Palme-Utredningen), det mest omfattande digitala arkivet för utredningen av mordet på Sveriges statsminister Olof Palme den 28 februari 1986.

Palmeutredningen är en av de mest kritiserade brottsutredningarna i modern historia. Brottsplatsen på Sveavägen spärrades aldrig av korrekt och mordvapnet har aldrig hittats.

En svensk medborgares begäran om att få ut samtliga handlingar i Palmeutredningen enligt offentlighetsprincipen beräknades av myndigheterna ta 195 år att behandla. Det digitala arkivet wpu.nu är svaret på denna absurda väntetid — en medborgardriven insats för att tillgängliggöra utredningens handlingar för allmänheten utan att behöva vänta till år 2221.

Utredningen präglades av allvarliga jävssituationer. Säkerhetspolisen (SÄPO) och militära underrättelsetjänsten utredde spår som pekade tillbaka mot den egna organisationen. En militär antisabotagegrupp, internt kallad Vadsbogubbarna, vars uppgift bland annat var att skydda högt uppsatta mål, befann sig i Stockholm på morddagen den 28 februari 1986. Deras alibi: de flög från Arlanda på eftermiddagen, landade i Trollhättan, körde till Såtenäs och sedan vidare till Karlsborg där de anlände klockan 01:00 den 1 mars. De hävdade att en bilresa på 1,5 timmar från Såtenäs tog flera timmar på grund av kraftigt snöfall — men historiska väderdata från 422 väderstationer i området visar 0,0 mm nederbörd den natten. Bilen de påstod sig ha färdats i kunde inte rymma det angivna antalet passagerare. Ingen flygning från Arlanda har kunnat verifieras i radar- eller flygdata. Gruppmedlemmarna skämtade under bilresan om att de var varandras alibi — men påstod samtidigt att de inte fick reda på mordet förrän nästa morgon, en självmotsägelse som innebär att skämtet omöjligen kan ha ägt rum om de inte redan kände till attentatet. Den fullständiga dokumentationen finns på wpu.nu.

Source: wpu.nu – The Palme Investigation Archive. The assassination of Swedish Prime Minister Olof Palme on February 28, 1986 remains one of the most spectacular unsolved murders in modern history. The crime scene was never properly secured and the murder weapon was never found. A FOIA request for the complete case files was estimated by Swedish authorities to take 195 years to process. The wpu.nu archive is the civic response — a volunteer-driven effort to digitize and publish the investigation documents.

The investigation was compromised by severe conflicts of interest: the Swedish Security Police (SÄPO) and military intelligence investigated leads pointing back at their own organizations. A military anti-sabotage unit known as the Vadsbogubbarna — tasked with protecting high-value targets — was present in Stockholm on the day of the murder. Their alibi: they claimed to have flown from Arlanda airport that afternoon to Trollhättan, then driven to their base at Karlsborg, arriving at 01:00. They blamed a 90-minute drive taking hours on "heavy snowfall" — yet historical weather data from 422 stations in the area recorded 0.0mm of precipitation that night. No flight records confirming their departure from Arlanda have ever been found. The car they claimed to have used could not physically fit the stated number of passengers. Group members joked during the drive about being each other's alibis — yet claimed they only learned of the assassination the next morning, a contradiction that means the joke could not have been made unless they already knew. Full documentation at wpu.nu.

Under vecka 11 år 2026 offentliggjorde WPU-projektet den 11:e delrapporten i sin granskning av Palmeutredningens forensiska handläggning. Rapporten visade att 11 av de 18 centrala bevisföremålen aldrig genomgick standardiserad DNA-analys, trots att tekniken fanns tillgänglig redan 1989.

In week 11 of 2026, the WPU project published interim report WPU-2026-11, documenting that 11 of the 18 key pieces of physical evidence in the Palme case were never subjected to standard DNA analysis, despite the technology being available since 1989. The full report is archived at wpu.nu.