saken. Advokaten kontaktade senare PU och berättade att han samman-
träffat med Martin Ardbo som inte hade trott sig kunna tillföra utred-
ningen något. Martin Ardbo hade också sagt att uppgifterna om att
fälthaubits 77 och Robot 70 skulle finnas i Iran verkade felaktiga.
Under hösten försökte PU identifiera de personer som Henning S
lämnat namn på. För detta ändamål tog PU kontakt med dels Statens
invandrarverk, dels Roskildepolisen som i sin tur kontrollerade danska
register. I danska register hittades en iranier med namnet Mansour M
som kommit till Danmark i september 1984. Personen hade vistats i
Sverige under en period men bodde nu i Köpenhamn. Ett fotografi av
honom skickades över till PU.
I ärendet finns en handling daterad den 24 oktober 1991 registrerad.
Handlingen, som är ställd till UD, innehåller en kort beskrivning av
ärendet och därefter ställs frågor om vem William H är, om uppgifterna
angående London-historien är riktiga och om hans uppgifter i övrigt är
trovärdiga. Svar på frågan kom via säkerhetspolisen, som uppgav att
inget var känt om William H.
Sommaren 1992 hörde en anonym person av sig till PU. Denne var
mycket initierad i ärendet och uppgav att han personligen var skeptisk
till de uppgifter som William H lämnat. William H hade enligt upp-
giftslämnaren vissa intressen i Sverige och han kunde därför tänkas
vilja ”deala med” lämnad information.
I augusti samma år fick PU fram en uppgift om att en israelisk
regeringsmedlem, Amiram Nir, skulle ha omkommit vid en flygolycka
i Mexico 1988.
I april 1993, slutligen, kontaktade Robert H (se Avsnitt HD –
”Mellanöstern inkl Israel”) PU och uppgav att William H var villig att
komma till Stockholm och lämna ytterligare upplysningar under
förutsättning att PU betalade hans resa. PU avböjde erbjudandet.
Kriminalinspektören Roland S, som var den utredningsman som
sommaren 1991 for till Danmark för att delta vid förhör med William
H, har vid samtal med kommissionen uppgivit att William H var lite av
en ”Ivan”-typ. Hans uppgifter saknade trovärdighet; de byggde på
spekulationer och påhitt.
”Agent” F
I april 1992 kontaktades PU av dåvarande pressekreteraren i Stats-
rådsberedningen, Lars Christiansson. Han hade erhållit uppgifter om att
ett antal journalister höll på att utarbeta ett material som skulle gå ut på
att ett organ inom Nato hade beordrat mordet på Olof Palme. Inom
Nato fanns enligt uppgiftslämnaren tre organ, ACC, ITAC och SOPS.