I en i mitten av september 1987 daterad PM har PU sammanställt
delar av de uppgifter som dittills framkommit.
Utredningen mot Alf E fortsatte. Under slutet av 1987 och 1988
hölls flera förhör med personer – bl.a. inom näringslivet – som kunde
tänkas ha upplysningar om Alf E. Under 1988 gjorde PU också en
undersökning av ett av de eventuella motiven; omhändertagandet 1976
av Alf E:s då 15-årige son. Därvid framkom genom partisekreteraren
Bo Toresson, Enn Kokk och Sven Aspling m.fl. att det aldrig före-
kommit några diskussioner om Alf E på departementsnivå eller inom
socialdemokraternas verkställande utskott.
Hösten 1989 kontaktade en uppgiftslämnare säkerhetspolisen an-
gående Alf E. Han lämnade information om personer som förekom i
Alf E:s omgivning och om hur denne finansierade sin verksamhet.
I slutet av 1991 började PU kartlägga delar av de bidragsgivare man
fått fram via uppgifter från postgirot. I samband härmed förhördes Alf
E på nytt.
I en i december 1991 daterad PM har den utredningsman vid PU
som handlagt uppslaget gjort en noggrann sammanfattning av uppgif-
terna rörande Alf E. I promemorian redogörs bl.a. för Alf E:s bakgrund
och utbildning, att han under 1940-talet anslutit sig till socialdemokra-
tiska partiet och att han 1974 gick emot partiet i frågan om fri abort.
Efter det att riksdagen antagit den nya abortlagen bestämde sig Alf E
för att revoltera vilket ledde till att partiet uteslöt honom och hans
hustru. Härefter hade Alf E blivit förbittrad på partiet och utvecklat ett
direkt hat mot Olof Palme såsom ledare för partiet. 1975 fick han sluta
en tjänst som företagsläkare vid Kooperativa Förbundet, vilket han
upplevde som om Olof Palme manövrerat bort honom även därifrån. På
grund av hätska angrepp mot Olof Palme blev han utfryst av mass-
media och på så vis hänvisad till att göra sin röst hörd i annons-
kampanjer. 1976 hade Alf E en uppgörelse med sonen som fuskat vid
ett prov i skolan. Enligt sonen hade han blivit misshandlad av fadern i
samband med läxläsning och han tog därför sin tillflykt till sociala
myndigheter i Arvika, som fosterhemsplacerade honom hos hans klass-
föreståndare. Alf E uppfattade omhändertagandet som beordrat av Olof
Palme. 1982 då Olof Palme återerövrat regeringsmakten och löntagar-
fonder diskuterades anslöt sig Alf E till fondmotståndarna eftersom han
uppfattade att Olof Palme höll på att göra landet till en diktatur.
1992 publicerade Dagens Nyheter en artikel som handlade om
Ragnar B:s memoarförfattande. I artikeln förekom uppgifter om att pro-
minenta personer hade stött Alf E:s kampanj mot Olof Palme. Artikeln
finns intagen i materialet.
1992 och -93 vidtogs vissa mindre omfattande utredningsåtgärder
rörande Alf E.