wpu.nu

Sida:Pol-1986-03-17 12-20-T8517-00 Ingvar Carlsson.pdf/1

Från wpu.nu

Version från den 21 oktober 2021 kl. 13.06 av Utredaren (diskussion | bidrag)
Den här sidan har korrekturlästs


Förhör med  Statsminister Ingvar Carlsson  på dennes kontor Rosenbad 1986-03-17 12:20-12:40 .

Förhörsledare: kriminalinspektörerna Jan Green och Gösta Olsson.


 Statsministern  hade träffat Olof Palme sista gången vid ett regeringssammanträde torsdagen 1986-02-27 .

Under detta sammanträde hade regeringen behandlat flera besvärliga och arbetsamma ärenden. Olof Palme hade varit lugn ooh inte visat någon oro.

 Statsministern  hade varit i under fredagen 1986-02-28 .

Han hade kommit hem på kvällen. En halvtimme efter mordet hade  Statssekreterare Ulf Dahlsten  ringt och meddelat om mordet.

Olof Palme hade inte talat med  Statsministern  om något speciellt hot.

 Statsministern  hade dock hört av  Thage G Peterson  att Olof Palme nämnt om ett hot till denne.

Olof Palme hade vid ett tillfälle sagt att Ustasja var en grupp varifrån man kunde vänta sig vad som helst. Olof Palme hade varit orolig för Ustasja-rörelsen.

 Statsministern  sade också att det inte fanns något i Olof Palmes privatliv som kunde tänkas utgöra något motiv för mordet.

 Statsministern  sade också att vi bör höra , Olof Palmes och hans då dessa varit nära medarbetare till Olof Palme.

 Statsministern  sade också att orsaken till att Lisbeth Palme nämnt "jugoslaver" kort efter mordet troligtvis berodde på att Olof Palme talat om Ustasja med sin fru.

På frågan vad  Statsministern  själv trodde kunde ligga bakom mordet sade han att han spontant tänkt på Ustasja, kurder eller en galning.

 Statsministern  kände inte till något hot från kurder.

Vi frågade också om  Statsministern  kunde erinra sig något hot från EAP.  Statsministern  berättade då om en händelse i Örebro. Vid en valupptakt i Örebro hade sympatisörer från EAP stört mötet.

På frågan om några jugoslaver hade sökt kontakt med Olof Palme svarade  Statsministern  att han inte kände till om så var fallet.

 Statsministern  hänvisade till i denna fråga, och lovade att tala med under regeringslunchen samma dag för ett sammanträffande.

 Statsministern  kände inte heller till något enskilt ärende som behandlats av (forts.)

1990-02-20
(sign)