Forts 1987-02-03 kl 14.00 - 15.00
Holmér:
Påpekar att diskussionerna med åklagarna är körda i botten. Wranghult:
Upplyser att åklagarnas inställning till spaningsledningen är kompromisslös. Upplyser att åklagarna saknar förtroende för hela spaningsledningen. Upplyser att diskussionerna med åklagarna har förts under trivsamma former.
Severin:
Upplyser att åklagarna saknar förtroende för spaningsledningen som kollektiv.
Lindström: Påpekar vilka resurser som lagts ner på utredningen, och att det gjorts för att lösa mordet.
Wranghult: Upplyser att åklagarna har diskuterat i fem steg, vad polisen ocn inte
får / får göra i förundersökningsskeendet. Steg 1: Sitta och tänka. Det får polisen göra. Steg 2: Inre spaning det får polisen göra. Steg 3: Yttre spaning. Där råder en viss tvekan vad polisen får göra. Steg 4: Att kalla folk till förhör får inte polisen göra. Steg 5: Att hämta folk till förhör får inte polisen göra. Åklagarna anser att polismyndigheten inte är behörig att fatta beslut om tvångsmedel i de fall RB lägger behörigheten på för- undersökningsledaren. Åklagarna menar, att är de väl inne i målet, då är förundersökningsledarskapet odelbart. Åklagarna up det som ett behov av att hålla polisen i örat.