wpu.nu

Uppslag:N1988-10

Från wpu.nu

Version från den 7 april 2022 kl. 10.22 av Botten Anna (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{Uppslag}} {{#set:april_upgrade_version=1}}')
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

Avsnitt
Löpande nr
1988-10
Registrerat
Ad acta
Ej Ad acta-lagt
Uppslagsanteckningar (PU)
Uppslagsanteckningar (wpu)







Uppslag i samma avsnitt:



Förhör
Kort sammanfattning
Till Riksdagens Ombudsmän.
Uppgiftslämnare
Uppgiftsmottagare
Förhöret påbörjat
1988-10-22 00:00
Avslutat


Till

Riksdagens Ombudsmän

Fortsättningsanmälan till ärende med diarienummer 1440-1988.

Här med hemställes att Riksdagens ombudsmän måtte utreda Länsstyrelsen i Stockholm Läns och Länspolismästare S-A Hjälmroths beslut och agerande enligt följande;

Den 23 juni 1988 sammanträdde Länsstyrelsen i Stockholms län. Man behandl.de dá bland annat "yttrande till Rikspolisstyrelsen angående fråga om försältande i disponibilitet av polisinspektör".

Med på sammanträdet var bland andra länsöverdirektör Olof Lindberg, byråchef Mats l.arsson, byråinspektör Marita Porseialk personaliöreträdare och län.poiismästaren S-A Hilmroth.

Pol-1988-10-22 N1988-10 brev-till-Riksdagens-ombudsm n-1440-1988.pdf

Pol-1988-10-22 N1988-10 brev-till-Riksdagens-ombudsm n-1440-1988.pdf

Till

Riksdagens Ombudsmän

Fortsättningsanmälan till ärende med diarienummer 1440-1988.

Här med hemställes att Riksdagens ombudsmän måtte utreda Länsstyrelsen i Stockholm Läns och Länspolismästare S-A Hjälmroths beslut och agerande enligt följande;

Den 23 juni 1988 sammanträdde Länsstyrelsen i Stockholms län. Man behandl.de dá bland annat "yttrande till Rikspolisstyrelsen angående fråga om försältande i disponibilitet av polisinspektör".

Med på sammanträdet var bland andra länsöverdirektör Olof Lindberg, byråchef Mats l.arsson, byråinspektör Marita Porseialk personaliöreträdare och län.poiismästaren S-A Hilmroth.

Enligt Länsstyrelsens yttrande, beteckning 52.159-16-38 1. 880623, beslöt Länsstyrelsen att föra frågan vidare till Regeringen. I yttrandet framgår klart att Länsstyrelsen ser Stockholm Polisstyrelses "Rapport med anledning av pasldenden om högerextremism inom Stockholmspolisen" som en utredning

I Länsstyrelsens yttrande star "Bakgrunden till skrivelsen är att en utredning gjorts" och så vidare.

I mycket god tid kontaktade jag per telefon byråchef Mats Larsson och informerade honon om att "Rapporten" om Stellan Akerbring ej byggde på styrkta vittnesuppgifter.

Mats Larsson ombads av mig att göra anteckningar och informera Länsstyrelsen om de felaktigheter som finns i Stockholms Polisstyrelses rapport. Larsson fick även kännedom om uppgifter vilka ingår i av mig gjord polis- och JOanmälan. Larsson uppgav då att det jag meddelade honom stannade hos honom och han vägrade även göra anteckningar. Mats Larsson hänvisade till länsöverdirektör Olof Lindberg.

även polisinspektör Stellan Akebring har telefonledes meddelat Mats Larsson att vare sig han själv eller polisinspektör Anders Björneberg varit förhörda och att korrekt utredning icke utförts.

Vid min telefonkontakt med Olof Lindberg informerades han om att Stockholms Polisstyrelse ej genomfört någon utredning i frågan om att undersöka möjligheten att försätta polisinspektör Stellan Akebring i disponibilitet.

Stockholms Polisstyrelse har enbart genomfört en rapport om högerextremism inom Stockholmspolisen.

Olof Lindberg informerades även om de formella felen i rapporten, som att vare sig pinsp s Akebring eller pinsp A Björneberg förhörts.

Anmälaren uppmanade Olof Lindberg att kontrollera uppgifterna i Polisstyrelsens rapport. Han uppmanades också attita kontakt med Stockholms Polisledning för att begära protokoll från förhör med pinsp A Björneberg och pinsp S Akebring, allt för att han skulle förvissas om att utredning ej var gjord. Han delgavs även övriga uppgifter som borde ha lett till en annan reaktion än Länsstyrelsens yttrande.

För att försäkra mig om att Stockholms Länsstyrelse blev informerad om felaktigheterna i myndigheternas behandling av Stellan Akebring, sände jag en kopia av Jo-anmälan till Stockholms Länsstyrelse.

600

Pol-1988-10-22 N1988-10 brev-till-Riksdagens-ombudsm n-1440-1988.pdf

Pol-1988-10-22 N1988-10 brev-till-Riksdagens-ombudsm n-1440-1988.pdf

Enligt Länsstyrelsens yttrande, beteckning 52.159-16-38 1. 880623, beslöt Länsstyrelsen att föra frågan vidare till Regeringen. I yttrandet framgår klart att Länsstyrelsen ser Stockholm Polisstyrelses "Rapport med anledning av pasldenden om högerextremism inom Stockholmspolisen" som en utredning

I Länsstyrelsens yttrande star "Bakgrunden till skrivelsen är att en utredning gjorts" och så vidare.

I mycket god tid kontaktade jag per telefon byråchef Mats Larsson och informerade honon om att "Rapporten" om Stellan Akerbring ej byggde på styrkta vittnesuppgifter.

Mats Larsson ombads av mig att göra anteckningar och informera Länsstyrelsen om de felaktigheter som finns i Stockholms Polisstyrelses rapport. Larsson fick även kännedom om uppgifter vilka ingår i av mig gjord polis- och JOanmälan. Larsson uppgav då att det jag meddelade honom stannade hos honom och han vägrade även göra anteckningar. Mats Larsson hänvisade till länsöverdirektör Olof Lindberg.

även polisinspektör Stellan Akebring har telefonledes meddelat Mats Larsson att vare sig han själv eller polisinspektör Anders Björneberg varit förhörda och att korrekt utredning icke utförts.

Vid min telefonkontakt med Olof Lindberg informerades han om att Stockholms Polisstyrelse ej genomfört någon utredning i frågan om att undersöka möjligheten att försätta polisinspektör Stellan Akebring i disponibilitet.

Stockholms Polisstyrelse har enbart genomfört en rapport om högerextremism inom Stockholmspolisen.

Olof Lindberg informerades även om de formella felen i rapporten, som att vare sig pinsp s Akebring eller pinsp A Björneberg förhörts.

Anmälaren uppmanade Olof Lindberg att kontrollera uppgifterna i Polisstyrelsens rapport. Han uppmanades också attita kontakt med Stockholms Polisledning för att begära protokoll från förhör med pinsp A Björneberg och pinsp S Akebring, allt för att han skulle förvissas om att utredning ej var gjord. Han delgavs även övriga uppgifter som borde ha lett till en annan reaktion än Länsstyrelsens yttrande.

För att försäkra mig om att Stockholms Länsstyrelse blev informerad om felaktigheterna i myndigheternas behandling av Stellan Akebring, sände jag en kopia av Jo-anmälan till Stockholms Länsstyrelse.

600

Enligt Lindberg inkom handlingen den 21 juni 1988. Saledes borde möjlighet ha givits att informera övriga i Länsstyrelsen om omständigheterna.

Vid telefonkontakt med Marita Porsefalk kunde hon ej påminna sig att Länsstyrelsen informerats om omständigheterna i den aktuella Jo-anmälan och andra uppgifter jag inkommit med. Porsefalk hade då även gått igenom sina mötesanteckningar. Frågan är om länsöverdirektör Lindberg förtigit uppgifterna jag delgivit honom?

Då jag av Länsstyrelsen begärde en kopia på den inkomna 30anmälan, kunde jag konstatera att den ej var diarieförd. På JO-anmälan har skrivits "Anmäld för landshövdingen, även anmält i tyrelsen att en skrivelse till JO enligt denna handling var aktuell", undertecknat Olof Lindberg.

Om uppgifterna är korrekta, är det mycket allvarligt om Länsstyrelsen ej informerats om uppgifterna av länsöverdirektör Lindberg. Har Länsstyrelsen informerats om uppgifterna, är det ännu allvarligare att yttrandet kom till stånd.

I Länsstyrelsens yttrande "delar Länsstyrelsen gruppens uppfattning att det från yrkesetiska utgångspunkter är olämpligt att anordna sammankomster av den karaktär det här varit fråga om". Herrmiddagarna är friade av säkerhetspolisen. Ingen av föredragshållarna eller innehavarna av restaurangen är förhörda. Om sammankomsterna varit klandervärda, varför har man inte åtgärdat detta tidigare, herrmiddagarna hade funnits till i tre år.

Anmälaren hemställer om att Riksdagens Ombudsmän särskilt granskar detta så kallade klandervärda beteende som skall underställas Regeringen. Kan eventuellt beslut innebära någon fara för den grundlagsskyddade mötesfriheten? Kan det i så fall innebära att i framtiden riksdagsmän, poliser, åklagare , polischefer och andra ämbetsmän blir förhindrade att anordna middagar "då det för utomstående kan framstå som ett forum för att uttrycka ickedemokratiska åsikter"?

I Länsstyrelsens yttrande star "när det gäller telefonsamtalet är det visserligen en brist att klara uppgifter om samtalets ordal ydelse inte föreligger, men samtalet ansågs av vakthavande befälet så anmärkningsvärt att denne anmälde samtalet för vaktdistriktschefen".

Enligt pinsp A Björnoberg, ringde pinsp S Akæbring till honom den aktuella natten. Vad Björneberg tror sit minnas nämnde

67

Pol-1988-10-22 N1988-10 brev-till-Riksdagens-ombudsm n-1440-1988.pdf

Pol-1988-10-22 N1988-10 brev-till-Riksdagens-ombudsm n-1440-1988.pdf

Enligt Lindberg inkom handlingen den 21 juni 1988. Saledes borde möjlighet ha givits att informera övriga i Länsstyrelsen om omständigheterna.

Vid telefonkontakt med Marita Porsefalk kunde hon ej påminna sig att Länsstyrelsen informerats om omständigheterna i den aktuella Jo-anmälan och andra uppgifter jag inkommit med. Porsefalk hade då även gått igenom sina mötesanteckningar. Frågan är om länsöverdirektör Lindberg förtigit uppgifterna jag delgivit honom?

Då jag av Länsstyrelsen begärde en kopia på den inkomna 30anmälan, kunde jag konstatera att den ej var diarieförd. På JO-anmälan har skrivits "Anmäld för landshövdingen, även anmält i tyrelsen att en skrivelse till JO enligt denna handling var aktuell", undertecknat Olof Lindberg.

Om uppgifterna är korrekta, är det mycket allvarligt om Länsstyrelsen ej informerats om uppgifterna av länsöverdirektör Lindberg. Har Länsstyrelsen informerats om uppgifterna, är det ännu allvarligare att yttrandet kom till stånd.

I Länsstyrelsens yttrande "delar Länsstyrelsen gruppens uppfattning att det från yrkesetiska utgångspunkter är olämpligt att anordna sammankomster av den karaktär det här varit fråga om". Herrmiddagarna är friade av säkerhetspolisen. Ingen av föredragshållarna eller innehavarna av restaurangen är förhörda. Om sammankomsterna varit klandervärda, varför har man inte åtgärdat detta tidigare, herrmiddagarna hade funnits till i tre år.

Anmälaren hemställer om att Riksdagens Ombudsmän särskilt granskar detta så kallade klandervärda beteende som skall underställas Regeringen. Kan eventuellt beslut innebära någon fara för den grundlagsskyddade mötesfriheten? Kan det i så fall innebära att i framtiden riksdagsmän, poliser, åklagare , polischefer och andra ämbetsmän blir förhindrade att anordna middagar "då det för utomstående kan framstå som ett forum för att uttrycka ickedemokratiska åsikter"?

I Länsstyrelsens yttrande star "när det gäller telefonsamtalet är det visserligen en brist att klara uppgifter om samtalets ordal ydelse inte föreligger, men samtalet ansågs av vakthavande befälet så anmärkningsvärt att denne anmälde samtalet för vaktdistriktschefen".

Enligt pinsp A Björnoberg, ringde pinsp S Akæbring till honom den aktuella natten. Vad Björneberg tror sit minnas nämnde

67

han ingenting om telefonsamtalet förrän vid "genomgången" på måndagsmorgonen. Allt som hänt mordnatten okulle da rapporteras till vakthavande chef. Pinsp A Björneberg ansåg samtalet vara av privat natur. Ett protokollfört förhör med pinsp A Björneberg hade enkelt klargjort alla faktiska omständigheter.

Då länspolismästare S-A Hjälmroth varit med både i Stockholms polisstyrelse och Stockholms Länsstyrelse, då det fattats beslut om pinsp S Akebring är det märkligt att en reaktion uteblev från S-A Hjälmroth. Han borde ha varit informerad om felaktigheterna i rapporter.

Anmälaren hemställer om att Riksdagens ombudsman särskilt granskar S-A Hjälmrnths agerande i detta ärende.

För att förhindra ett justitiemord, är det synnerligen nödvändigt att processen mot pinsp S Akebring avbryts och att rättsordningen återställs.

1988 10 22 Med utmärkt högaktning

May NorströmKopia till: Statsministern Justitieministerh Riksdagens konstitutionsutskott Svenska Polisförbundet Rikspolisstyrelsen Stockholms samtliga polisdistrikt Gösta Bohman Jan Guillou Thomas Kanger

68

Pol-1988-10-22 N1988-10 brev-till-Riksdagens-ombudsm n-1440-1988.pdf

Pol-1988-10-22 N1988-10 brev-till-Riksdagens-ombudsm n-1440-1988.pdf

han ingenting om telefonsamtalet förrän vid "genomgången" på måndagsmorgonen. Allt som hänt mordnatten okulle da rapporteras till vakthavande chef. Pinsp A Björneberg ansåg samtalet vara av privat natur. Ett protokollfört förhör med pinsp A Björneberg hade enkelt klargjort alla faktiska omständigheter.

Då länspolismästare S-A Hjälmroth varit med både i Stockholms polisstyrelse och Stockholms Länsstyrelse, då det fattats beslut om pinsp S Akebring är det märkligt att en reaktion uteblev från S-A Hjälmroth. Han borde ha varit informerad om felaktigheterna i rapporter.

Anmälaren hemställer om att Riksdagens ombudsman särskilt granskar S-A Hjälmrnths agerande i detta ärende.

För att förhindra ett justitiemord, är det synnerligen nödvändigt att processen mot pinsp S Akebring avbryts och att rättsordningen återställs.

1988 10 22 Med utmärkt högaktning

May NorströmKopia till: Statsministern Justitieministerh Riksdagens konstitutionsutskott Svenska Polisförbundet Rikspolisstyrelsen Stockholms samtliga polisdistrikt Gösta Bohman Jan Guillou Thomas Kanger

68