wpu.nu

Uppslag:HO2930-11

Från wpu.nu

Version från den 7 april 2022 kl. 14.37 av Botten Anna (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

Avsnitt
Löpande nr
2930-11
Registrerat
1995-01-02
Ad acta
1995-12-11
Uppslagsanteckningar (PU)
Uppslagsanteckningar (wpu)







Uppslag i samma avsnitt:



Promemoria
Kort sammanfattning
Uppgiftslämnare
Uppgiftsmottagare
Förhöret påbörjat
1994-11-24 00:00
Avslutat


HO 2930-11

PROMEMORIA

SÄKERHETSPOLISEN STOCKHOLM
LD

1994-11-24

Angående HO 2930-6

1975 Stiftelsen Progressiv Information bytte namn till CONTRA-STIFTELSEN och FRIHETSFORUM.

1981 I CONTRA:s trycksaker sade man sig vara en partipolitisk obunden borgerlig stiftelse, med mottot för friheten mot socialismen.

I tidskrifter behandlades en rad frågor som av olika skäl inte togs upp i dagspressen.

CONTRA drev även en bokklubb med namnet FRIHETSFORUMBOKKLUBBEN som saluförde aktuell politisk litteratur. CONTRA tidskriften gavs ut med sex nummer per år.

1984 var CONTRA:s ordförande.

1989 Mycket klisterlappar med texten Dessa klisterlappar trycktes och var till försäljning av tidskriften CONTRA.

1991-1993 CONTRA tidskriften.

1994 senaste kända numret av tidningen CONTRA är nummer 5 för 1994 (nr 117 sedan starten).

CONTRA utges sex gånger årligen.

    • Hi 7504

Pol-1994-11-24 HO2930-11 Contra.pdf

Pol-1994-11-24 HO2930-11 Contra.pdf

HO 2930-11

PROMEMORIA

SÄKERHETSPOLISEN STOCKHOLM
LD

1994-11-24

Angående HO 2930-6

1975 Stiftelsen Progressiv Information bytte namn till CONTRA-STIFTELSEN och FRIHETSFORUM.

1981 I CONTRA:s trycksaker sade man sig vara en partipolitisk obunden borgerlig stiftelse, med mottot för friheten mot socialismen.

I tidskrifter behandlades en rad frågor som av olika skäl inte togs upp i dagspressen.

CONTRA drev även en bokklubb med namnet FRIHETSFORUMBOKKLUBBEN som saluförde aktuell politisk litteratur. CONTRA tidskriften gavs ut med sex nummer per år.

1984 var CONTRA:s ordförande.

1989 Mycket klisterlappar med texten Dessa klisterlappar trycktes och var till försäljning av tidskriften CONTRA.

1991-1993 CONTRA tidskriften.

1994 senaste kända numret av tidningen CONTRA är nummer 5 för 1994 (nr 117 sedan starten).

CONTRA utges sex gånger årligen.

    • Hi 7504

Östeuropeiska solidaritetskommittén är en organisation mot rasförtryck bildad 1977. 1983-1984 Några medlemmar av organisationen har genomfört hungerdemonstrationer utanför ryska konsulat och ambassader för att visa sitt missnöje mot Sovjetregimen. 1987 Östeuropa Solidaritet är en tidning som gavs ut av Östeuropeiska solidaritetskommittén.

Por Hi 7504

Pol-1994-11-24 HO2930-11 Contra.pdf

Pol-1994-11-24 HO2930-11 Contra.pdf

Östeuropeiska solidaritetskommittén är en organisation mot rasförtryck bildad 1977. 1983-1984 Några medlemmar av organisationen har genomfört hungerdemonstrationer utanför ryska konsulat och ambassader för att visa sitt missnöje mot Sovjetregimen. 1987 Östeuropa Solidaritet är en tidning som gavs ut av Östeuropeiska solidaritetskommittén.

Por Hi 7504

SÄKERHETSPOLISEN

PM

1 (9)

1994-12-15

STOCKHOLM A.D

Zonw

Baltiska Institutet (BI) Baltiska institutet bildades 1970 av akademiker med baltiskt ursprung. Dess förste ordförande var

Vid bildandet av institutet sågs det som en opolitisk och rent vetenskaplig institution som genom forskning och studium skulle sprida kunskap om de baltiska folkens historia, samhälle, litteratur, språkvetenskap och konst. Syftet torde ha varit att skapa ett forum för balter i exil för att hålla tanken på självständighet åt de baltiska staterna levande. Institutet uppfattades därmed som motståndare till sovjetmakten och blev av naturliga skäl föremål för KGB:s intresse.

Foma I mitten av 1970-talet blev

Vid samma tidpunkt visade kinesiska ambassadijansteman stort intresse for B1. Man ville bl.a. ha reda på oppositionen i Sovjet, analyser och prognoser om den inre maktkampen i Kreml m.m. År 1978 hade institutet 131 medlemmar, de flesta ester. I stort sett hade alla akademisk bakgrund. Efter hand inträdde en förändring i institutets verksamhetsinriktning. I början av 1980talet kom tyngdpunkten att läggas på kulturutbyte med sovjetrepublikema Estland m.fl. Institutet fick karaktär av en vänförening. Förändringen ledde till motsättningar inom baltkolonin och ett antal medlemmar ur styrelsen lämnade BI på grund av detta.

2 Joma

Det finns trovärdiga uppgifter om att

Pol-1994-11-24 HO2930-11 Contra.pdf

Pol-1994-11-24 HO2930-11 Contra.pdf

SÄKERHETSPOLISEN

PM

1 (9)

1994-12-15

STOCKHOLM A.D

Zonw

Baltiska Institutet (BI) Baltiska institutet bildades 1970 av akademiker med baltiskt ursprung. Dess förste ordförande var

Vid bildandet av institutet sågs det som en opolitisk och rent vetenskaplig institution som genom forskning och studium skulle sprida kunskap om de baltiska folkens historia, samhälle, litteratur, språkvetenskap och konst. Syftet torde ha varit att skapa ett forum för balter i exil för att hålla tanken på självständighet åt de baltiska staterna levande. Institutet uppfattades därmed som motståndare till sovjetmakten och blev av naturliga skäl föremål för KGB:s intresse.

Foma I mitten av 1970-talet blev

Vid samma tidpunkt visade kinesiska ambassadijansteman stort intresse for B1. Man ville bl.a. ha reda på oppositionen i Sovjet, analyser och prognoser om den inre maktkampen i Kreml m.m. År 1978 hade institutet 131 medlemmar, de flesta ester. I stort sett hade alla akademisk bakgrund. Efter hand inträdde en förändring i institutets verksamhetsinriktning. I början av 1980talet kom tyngdpunkten att läggas på kulturutbyte med sovjetrepublikema Estland m.fl. Institutet fick karaktär av en vänförening. Förändringen ledde till motsättningar inom baltkolonin och ett antal medlemmar ur styrelsen lämnade BI på grund av detta.

2 Joma

Det finns trovärdiga uppgifter om att