Leif Ljungqvist uppger att han körde i mittfilen på Sveavägen i riktning söderut. Han rullade framåt men skulle stanna som andra bil i sin fil för rött ljus vid korsningen med Tunnelgatan. Han hörde då en smäll.
Ljuset slog om till grönt och framförvarande fordon, liksom han själv, började köra på nytt. Då kom den andra smällen och han såg då till vänster på Sveavägens östra gångbana att en man låg på trottoaren (se detaljerat förhör).
I den vänstra filen och framför Ljungqvist låg det en taxibil, som han vill minnas var eller påminde om en Mercedes, ljus till färgen. Taxibilen hade hunnit lite längre fram i korsningen än han själv när den andra smällen hördes.
Bilen gjorde då omedelbart en vänstersväng, U-sväng och stannade utmed sträckstenskanten på östra körbanan av Sveavägen mittför den liggande mannen.
Ljungqvist gjorde samma sak som taxibilen. Han svängde över körbanan och ställde sin bil framför taxin. Han hindrade den mötande trafiken en kort stund och tvingades dessutom göra en backningsmanöver för att komma runt och intill sträckstenskanten.
I samma moment som Ljungqvist lade om ratten för att svänga runt bilen, knappade han in 90 000 på sin mobiltelefon. Han fortsatte med detta under tiden som han svängde och fick backa m.m. Omedelbart efter inknappningen fick han för sig att han var tvungen att slå riktnummer 08 före 90 000 och bröt det första försöket och gjorde en ny inknappning med angivande av 08 före 90 000.
Ljungkvist har efter anvisningar av förhörsledaren M 1986-05-05 gjort tidtagningar av de olika momenten.
Inknappningarna fram tills dess att man svarade 90 000 tog 33 sekunder (LAC svarade efter 7 sekunder, se sep utredning ).
Han uppskattar att det tog allt som allt 43-45 sekunder från det
