wpu.nu

Utredningsanteckningar Ensam eller samarbetande gärningsman

Från wpu.nu

Sedan första början har det pågått en diskussion om gärningsmannen var ensam eller om det var en konspiration. Den ensamme gärningsmannen har också ofta kallats den ensamme galningen. Denna sida är ett försök att bringa ordning i denna något infekterade debatt.

Jag själv har egentligen inte varit intresserad av frågan då den besvarar sig själv när mordet blir löst. Svaret på frågan har dock en stor nytta då det kan halvera utredningsmaterialet och fokusera den öppna undersökningen.

För en strikt och fungerande argumentation gäller att först komma överens om begreppen. Så som begreppen nu står inbjuds till misstolkningar.

En fribrytare ur en övning kan ju vara en ensam galning även om han har hjälp av andra.

Εn konspiration kan skicka fram en ensam galning att utföra dådet. J

Jag föreslår därför begreppen

  • "ensamagerande gärningsman" (EAGM) och
  • "interagerande gärningsman" (IGM).

Gränsen mellan dessa kategorier dras vid att en IGM har en dubbelriktad interaktion med någon person eller organisation som möjliggör mordet. Denna interaktionspartner behöver inte nödvändigtvis känna till IGM:s avsikter.

Gränsen mot en EAGM dras vid att denne kan helt på egen hand eller genom att observera andra personer och organisationer få de upplysningar som behövs för att utföra gärningen.

En EAGM kan således dra nytta av en kuppförsvarsövning men inte själv deltaga i den.

Som många brottsutredningar så är PU underbestämd. Det finns inte tillräckligt många och entydiga observationer för att komma fram till en enda lösning.

Teoretiskt finns det ett oändligt antal lösningar. Alla är dock inte lika bra.

Vi behöver alltså ett sätt att ställa olika teorier mot varandra och på ett objektivt vis värdera vilken som är bäst.

Ett enkelt, och i PU ofta missförstått, sätt är att använda Occhams razor. Denna stipulerar att då två teorier förklarar det observerade lika bra, ska den som är enklast väljas.

I MOP-sammanhang har ofta bortsetts ifrån villkoret att de två teorierna ska ha samma förmåga att förklara observationerna för att man skall föredra den enklaste teorin.

Detta har lett till en osund skepticism som i sin tur lett till att värdera closed room-lösningen om Skandiamannen högre än tex polisspåret. Man behöver först utvärdera teorins möjlighet att förklara alla kända observationer.

EAGM

En EAGM måste någon gång, förmodligen under fredagskvällen identifierat LOP och förföljt dem fram till mordet.

Detta bör ha skett mellan det att LOP lämnar bostaden tills strax innan skotten. Även om det kanske är mindre sannolikt kan en EAGM tillskansat sig information som gör att han vet när LOP ska befinna sig på en viss plats och på detta vis minimerat tiden för identifiering och efterföljande.

Om EAGM inte är beväpnad när identifieringen sker måste han ges tid att anskaffa vapnet och sedan på nytt identifiera paret. Ett lämpligt tillfälle för detta är då makarna bevistar bioföreställningen.

I PU har en EAGM-teori generellt sett en lägre förmåga att förklara vissa observationer, tex WT-iakttagelser, men kräver också färre antaganden, tex att flera konspiratörer kan hemlighålla sin vetskap.

IGM

En interagerande gärningsman tar hjälp av andra för att möjliggöra attentatet. En IGM interagerar med åtminstone en annan part för att möjliggöra dådet. Den interagerande parten behöver inte känna till IGM:s uppsåt att döda, men utan denna hade inte attentatet gått att genomföra. Detta inkluderar således alla typer av komplotter och konspirationer, från en stor operation ner till två personer där endas den ena har uppsåt att döda.

En IGM behöver inte själv identifiera och förfölja LOP. Detta kan medhjälpare göra. Medhjälpande part behöver inte nödvändigtvis känna till GM:s uppsåt att döda, men det hindrar inte heller om de gör det. För att samarbeta på detta vis behövs något sätt att kommunicera. Det går att tänka sig scenarion där kommunikationen bara sker genom att prata med varandra då personerna är på samma plats, eller kommunikation medelst tecken över viss distans, även om det bär inte sannolikhetens prägel. Interaktörerna bör förmodligen använt någon form av teknisk utrustning, som tex personsökare, bärbar kommunikationsradio, telefoni, eller teletext. Det är dock en stor fördel för de inblandade att använda ett bärbart kommunikationssystem som man kan gömma på sin person. Detta gäller i alla fall de som förföljer LOP.

En IGM kan med fördel också ta hjälp för flykten. Man kan här tänka sig en väntande flyktbil, eller en person med god lägesbild som dirigerar den flyende ut ur området.

Bevisning

Då vi vet att OP bragdes om livet där och då, är de båda hypoteserna EAGM/IGM ömsesidigt uteslutande. Om den ena är falsk, blir den andra sann. Man kan således avgöra frågan genom att falsifiera en av hypoteserna. Om det inte går kan man försöka väga samman sannolikheterna som talar för eller emot dem. Man kan också väga hypotesernas förklaringsförmåga mot de antaganden som görs.

EAGM

I princip kan en EAGM bestämt sig för att ställa sig på slumpmässiga platser i Stockholm tills det att LOP passerar, för att då utföra dådet. Detta scenario är i sig inte särskilt sannolikt. Om man istället kan visa på att EAGM har haft längre tid på sig att identifiera och "fånga upp" LOP görs hypotesen mer sannolik. Man kan komplettera med indicium som beteendeförändringar, anknytning till platsen etc.

För att falsifiera EAGM kan man analogt med *lagen om det uteslutna tredje*, bevisa IGM.

IGM

Observationer av olika typer av interaktioner, tex att en GM släpps av på platsen, eller hämtas upp av en flyktbil, eller kommunikation via radio, visar på IGM och utesluter således en EAGM.


Nedanstående är en ansats att falsifiera EAGM-hypotesen genom att visa att GM interagerade med andra

Interaktion med Walkie Talkies

En person som använder komradio kommunicerar ju med någon. En IGM är dock inte en logisk följd av en sådan observation. Det kan finnas många orsaker till denna kommunikation, tex helt orelaterad knarkspaning, eller orelaterade Stay Behind-grupper som övar samband.

För att visa ett IGM-scenario med hjälp av WT-observationer behöver man visa att kommunikation skett mellan IGM och dennes interaktörer, eller mellan interaktörerna om de är flera. Då interaktören definieras utifrån dess interaktion kan ett meddelande visa både att mottagaren eller sändaren är en interaktör, och att dessa interagerar.

Dekorimamannen

"Jag är igenkänd" "Gör det du ska" "De kommer nu" Fyll på här.

WT-mannen V Sveavägen

Håller span i korsningen och tittar upp mot sveavägen. Ses av flera vittnen. Fyll på här.

Klarabergsvittnet

[D363-00](https://wpu.nu/wiki/Uppslag:D363-00) Klockan 23:24 eller 23:25 ser en person tre män rusa till en sportbil parkerad på Klarabergsgatan mitt emot Åhlens. En av dem skriker "Han skulle ju inte döda honom! Han skulle ju inte döda honom!".

Det går svårligen tänka sig en förklaring på utropet som inte har med MOP att göra. En alternativ förklaring om att de just sett en uppslitande film stämmer inte överens med männens övriga beteende - det skulle ju inte föranleda dem att rusa till en uppställd bil. Kan de just fått reda på ett annat mord, som begåtts tidigare? Då synkronisering kräver interaktion måste timingen antagas bero på slumpen, vilket närmast kan avskrivas pga sin osannolikhet. Förklaringen är också något inkompatibel med männens beteende.

Observationsplatsen är belägen ca 900m från mordplatsen (manhattan distance). Observationen sker ca 3-4 minuter efter mordet. Tiden för transport från mordplatsen till observationsplatsen, givet viss reaktions- och ställtid, omöjliggör i stort fysisk transport av mördaren till observationsplatsen. Någon form av sambandsutrustning måste således använts.

Det är inte givet att det är mördaren som meddelar männen. Det kan vara en oberoende grupp med tex radiosamband som bevittnar mordet och meddelar männen. Detta motsägs dock av utropet, "Han skulle ju inte döda honom! Han skulle ju inte döda honom!". Utropet tyder på att det funnits en plan, eller åtminstone en föregående uppfattning om att något skulle göras, men det var inte att döda honom.

Detta vittnesmål ger således i sig själv bevis för att någon form av tekniskt samband använts. Det bevisar också att det funnits en föregående uppfattning om vad som skulle uträttas, och att detta inte var mordet.

Om man inte kan acceptera detta måste man istället acceptera något av nedanstående: - Vittnesmålet är felaktigt - Ett slumpmässigt timat bud om mord, med en föregående uppfattning om att en annan handling än mord skulle utföras, föranleder männen att rusa till bilen samtidigt som de skriker.

Beteende som kräver interaktion

En EAGM måste ta sig till mordplatsen och få tid att vänta, så som Inge Mårelius vittnar om. En EAGM kan inte bestämma platsen för gärningen före denne vet att LOP kommer att befinna sig där. Det kan som tidigast räknas ut när de korsar Sveavägen innan de tittar i Saris skyltfönster. Beroende på GMs placering blir det svårt att hinna fram med några minuters väntetid.

SÄPO:s övervaknings-PM

[A11455-00](https://wpu.nu/images/1/17/Pol-1986-04-24_A11544-00_S%C3%A4po_PM_om-%C3%B6vervakning_av_Olof_Palme.pdf) Redan 1986-05-12 presenterade SÄPO en PM där de analyserat observationer runt paret Palme dagarna före mordet. Materialt insamlades 1986-04-13 vilket vi nu vet endast är en liten del av de observationer som gjorts. Arbetsgruppen hos SÄPO bestod av en kommissarie och sex inspektörer. Gruppens slutsats är att:

- under perioden fram till 27:e februari inte kan uteslutas att övervakning förekommit.
- analysen talar för att Olof Palme varit övervakad från eftermiddagen den 27:e februari
    samt från det att paret lämnade bostaden på kvällen den 28:e februari tills det att han mördades kl 23:21
- operationen genomfördes av två, möjligen tre personer förutom mördaren. 

Efter denna tidiga rapport har många fler observationer rapporterats. Några få rapporter med namngivna personer med radioutrustning har inkommit. En sådan är en journalist som efter mordet befunnit sig på mordplatsen och där lyssnat i en bärbar polisradio. Journalisten rapporterade detta till polisen för att de ska kunna ta bort eventuella observationer som var orelevanta eftersom det var journalisten själv. Det är oklart om det funnits några observationer av journalisten som spelat någon roll i utredningen.

Stay Behind-mannen Donald Forsberg berättade i en intervju i P4 Gotland att han varit på plats på Norrmalm under mordnatten och där stött på två personer med radioutrustning vilka han identifierade som Lennart Nordenswan och Långe-gunnar. Han nämner också Barbrogruppen, och implicerar därmed att Barbro Sagnell också var närvarande. Forsberg är tydlig i sitt uttalande om att dessa inte hade med mordet att skaffa, även i förhör med PU. Det finns dock skäl att tvivla på den självutnämnde desinformationsagenten då det finns vittnesmål och indicier som pekar på att vissa av dessa personer faktiskt kan ha varit involverade. Det finns inte några andra kända vittnesmål av dessa personer. Donald själv är dock där med sällskap som bekräftar att han var på plats.

Strax innan utredningen lades ner 2020 gjordes en ny analys. Den inkluderade då alla till dess kända tips. Analysen kom fram till i stort sett samma sak - att övervakning förekommit.

Det har alltså under nästan hela utredningens över 35-åriga historia funnits kunskap om att materialet pekar på att övervakning av statsministerparet förekommit. Det lämnas åt läsaren att själv bedöma orsaken till denna ignorans.

Två analyser, en 1986 och en 2020, kommer fram till samma slutsats. Detta visar ett en övervakning förekommit och troliggör att den har med mordet att göra. En EAGM är endast möjlig om denna övervakning inte har någon interaktion med gärningsmannen. Vi vet att någon form av radiosamband från någon övervakare har förekommit - dels genom Klarabergsvittnet, men också genom journalisten med polisradio. Om det funnits en övervakning som inte hade med mordet att göra - varför har de inte då trätt fram? De borde haft mycket goda möjligheter att observera en gärningsman, och dessutom bekräfta varandras vittnesmål. Det hade varit oändligt värdefullt att få sådana uppgifter som tex var EAGM började förfölja paret, vart denne tog vägen efter skotten, signalement och möjliga förberedelser. Inga sådana vittnesmål finns.

Man kan möjligen hävda att Donald Forsbergs uppgifter om Stay Behind-personer med radioutrustning är ett sådant vittnesmål - att någon övervakare trätt fram. Det är dock så att Donalds uppgifter är att deras övervakning inte hade någonting med mordet att skaffa. Dessa kan alltså inte ingå i analyserna om att paret var övervakat. Om Forsberg är sanningsenlig utgörs bevakningsgruppen alltså av en helt separat grupp, men det finns som sagt skäl att tvivla.

Det finns också en möjlighet att övervakningsgruppen var välvillig, men att dess existens var så hemlig att man bestämde att det skulle medföra större skada att avslöja dess existens än skadan det medförde att mordet inte blev löst. Det är möjligt - men en sådan grupp som staten ger ett sådant carte blanche måste ha en funktion i staten - och således också upparbetade kommunikationskanaler. Dessa kanaler skulle kunna informera om en EAGM utan att behöva avslöja övervakarna. Barbrogruppen lämnade sina rapporter till inspektör Augustsson.

Det går alltså att teoretiskt föreställa sig en situation där den konstaterade övervakningen av offret inte falsifierar en EAGM-teori, men frågan är om man i så fall behöver ta till det orimliga tvivlet, det som finns bortom det rimliga.

Om man inte kan acceptera detta bevis mot en EAGM måste man istället acceptera något av följande:

   - Analysernas slutsatser är fel. Det förekom ingen övervakning av statsministern. Då arbetet är gediget och välredovisat behöver man förmodligen också avfärda alla vittnesmål som används.
   - Det fanns en grupp som övervakade statsministern men den hade inte med mordet att göra och ingen ur gruppen har haft anledning att informera utredningen om något av vikt.

Interaktion genom avlämnande

[G54-07](https://wpu.nu/images/6/6c/Pol-2019-10-07_G54-07_F%C3%B6rh%C3%B6r_med_ok%C3%A4nd_man_om_VW-buss_p%C3%A5_Luntmakargatan.pdf) Ett gäng om troligen fyra personer som bevistade samma föreställning som LOP går före dessa Sveavägen söderut. På platsen som några minuter senare blir mordplatsen stannar de och diskuterar om de ska besöka en restaurang. De bestämmer sig för att gå till Restaurang Bohemia, längre in på Tunnelgatan. En av dessa säger att de går via Tunnelgatan och en säger via Apelbergsvägen. Båda är dock överens om att de hamnar utanför restaurangen, där de gör sin iakttagelse. De har inte observerat någon i närheten av mordplatsen som de kan misstänka var mördaren. Men, som är allom bekant så är frånvaro av bevis inte bevis på frånvaro. Det finns andra vittnen som går ungefär samtidigt som inte heller ser någon person på gärningsplatsen. Inge Mårelius ser dock en person stå i hörnan och vänta i några minuter. Någon gång strax innan mordet måste han då ha uppenbarat sig på platsen.

Sällskapet ser då de väntar att gå in på restaurangen en grå/biege eller ljus folkabuss snabbt komma körande från Apelbergsgatan, och utan att stanna släppa av en eller två personer. De två vittnena som minns detta blir inte så noggrant förhörda just gällande detta och deras spontana berättelser skiljer sig något åt. De säger dock båda att det går snabbt, och en säger att det ser kommandolikt ut. Enligt den ena stannar bilen inte helt utan passagerarna hoppar ut i farten. Passagerarna pratar högt om placering, varefter den ena springer Tunnelgatan västerut mot det som kom att bli mordplatsen.

Denna person var inte Lars Jeppsson, som ju som bekant kom via Luntmakargatan norrifrån. Det kan inte heller ha varit Anders Björkman eller Stig Engström. Det finns inga andra personer förutom dessa och mördaren som, så vitt känt, befinner sig i närheten av mordplatsen då skotten faller. Allt talar då för att detta är mördaren.

Även här blir det svårt att tänka sig en EAGM som helt utan sammarbete med införstådda får detta att ske.

För att hypotesen om en EAGM ska hålla måste detta händelseförlopp inte ha skett som det är antecknat. EAGM-hypotesen kräver således något av nedanstående: - Vittnesmålen är felaktiga i någon avgörande punkt - En EAGM transporterades av en ovetande som inte insåg att detta hade något med statsministerparet att göra

Interaktion genom upphämtande

HGS

Moment som kräver interaktion

Slippa undan polisen på MSG/DBG Mördarens placering på platsen

Förvirring som svårligen förklaras av en EAGM